Maranatarörelsen

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 21 juli 2022 kl. 19.26 av Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Organisationsfakta | namn = Maranatarörelsen | image = | size = | imageborder = | map...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Maranatarörelsen
Grundad1960
TypKristet samfund
Officiella språkSvenska
HuvudorganMidnattsropet

Maranatarörelsen är en kristen pentekostal friförsamlingsrörelse. Ordet Marana'ta! är arameiska och betyder ungefär "Du vår herre, kom!". Det användes av de första kristna, särskilt i samband med nattvarden, som en bön om Jesu snara återkomst.[1]

År 1959 besökte pingstpastorn Donald Bergagård norska Maran Atas möten i Oslo. Han blev gripen av Maranataväckelsen och bestämde sig för att sprida den vidare i Sverige. År 1960 var han med om att bilda den första svenska maranataförsamlingen i Örebro.[2] Flera spektakulära väckelsemöten runt om i Sverige samlade ett stort antal människor. Den omtalade sångarpredikanten Målle Lindberg landade till exempel i Örnsköldsvik hängande från en helikopter.

Från början var rörelsen löst organiserad och 1967 splittrades den i olika riktningar. Donald Bergagård och Erik Gunnar Eriksson bröt med Stockholmsförsamlingen ledd av Arne Imsen. År 1968 fanns 15 maranataförsamlingar i Sverige, det största antalet under rörelsens historia. Året därpå hade det halverats till sju stycken.

År 1981 fanns bara två församlingar kvar i den inre kretsen kring Imsen och tidningen Midnattsropet. Imsen var starkt polemisk mot alla andra trossamfund och församlingsrörelser än den egna. Han och hans anhängare bildade kommuniteter eller storfamiljer. De demonstrerade under många år från 1980-talet och framåt, senast 2004 och 2005, utanför Storkyrkan i Stockholm när Kärlekens mässa hölls där.

Maranata anser att homosexuella handlingar strider mot den kristna läran (men inte att läggningen i sig är syndig). Maranatarörelsen är mot abort.[3][4] De anser inte att evolutionen har hänt.[5][4] Maranata förespråkar även att det ska vara tillåtet att aga sina barn eftersom de anser att Guds bud i det fallet står över lagen.[6][4] I ett uttalande från Maranataförsamlingen i Stockholm 2016 angav man att rörelsen inte agar barn,[7] men att man i sak ifrågasätter all lagstiftning med syfte att försvaga familjens roll i samhället.[7][8]

Litteratur

  • Curt Dahlgren: Maranata. En sociologisk studie av en sektrörelses uppkomst och utveckling. Akademisk avhandling, Bokförlaget Plus Ultra 1982
  • Torbjörn Aronsson, Maranata. Väckelse och samhällsförändring. 1960-tal till 1990-tal. 390 sidor. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.. Förlag EFS Budbäraren 2021.

Källor

  1. Bra Böckers lexikon, 1977
  2. Alf Lindberg: Väckelse, frikyrklighet, pingströrelse Pingstskolornas Skriftserie 1985
  3. ”Vem äger barnen”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 2007. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20070611044233/http://midnattsropet.se/?visatext=420. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  4. 4,0 4,1 4,2 Anders Munck. ”Frikyrka kan bedriva olaglig undervisning”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/frikyrka-kan-bedriva-olaglig-undervisning. 
  5. Jan-Egil Hafsahl (2009). ”Skapelse kontra evolution”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180309182947/http://www.midnattsropet.se/2009/05/skapelse-kontra-evolution.html. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  6. Therésia Erneborg. ”Maranataskolan: Viktigare följa Guds lag än människors”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://www.dagen.se/maranataskolan-viktigare-folja-guds-lag-an-manniskors-1.191168. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  7. 7,0 7,1 Berno Vidén. ”Politikerdrev mot Maranataförsamlingen”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20191119202622/https://www.maranata.se/2016/03/politikerdrev-mot-maranataforsamlingen.html. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  8. Rebecca Randhawa Bergmark. ”För kontroversiella för Sundbyberg – men inte för Stockholm”. svt nyheter / Stockholm. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/for-kontroversiella-for-sundbyberg-men-inget-hinder-for-stockholm.