Kalmar stift
| Kalmar stift | |
 | |
| Inrättat | 1603 |
|---|---|
| Upplöst | 1915 |
| Föregångare | Linköpings stift |
| Samfund | Svenska kyrkan |
| Biskopssäte | Kalmar,  Sverige |
| Domkyrka | Kalmar domkyrka |
| Antal kontrakt | 7 (1915) |
| Antal pastorat | 45 (1915) |
| Antal församlingar | 69 (1915) |
| Vapen |  |
Kalmar stift var ett stift inom Svenska kyrkan mellan åren 1603 och 1915, då det gick upp i Växjö stift. Stiftet omfattade ungefär halva fastlandsdelen av Kalmar län samt hela Öland och bestod av kontrakten Norra Möre, Södra Möre, Stranda kontrakt, Handbörds kontrakt, Ölands norra kontrakt, Ölands medelkontrakt och Ölands södra kontrakt.[1]Mall:Rp
Historia
I samband med reformationen sökte statsmakten minska biskoparnas, och då inte minst biskopen i Linköpings stifts, makt. Som en del av detta utnämndes ordinarie i de gamla stiften, vilka erhöll en regional maktutövning, som kunde anses vara i betydande utsträckning jämförbar med en biskops, utan att stiften formellt delades. Detta var anledningen till att man utnämnde en ordinarius i Kalmar, även om området alltjämt ansågs höra till Linköpings stift.
Varken ordinarie eller superintendenter hade erhållit någon biskopsvigning, och var således inte, i denna mening, delaktiga av den apostoliska successionen. Karl XI upphöjde emellertid superintendenturen i Kalmar stift till biskopsdöme den 5 april 1678.
Åren 1678–1680 ingick även östra Blekinge i stiftet. Under några decennier på 1600-talet tillhörde även den norra delen av länet till Kalmar stift, men det överfördes snart till Linköpings stift. Kalmar stifts område kom geografiskt att motsvara Kalmar läns södra landsting under den tiden då Kalmar län var uppdelat i två landsting; Kalmar läns norra landsting tillhörde då Linköpings stift.
Anledningen till att Kalmar stift drogs in var krav från riksdagen, då man ville minska kostnaderna, eftersom det ansågs nödvändigt att bilda Luleå stift. Inför Kalmar stifts indragning bestämdes redan 1901 att om biskopen i Växjö stift (N.J.O.H. Lindström) avled före biskopen i Kalmar stift (Henry William Tottie), skulle Tottie automatiskt bli biskop i Växjö stift och vara förpliktad att flytta till Växjö. Om däremot Tottie avled före Lindström skulle stiftssammanläggningen ske med förpliktelse för Lindström att vara biskop över det utvidgade stiftet, vilket alltså innebar att Kalmar stift skulle uppgå i Växjö stift. Detta reglerades i ett kungligt brev av 27 oktober 1903.[1]Mall:Rp. Tottie avled 1913 och Lindström först 1916.
Kalmar stift hade då det upphörde 7 kontrakt,[1]Mall:Rp 45 pastorat[1]Mall:Rp och 69 församlingar.[1]Mall:Rp Stiftsstad var Kalmar, och Kalmar domkyrka har fortfarande domkyrkas rang. Då biskopen i Växjö är officiant i domkyrkan i Kalmar använder han den senares biskopsornat.
En bestående effekt av denna stiftsuppdelning är att de båda äldre svenska universitetsstäderna Lund och Uppsala har varsin studentnation med kalmarstiftet som traditionellt upptagningsområde; Kalmar nation, Lund och Kalmar nation, Uppsala. Detta var en följd av indigenatsrätten som följde med stiftsuppdelningen i äldre tider och det faktum att merparten av dåtidens studenter studerade vid teologiska fakulteten och blev präster.
Befattningshavare i Kalmar
- Ordinarius i Kalmar
- Petrus Caroli 1555–1568, 1570–1583
- för 1569, se Nicolaus Canuti
- Superintendenter i Kalmar stift
- Nicolaus Petri 1603–1606
- Johannes Petri Ungius 1607–1617
- Jonas Rothovius 1618–1625
- Nicolaus Eschilli 1627–1650
- Samuel Enander 1650–1655
- Petrus Schomerus 1656–1660
- Henning Schütte 1660–1678
- Biskopar i Kalmar stift
- Henning Schütte 1678–1707
- Nicolaus Nicolai Braun 1711–1729
- Herman Schröder 1729–1744
- Magnus Beronius 1745–1764
- Karl Gustav Schröder 1764–1789
- Martin Georg Wallenstråle 1789–1807
- Magnus Stagnelius 1807–1829
- Anders Carlsson af Kullberg 1830–1851
- Paulus Genberg 1852–1875
- Pehr Sjöbring 1876–1900
- Henry William Tottie 1900–1913
- N.J.O.H. Lindström 1913-1915, tillförordnad.
Se även
Vidare läsning
- Martin Bergman, "Luleå stifts inrättande och Kalmar stifts upphörande : en stiftsreglering; dess motiv och orsaker" Kyrkohistorisk årsskrift 101 (2001), s. 67-100.
- Peter Bexell, Kalmar stifts biskopsporträtt. Foto: Joachim Grusell. (Växjö stiftshistoriska sällskap - skrifter 23.) 2017. 153 sidor. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte..
- Kalmar stift 1603 - 1915 - 2003. Red. av Peter Bexell. (Växjö Stiftshistoriska sällskap - skrifter 15.) 2005. 172 sidor. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Karlberg, Gustaf (1909). Kalmar stifts herdaminne från äldsta till närvarande tid : hufvudsakligen efter tryckta källor i kort sammandrag. Arvika. Libris 1614722. http://runeberg.org/kalmherd/
- Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar. 1-5. 1947-1980.