Amos
Amos är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen benämns han som en av de "mindre" profeterna. Han härstammade från Tekoa, en liten stad sydöst om Jerusalem.
Amos betyder bördornas bärare. Han profeterade under cirka under åren 785-745 f.Kr. Amos har betraktats som de fattigas försvarare gentemot de rika.
Amos profetior kan man läsa i den bok som bär hans namn i Gamla Testamentet i Bibeln vars inledningsord om Amos lyder
| ” | Detta är Amos ord. Han var en av herdarna från Tekoa och såg syner om Israel när Ussia regerade i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel, två år före jordbävningen. | „ | – Am 1:1 (Bibeln 2000) | ||
I texten framgår det att Amos var en herde. Ordet för ”herde” går även att översätta (att) ”hålla boskap” och antyder att Amos inte var en vanlig herde, utan troligen tog hand om större skaror med djur. Staden Tekoa låg knappt två mil söder om Jerusalem.[1]
Kung Jerobeam och Ussia regerade i början av 700-talet före Kristus, mer exakt från ca 787 till 744 resp. 747. Jordbävningen är svår att datera, även om det finns både skriftligt och arkeologiska belägg för att en sådan har inträffat. Den exakta tiden för Amos verksamhet är osäker. En gissning är att han var verksam mellan 765 och 750 f.Kr.[2]
Det verkar dessutom som om Amos hade något av en brottningskamp med sin kallelse till att vara profet. Han säger att han blev ”tagen” ifrån sin hjord för att bli profet. (7:15) Texten antyder dessutom att Amos greps av skräck när han hörde Gud tala och inte kunde värja sig från att bli profet därefter. (3:8)