Ghotan, Bartholomæus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (23 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[File: | [[File:Birgitta_1492_36.jpg|thumb|250px|Heliga Birgittas uppenbarelser, 1492.]] | ||
[[Fil: Gothans märke 1.png|miniatyr|vänster|Bartholomæus boktryckarmärke]] | [[Fil: Gothans märke 1.png|miniatyr|vänster|Bartholomæus boktryckarmärke]] | ||
'''Bartholomaeus Ghotan''', död ca 1496 i Ryssland, var en tysk boktryckare, verksam i Stockholm 1486 – 87. | '''Bartholomaeus Ghotan''', död ca 1496 i Ryssland, var en tysk boktryckare, verksam i Stockholm 1486 – 87, men huvudsakligen i Magdeburg, Lübeck och Novgorod. | ||
Om Ghotans ursprung och uppväxt är inget känt. Mycket tyder på att han har utbildat sig till präst, då han i flera dokument nämns som en präst i stiftet Magdeburg. | Om Ghotans ursprung och uppväxt är inget känt. Mycket tyder på att han har utbildat sig till präst, då han i flera dokument nämns som en präst i stiftet Magdeburg. Han har där haft en tryckeriverksamhet 1479-83<ref name="typo">[http://runeberg.org/styf36/0014.html typografförbundet</ref> I varje fall har han tryckt [[Missale Magdeburgense]] 1480 och ett [[psalterium]] 1481 där. Sannolikt har han använt typer gjutna i Lübeck av [[Lucas Brandis]]. Från 1482 finns inga uppgifter om tryck från Magdeburg. | ||
År 1484 | I Lübeck har han troligen haft verksamhet 1483-93 utom 1486 i Stockholm. År 1484 finns en anteckning om att han köpt ett hus i Lübeck<ref>I Lübecks Ober-Stadt-Buch: ''Bartholomeus Gotan hefft gekofft van Hans Wedemeyer eyn huss belegen twisken der huxstraten unde der vieschouwerstraten, so dat sulveste belegen is by Clawes Dorinck''</ref> Lübeck befann sig då i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat [[stilgjutaren]] [[Lucas Brandis]] och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet. Bland annat trycktes böcker på latin och svenska för Sveriges räkning. | ||
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats | Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats till stadsbiblioteket.<ref>http://runeberg.org/bokobibl/1926/0104.html</ref> | ||
1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop [[Kort Rogge]] i Strängnäs. Han stannade bara till 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. Där trycktes bl.a. [[Heliga Birgitta]]s ''[[Himmelska uppenbarelser]]'' och en mässbok för Åbo stift, [[Missale Aboense]], 1488. | I oktober 1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop [[Kort Rogge]] i Strängnäs, och övertog [[Johan Snell]]s officin. Han stannade bara till september 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Hans tryckeri övertas av [[Johannes Fabri]], sannolikt hans svåger. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. Där trycktes bl.a. [[Heliga Birgitta]]s ''[[Himmelska uppenbarelser]]'' och en mässbok för Åbo stift, [[Missale Aboense]], 1488. | ||
<ref>Nationalencyklopedin, band 6, sid 272</ref> | <ref>Nationalencyklopedin, band 6, sid 272</ref> | ||
1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland | 1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland efter inbjudan av tsar Ivan III. Han etablerar sig i Novgorod och troligen Moskva som tryckare av rysk liturgi. Senast 1496 kastas han i vattnet och drunknar. Hans tillgångar säljs i Lübeck detta år. I sitt testamente, upprättat 1484, bekostar han en liten orgel för Marienkirche i Lübeck. | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Se [[Ghotans tryckeri]] | |||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 34: | Rad 22: | ||
* [[Johannes Fabri]] | * [[Johannes Fabri]] | ||
* [[Pofvel Grijs]] | * [[Pofvel Grijs]] | ||
* [[Tryckare i Sverige]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst | * Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst | ||
* [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /] | * [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /] | ||
* [http://runeberg.org/svboktrhi/0059.html Klemming-Nordin: Svensk Boktryckeri-historia] | |||
* Nationalencyklopedin, band 7, sid 456 | * Nationalencyklopedin, band 7, sid 456 | ||
* [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Tyska wikipedia] | * [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Tyska wikipedia] | ||
Nuvarande version från 29 juni 2023 kl. 13.07
Bartholomaeus Ghotan, död ca 1496 i Ryssland, var en tysk boktryckare, verksam i Stockholm 1486 – 87, men huvudsakligen i Magdeburg, Lübeck och Novgorod.
Om Ghotans ursprung och uppväxt är inget känt. Mycket tyder på att han har utbildat sig till präst, då han i flera dokument nämns som en präst i stiftet Magdeburg. Han har där haft en tryckeriverksamhet 1479-83[1] I varje fall har han tryckt Missale Magdeburgense 1480 och ett psalterium 1481 där. Sannolikt har han använt typer gjutna i Lübeck av Lucas Brandis. Från 1482 finns inga uppgifter om tryck från Magdeburg.
I Lübeck har han troligen haft verksamhet 1483-93 utom 1486 i Stockholm. År 1484 finns en anteckning om att han köpt ett hus i Lübeck[2] Lübeck befann sig då i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat stilgjutaren Lucas Brandis och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet. Bland annat trycktes böcker på latin och svenska för Sveriges räkning.
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats till stadsbiblioteket.[3]
I oktober 1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop Kort Rogge i Strängnäs, och övertog Johan Snells officin. Han stannade bara till september 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Hans tryckeri övertas av Johannes Fabri, sannolikt hans svåger. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. Där trycktes bl.a. Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser och en mässbok för Åbo stift, Missale Aboense, 1488. [4]
1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland efter inbjudan av tsar Ivan III. Han etablerar sig i Novgorod och troligen Moskva som tryckare av rysk liturgi. Senast 1496 kastas han i vattnet och drunknar. Hans tillgångar säljs i Lübeck detta år. I sitt testamente, upprättat 1484, bekostar han en liten orgel för Marienkirche i Lübeck.
Publikationer
Se även
Källor
- Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst
- Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /
- Klemming-Nordin: Svensk Boktryckeri-historia
- Nationalencyklopedin, band 7, sid 456
- Tyska wikipedia
- ↑ [http://runeberg.org/styf36/0014.html typografförbundet
- ↑ I Lübecks Ober-Stadt-Buch: Bartholomeus Gotan hefft gekofft van Hans Wedemeyer eyn huss belegen twisken der huxstraten unde der vieschouwerstraten, so dat sulveste belegen is by Clawes Dorinck
- ↑ http://runeberg.org/bokobibl/1926/0104.html
- ↑ Nationalencyklopedin, band 6, sid 272