Ghotan, Bartholomæus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
År 1484 flyttade han till Lübeck, som befann sig i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat [[Lucas Brandi|Lucas Brandis]] och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet. | År 1484 flyttade han till Lübeck, som befann sig i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat [[Lucas Brandi|Lucas Brandis]] och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet. | ||
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.<ref>http://runeberg.org/bokobibl/1926/0104.html</ref> | |||
1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop [[Konrad Rogge]] i Strängnäs. Han stannade bara till 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. där trycktes en mässbok för Åbo stift, [[Missale Aboense]], 1488. | |||
<ref>[http://www.ne.se/finland/bok-och-f%C3%B6rlagsv%C3%A4sen ] [https://web.archive.org/web/20131013022130][http://www.ne.se/finland/bok-och-f%C3%B6rlagsv%C3%A4sen ]</ref> | |||
1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland där han etablerar sig som tryckare av rysk liturgi. Senast 1496 kastas han i vattnet och drunknar. Hans tillgångar säljs i Lübeck detta år. | |||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
| Rad 15: | Rad 22: | ||
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.<ref>http://runeberg.org/bokobibl/1926/0104.html</ref> | Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.<ref>http://runeberg.org/bokobibl/1926/0104.html</ref> | ||
==Källor== | Antagligen har Ghotans typer använts tidigt efter 1487 då han hastigt lämnade Sverige. Se [[Johannes Fabri]]. | ||
== Källor == | |||
* Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst | * Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst | ||
* [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /] | * [http://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Ghotan Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /] | ||
Versionen från 23 augusti 2021 kl. 08.43
Bartholomaeus Ghotan, död ca 1496 i Ryssland, var en tysk boktryckare, verksam i Stockholm 1486 – 87.
Om Ghotans ursprung och uppväxt är inget känt. Mycket tyder på att han har utbildat sig till präst, då han i flera dokument nämns som en präst i stiftet Magdeburg.
År 1484 flyttade han till Lübeck, som befann sig i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat Lucas Brandis och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet.
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.[1]
1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop Konrad Rogge i Strängnäs. Han stannade bara till 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. där trycktes en mässbok för Åbo stift, Missale Aboense, 1488. [2]
1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland där han etablerar sig som tryckare av rysk liturgi. Senast 1496 kastas han i vattnet och drunknar. Hans tillgångar säljs i Lübeck detta år.
Publikationer
År 1492 gav han i Lübeck ut en upplaga av Heliga Birgittas uppenbarelser på uppdrag av Vadstena kloster. Ghotans edition blev etablerad som den slutliga texten, inte minst på grund av sin storslagenhet som tidigt tryckt bok, och även om det innehåller tolkningar som inte förekommer i något av de tidigare manuskripten, så innehåller det ändå många vilseledande avläsningar, oklarheter och fel.
Ghotan anses också vara den förste som utfört ett särskilt tryck för Finland, vilket var en mässbok för Åbo stift, Missale Aboense (1488).
Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.[3]
Antagligen har Ghotans typer använts tidigt efter 1487 då han hastigt lämnade Sverige. Se Johannes Fabri.
Källor
- Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst
- Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /
- Nationalencyklopedin