Marci, Jesper: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Jespers tidiga levnad är okänd. Han blev [[kyrkoherde]] i [[Vadstena församling]], troligen 1569, och 1572 var han närvarande vid [[Kyrkomöte (1572)|kyrkomötet]] i Uppsala. Han var däremot inte närvarande vid [[riksdagen 1577]], då kung [[Johan III:s Röda Bok]] antogs. Som [[protestant]]isk präst kom han i konflikt med [[Vadstena kloster]] som var katolskt och beskyddat av kung Johan III och hans katolska drottning Katarina Jagellonica. Johan III avsatte därför honom från kyrkoherdetjänsten. Hertig Karl, som var hertig över Värmland, Wadsbo och Walle, skrev den 29 jan 1581 till Marci att han skulle infinna sig i Nyköping för att bli hertigens "inspektör" över prästerna i hans hertigdöme. I mars samma år fick han fullmakt att vara "''kyrkornas och prästernas tillsynesman och inspektor så att i kyrkornas saker och regemente måtte skickligen tillgå och inget annat bliver företaget eller inrymt, varken i lära eller ceremonier än det som kommer överens med Guds klare och sanne ord" samt "beflite sig därom på det aller troligaste att avskaffe vad för missbruk ännu påförde är och finnes uti kyrkones saker, och undervisa både präster och menige allmoge om det rätte och sannskyldige bruket''". | Jespers tidiga levnad är okänd. Han blev [[kyrkoherde]] i [[Vadstena församling]], troligen 1569, och 1572 var han närvarande vid [[Kyrkomöte (1572)|kyrkomötet]] i Uppsala. Han var däremot inte närvarande vid [[riksdagen 1577]], då kung [[Johan III:s Röda Bok]] antogs. Som [[protestant]]isk präst kom han i konflikt med [[Vadstena kloster]] som var katolskt och beskyddat av kung Johan III och hans katolska drottning Katarina Jagellonica. Johan III avsatte därför honom från kyrkoherdetjänsten. Hertig Karl, som var hertig över Värmland, Wadsbo och Walle, skrev den 29 jan 1581 till Marci att han skulle infinna sig i Nyköping för att bli hertigens "inspektör" över prästerna i hans hertigdöme. I mars samma år fick han fullmakt att vara "''kyrkornas och prästernas tillsynesman och inspektor så att i kyrkornas saker och regemente måtte skickligen tillgå och inget annat bliver företaget eller inrymt, varken i lära eller ceremonier än det som kommer överens med Guds klare och sanne ord" ''samt ''"beflite sig därom på det aller troligaste att avskaffe vad för missbruk ännu påförde är och finnes uti kyrkones saker, och undervisa både präster och menige allmoge om det rätte och sannskyldige bruket''". | ||
Marci | Marci var samtidigt kyrkoherde i köpingen [[Ullervads församling|Ullervad]] och prost över Wadsbo från 1577. Hertig Karl utfärdade stadsprivilegier till nya staden Mariestad den 9 okt 1583 och året därpå blev Marci kyrkoherde i staden. Han gjorde biskopsvisitationer i Värmland 1588 och i Wadsbo och Walle härader året efter. Under en resa i Värmland vintern 1591/92 insjuknade han och avled den 25 mars 1592 <ref>A Rhyzelius, Episcopia Sviogothia. II. Linköping 1752, s 90</ref> | ||
Han ersattes på sin post som superintendent av [[Matthias Marci]] i redan i november 1591, antagligen på grund av hans sjukdom. | |||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 11: | Rad 13: | ||
* [http://svenskuppslagsbok.se/37413/jesper-marci-superintendent Jesper Marci, superintendent i Svensk Uppslagsbok, 1955.] | * [http://svenskuppslagsbok.se/37413/jesper-marci-superintendent Jesper Marci, superintendent i Svensk Uppslagsbok, 1955.] | ||
* {{runeberg.org|sbh|b0126.html Marci, Jesper}} | * {{runeberg.org|sbh|b0126.html Marci, Jesper}} | ||
== Referenser == | |||
</referenser> | |||
{{STANDARDSORTERING:Jesper Marci}} | {{STANDARDSORTERING:Jesper Marci}} | ||
Nuvarande version från 28 januari 2021 kl. 08.48
Jesper Marci, död 25 mars 1592 i Mariestad, var en svensk luthersk präst och superintendent över Mariestads superintendentur (1580–1591), Svenska kyrkan, tillsatt av riksföreståndare hertig Karl som ett led i dennes strävan under reformationen i Sverige.
Biografi
Jespers tidiga levnad är okänd. Han blev kyrkoherde i Vadstena församling, troligen 1569, och 1572 var han närvarande vid kyrkomötet i Uppsala. Han var däremot inte närvarande vid riksdagen 1577, då kung Johan III:s Röda Bok antogs. Som protestantisk präst kom han i konflikt med Vadstena kloster som var katolskt och beskyddat av kung Johan III och hans katolska drottning Katarina Jagellonica. Johan III avsatte därför honom från kyrkoherdetjänsten. Hertig Karl, som var hertig över Värmland, Wadsbo och Walle, skrev den 29 jan 1581 till Marci att han skulle infinna sig i Nyköping för att bli hertigens "inspektör" över prästerna i hans hertigdöme. I mars samma år fick han fullmakt att vara "kyrkornas och prästernas tillsynesman och inspektor så att i kyrkornas saker och regemente måtte skickligen tillgå och inget annat bliver företaget eller inrymt, varken i lära eller ceremonier än det som kommer överens med Guds klare och sanne ord" samt "beflite sig därom på det aller troligaste att avskaffe vad för missbruk ännu påförde är och finnes uti kyrkones saker, och undervisa både präster och menige allmoge om det rätte och sannskyldige bruket".
Marci var samtidigt kyrkoherde i köpingen Ullervad och prost över Wadsbo från 1577. Hertig Karl utfärdade stadsprivilegier till nya staden Mariestad den 9 okt 1583 och året därpå blev Marci kyrkoherde i staden. Han gjorde biskopsvisitationer i Värmland 1588 och i Wadsbo och Walle härader året efter. Under en resa i Värmland vintern 1591/92 insjuknade han och avled den 25 mars 1592 [1]
Han ersattes på sin post som superintendent av Matthias Marci i redan i november 1591, antagligen på grund av hans sjukdom.
Källor
- Edestam: Karlstads Stifts Herdaminne, del 1, sid 12-13, 1975.
- Hertig Carls motstånd mot liturgien i Carl Alfred Cornelius, Svenska kyrkans historia efter reformationen (1886–1887)
- Jesper Marci, superintendent i Svensk Uppslagsbok, 1955.
- Marci, Jesper i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Referenser
</referenser>
- ↑ A Rhyzelius, Episcopia Sviogothia. II. Linköping 1752, s 90