Momma, Peter

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Peter Momma, född 1711 i Harg i Nyköpings kommun, död 17 mars 1772 i Stockholm, var en svensk boktryckare. Han var vid sidan om Lars Salvius Stockholms ende boktryckare med akademisk utbildning. Han var sonsons son till brukspatron Willem Momma.

Yrkesliv

Han ägnade sig först åt tjänstemannabanan men reste 1733 till Holland och bestämde sig för att bli boktryckare. 1738 köpte han Kungliga tryckeriet i Stockholm av Johan Henrik Werners änka Catharina Stjerncrona. 1739 anlade han ett stilgjuteri som förestods till 1750 av Matthias Holmerus. 1741 utkom den första skrift som tryckts med svenskgjutna typer.

1742 anlade Peter Momma ett pappersbruk vid Harg som levererade papper till hans tryckeri. Peter Momma var även tidningsutgivare och började 1744 ge ut Stockholms Weckoblad.

1768 överlämnade han tryckeriet till sin son Vilhelm Momma, som då var ombudsman vid bankens pappersbruk. Vilhelm rymde dock 1771 och borgenärerna övertog hans egendom.

1769 ärvde Peter Momma det grefingska boktryckeriet. Han drev det under firmanamnet Fd Grefingska tryckeriet t o m 1771, det senare året jämväl med tillägget hos Henric Fougt Denne var Mommas måg och fick genom släktskapen tre fjärdedelar av grefingska tryckeriet, som han från 1772 drev i eget namn. Grefings stora förlags övertogs i sin helhet av Fougt.

Peter Momma gifte sig 1735 med Anna Margareta von Bragner, som även blev hans kollega och medarbetare.

Frikyrkan

Momma var involverad i skapandet av Sveriges första frikyrka som förbjöds i oktober 1738. Filadelfiska Societén" även kallad "Mommas församling" höll till i Mommas hus på Vollmar Yxkullsgatan 27, Södermalm.

Publikationer

  • Historisk- och Handelsalmanach, föregångaren till Statskalendern, utgiven från 1738.
  • Museum Adolphi Friderici
  • Andra upplagan av Serenius engelska lexikon, 1756, tryckt på Mommas filialtryckeri i Harg.
  • Logaritmtabeller, 1756
  • Rysk grammatik, 1750, hälften av de ryska typerna var gjutna i Sverige.

Se vidare

Källor