O Gud! Du skänkt mig barn
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
O Gud! Du skänkt mig barn är en psalm, troligen skriven av Gudmund Göran Adlerbeth. Den återfinns i Psalmbokskommitténs förslag (1814) som nr 335 under rubriken För Föräldrar. Den har sju verser.
Psalmen
O Gud! du skänkt mig barn, som föddes att dig dyrka: De skola höra till ditt rike och din kyrka. Min plikt mot dem är dyr: gif mig välsignelse, Att dana till din tjenst, dem du lät ljuset se.
Gif mig din Andas nåd, att dem din vilja lära, så att de må ditt namn rätt frukta och rätt ära. Låt detta vishetsfrö så tidigt rötter slå, Att dagligt de i nåd, som ålder, vexa må.
Låt mig ock samvetsgrant mtt ansvar eftersinna, Att de sin föresyn må i min vandel finna. O Herre! skydda dem från all förargelse, Som kan en menlös själ till rof åt lasten ge.
Låt mig, som Eli, ej så blind i kärlek vara, Att när jag skådar fel, jag skulle näpsten spara. Med saktmod allvarsam och nitisk i min vård, Må jag ej vara vek: må jag ej vara hård.
O Gud, som budit mig, att huldhet mot dem öfva! Förkasta ej min bön: må de ej mig bedröfva. Med framgång krön mitt hopp: ledsage dem din hand Att goda christne bli och gagna fädrens land
O! måtte jag dem se emot min omsorg svara Och, glad av denna syn, i fred från världen fara. Men är min stund bestämd i deras späda dar, Så blif, O Herre! sjelf de faderlösas Far.
Gif, när jag samlad är med dem till mina fäder, Och jordens hela ätt inför din domstol träder, Att jag må säga glad, uppstånden ur min graf O Gud! si här är jag med barnen du mig gaf.