Reusner, Christopher: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Han kallades 1608 till Sthlm, där han synes ha etablerat sig som tryckare tre år senare och kom att spela en central roll i landets bokproduktion fram till 1630-talets början. Han utsattes då för en allt hårdnande konkurrens från [[Ignatius Meurer]]. Han ansattes dessutom av bokbindarna eftersom han hade både tryckeri och boklåda. Med de nya skråreglerna blev han den siste som kunde kombinera tryckare, bokbindare och bokhandlare. | Han kallades 1608 till Sthlm, där han synes ha etablerat sig som tryckare tre år senare och kom att spela en central roll i landets bokproduktion fram till 1630-talets början. Han utsattes då för en allt hårdnande konkurrens från [[Ignatius Meurer]]. Han ansattes dessutom av bokbindarna eftersom han hade både tryckeri och boklåda. Med de nya skråreglerna blev han den siste som kunde kombinera tryckare, bokbindare och bokhandlare. | ||
1633 antogs han som boktryckare vid det nygrundade gymnasiet i Reval, där han var verksam åtminstone från 1635 till sin död två år senare | 1633 antogs han som boktryckare vid det nygrundade gymnasiet i Reval, där han var verksam åtminstone från 1635 till sin död två år senare. Därefter övertogs tryckeriet av hans änka. Han betraktades som den finske tryckaren framför andra, och det fanns långt gångna planer på att låta sonen Johann Reusner (1598–1666) flytta sitt tryckeri från Tyskland till Åbo för att där låta trycka bibeln på finska. | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Versionen från 17 november 2021 kl. 16.07
Christopher Reusner, död 1637, var en boktryckare i Rostock, Tyskland, åtminstone från 1657. Han tryckte åtskilliga böcker på svenska åt förläggaren Petrus Johannis Gothus.
Han kallades 1608 till Sthlm, där han synes ha etablerat sig som tryckare tre år senare och kom att spela en central roll i landets bokproduktion fram till 1630-talets början. Han utsattes då för en allt hårdnande konkurrens från Ignatius Meurer. Han ansattes dessutom av bokbindarna eftersom han hade både tryckeri och boklåda. Med de nya skråreglerna blev han den siste som kunde kombinera tryckare, bokbindare och bokhandlare.
1633 antogs han som boktryckare vid det nygrundade gymnasiet i Reval, där han var verksam åtminstone från 1635 till sin död två år senare. Därefter övertogs tryckeriet av hans änka. Han betraktades som den finske tryckaren framför andra, och det fanns långt gångna planer på att låta sonen Johann Reusner (1598–1666) flytta sitt tryckeri från Tyskland till Åbo för att där låta trycka bibeln på finska.
Publikationer
- Erik Jöransson Tegels krönika om Gustav Vasa.