Salomos tempel

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 5 februari 2022 kl. 14.14 av Haeffner (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ett försök att åskådliggöra den vision av ett framtida tempel som finns i bibelboken Hesekiel

Salomos tempel, även kallat det första templet i Jerusalem, är det tempel som enligt Första Kungaboken i Bibeln uppfördes av Israels tredje kung, Salomo cirka 960 f.Kr. Tempelbyggnaden var omkring 9 x 27 meter i bottenplanet och 13,5 meter hög. Det var byggt med tabernaklets indelning i det allra heligaste, det heliga och förgård, men innehöll dessutom utrymmen för förvaring av ceremoniella föremål. Salomo förde tabernaklet till Jerusalem och installerade dess heliga föremål i templet (1 Kon 8:4), och templet övertog helt tabernaklets roll. Vid invigningsceremonin uppges att "Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus" synligt, så att "prästerna inte kunde stå kvar där och göra tjänst" (1 Kon 8:11, 2 Krön 5:14).

Under följande århundraden vacklade det judiska riket mellan ljum religiositet, ren avgudadyrkan och stor fromhetsiver med reformer, t.ex. under kung Josia, då tempeltjänsten fick förnyad betydelse och mera samvetsgrann ceremoniutövning. Under andra kungar förekom rena missbruk och flera profeter varnade för konsekvenserna av olydnad till Gud. Befolkningen i Jerusalem kunde tidvis använda templet som en "lyckoamulett", att så länge de har templet kan inget ont hända oavsett deras syndfulla agerande, något som fördöms av profeten Jeremia (Jer 7). Profeten Hesekiel såg (Hes 8:5–12) hur judiska avgudadyrkare hade satt upp avgudabilder, och stod vända mot öst med ryggen mot templet för att tillbe solen. Slutligen försvinner i en syn Herrens härlighet iväg från templet som blivit orenat.

Under babyloniernas erövring förstördes Salomos tempel omkring år 587 f.Kr. vilket följdes av landsförvisning av majoriteten av judarna under den babyloniska fångenskapen, och plundring av de ceremoniella guldföremålen. Förbundsarken försvann och enligt en teori blev den gömd i Jerusalem med profeten Jeremias medverkan.[1] Det byggdes inget nytt tempel i Babylonien under exilen då uppfattningen var att templet endast kunde ligga i Jerusalem. Detta ledde till att det religiösa bruket ändrades och bruket av synagogor uppstod.

Enligt frimurartraditionen var det under byggandet av templet som frimurarorden grundlades. Traditionen menar att chefsarkitekten och murarskråets mästare hette Hiram Abif och var frimurarordens första stormästare. Det som idag återstår av ett tempel i Jerusalem är Västra muren/Klagomuren. Nya utgrävningar har hittat en stor del av ett tempel strax under Klagomuren, sannolikt Herodes renoverade tempel.

Källor

  1. ”The Discovery of the Ark of the Covenant” (på engelska). Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20150507130612/http://www.covenantkeepers.co.uk/. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.