Vägen till 1695/1697: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Början) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Början) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Det hela börjar med att Karl XI "tar befälet" över kyrkans folk genom [[1686 års kyrkolag]]. Vad gäller psalmboken ger kung Karl XI uppdrag till teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet, 1687, att revidera och utöka [[Uppsalapsalmboken]]. Han verkar senare för en samordning av resurserna för kyrkan med en ny [[Svebilius katekes|katekes]] 1689 och en ny [[Kyrkohandbok (1693)|handbok]] 1693. Uppsalapsalmboken skulle ha blivit en för Sverige gemensam psalmbok men accepterades inte överallt. Därför trycktes fortfarande flera, mer eller mindre privata, psalmböcker och enighet i psalmsången i kyrkorna saknades fortfarande. | Det hela börjar med att Karl XI "tar befälet" över kyrkans folk genom [[1686 års kyrkolag]]. Vad gäller psalmboken ger kung Karl XI uppdrag till teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet, 1687, att revidera och utöka [[Uppsalapsalmboken]]. Han verkar senare för en samordning av resurserna för kyrkan med en ny [[Svebilius katekes|katekes]] 1689 och en ny [[Kyrkohandbok (1693)|handbok]] 1693. Uppsalapsalmboken skulle ha blivit en för Sverige gemensam psalmbok men accepterades inte överallt. Därför trycktes fortfarande flera, mer eller mindre privata, psalmböcker och enighet i psalmsången i kyrkorna saknades fortfarande. | ||
Teoloogiska fakulteten gav ärendet vidare till [[Kyrkohandbok (1693)|handbokskommittén]] året efter, 1688. Inte heller denna klarade uppgiften varför uppgiften övergick, sommaren 1691, till [[hovpredikant]]en [[Jesper Swedberg]]. Denne skriver ett brev till [[ | Teoloogiska fakulteten gav ärendet vidare till [[Kyrkohandbok (1693)|handbokskommittén]] året efter, 1688. Inte heller denna klarade uppgiften varför uppgiften övergick, sommaren 1691, till [[hovpredikant]]en [[Jesper Swedberg]]. Denne skriver ett brev till [[Haquin Spegel]] den 17 juni 1691 i vilket han anför de regler för psalmboksrevision han föreslagit för, och fått godkända av kung Karl XI, se [[Swedbergs psalmbok (1694)]]. | ||
Den 5 december 1691 samlas en [[psalmbokskommitté]] | Den 5 december 1691 samlas en [[psalmbokskommitté]] | ||
Versionen från 18 januari 2024 kl. 16.45
Vägen till 1695 års psalmbok och 1697 års koralbok
När kung Karl XI blivit en "enwålds, allom bjudande och rådande suwerän konung" använde han denna makt för att skapa endräkt och samordning i konungariket Sverige. Ett av dessa viktiga områden var kyrkan. Han såg till att flera reformer blev till, se Kung Karl XI:s religiösa engagemang.
Början
Det hela börjar med att Karl XI "tar befälet" över kyrkans folk genom 1686 års kyrkolag. Vad gäller psalmboken ger kung Karl XI uppdrag till teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet, 1687, att revidera och utöka Uppsalapsalmboken. Han verkar senare för en samordning av resurserna för kyrkan med en ny katekes 1689 och en ny handbok 1693. Uppsalapsalmboken skulle ha blivit en för Sverige gemensam psalmbok men accepterades inte överallt. Därför trycktes fortfarande flera, mer eller mindre privata, psalmböcker och enighet i psalmsången i kyrkorna saknades fortfarande.
Teoloogiska fakulteten gav ärendet vidare till handbokskommittén året efter, 1688. Inte heller denna klarade uppgiften varför uppgiften övergick, sommaren 1691, till hovpredikanten Jesper Swedberg. Denne skriver ett brev till Haquin Spegel den 17 juni 1691 i vilket han anför de regler för psalmboksrevision han föreslagit för, och fått godkända av kung Karl XI, se Swedbergs psalmbok (1694). Den 5 december 1691 samlas en psalmbokskommitté
Källor
- Hansson, Karl Johan: Koralpsalmboken 1697 En undersökning av dess tillkomst och musikaliska innehåll, 1967