Grijs, Pofwel: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Pofwel (Povel, Paul) Grijs''' var en svensk boktryckare. | '''Pofwel (Povel, Paul) Grijs''' var en svensk boktryckare. | ||
Han lär ha varit en av de första [[boktryckare|boktryckarna]] i Sverige. Han residerade i [[ärkedjäkne]]n Ravalds hus, i Uppsala. Han hade sannolikt [[ärkebiskop]] [[Jakob Ulfsson]]s tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som [[Johan Snell]] tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad [[akademiboktryckare]] 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m. | Han lär ha varit en av de första svenska [[boktryckare|boktryckarna]] i Sverige. Han residerade i [[ärkedjäkne]]n Ravalds hus, i Uppsala. Han hade sannolikt [[ärkebiskop]] [[Jakob Ulfsson]]s tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som [[Johan Snell]] tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad [[akademiboktryckare]] 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m. | ||
== Publikationer == | == Publikationer == |
Versionen från 6 december 2021 kl. 14.52
Pofwel (Povel, Paul) Grijs var en svensk boktryckare.
Han lär ha varit en av de första svenska boktryckarna i Sverige. Han residerade i ärkedjäknen Ravalds hus, i Uppsala. Han hade sannolikt ärkebiskop Jakob Ulfssons tillåtelse eftersom en del verk trycktes med hans vapen. Grijs använde de typer som Johan Snell tidigare använt, sannolikt inköpta av ärkebiskopen. Han verkade som privilegierad akademiboktryckare 1510-1519, och tryckte flera kyrkliga arbeten, skolböcker, legender m.m.
Publikationer
- Psalterium Dauidicum, Davids psaltare med antiphoner och hymner för gudstjensten, 4:o, 1510.
- Delaktighetsbrev från Helgeandshospitalet i Söderköping, 4:o obl, tre varianter, 1510.
- Jakob Ulvsson: Herdabrev, ettbladstryck, 2:o, 1510.
- Gerson: Ars Moriendi, Lärdom huru man skal lära dö til siälenne salichet, 4:o, 1514, den andra tryckta boken på Svenska
- Donatus, 4:o, 1515
- Legend om St Anna, 4:o, 1515
- Legend om kardinal Manfredus, 4:o, 1515
- Ericus Olai: Een riker man wäldiger han, 4:o, psalm på Svenska, 1515, de första tryck som kan räknas till folklitteraturen
- Gerson: Expositio s. septem psalmos poenitentiales, utläggning öfver de sju botpsalmerna, på Latin, 4:o, 1515
- ARCIMBOLDUS, avlatsbrev, 4:o obl, 1518.
- Ingemari Magnus: Composita verborum, 4:o, 1519.
- Delaktighetsbrev från Johanniterhospitalet i Eskilstuna, 8:o obl, 1510.
- Två Latinska skolböcker 1515 och 19
Se vidare
Källor
- Klemming: Försök till Historia o Sveriges Boktryckerier, Första häftet
- Nordisk Familjebok, 1905, Boktryckarkonst, sp 973
- Klemming, Andersson: Sveriges Bibliografi Häfte 1 1481-1630