Ärkebiskop

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", och επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman"; förkortas ibland ÄB) är en biskop som av högre rang än de andra biskoparna inom ett visst område eller en viss kyrka. Ärkebiskopstiteln är normalt knuten till ett ärkestift. Ärkebiskopstiteln förekommer inom den Romersk-katolska kyrkan samt en del av de ortodoxa och protestantiska kyrkorna.

En ärkebiskop är en biskop som är primus inter pares – främst bland dem av samma rang – och saknar jurisdiktion över övriga biskopar. I princip finns det inget högre ämbete än biskopens inom den kristna kyrkan. På motsvarande sätt är katolska och ortodoxa patriarker i princip jämbördiga fast biskopen av Rom, påven, är primus inter pares; det är åtminstone Östkyrkans inställning till påvedömet.

Ärkebiskopsämbetet inrättades vid första konciliet i Nicaea (325). Detta föranleddes av att stiften hade blivit många och i vissa fall stora (även om de med dagens mått mätt var relativt begränsade i omfång).

Katolska kyrkan

Inom romersk-katolska kyrkan är en ärkebiskop den ledande biskopen i en kyrkoprovins. Vissa ärkebiskopar är också primas.

Ortodoxa kyrkan

Även inom den ortodoxa kyrkan förekommer benämningen ärkebiskop. Överhuvudet för Finlands ortodoxa kyrka tituleras ärkebiskopen av Karelen och hela Finland.[1]

Anglikanska kyrkogemenskapen

Engelska kyrkan har två provinser med varsin ärkebiskop, en i York och en i Canterbury. Den senare är den anglikanska kyrkogemenskapens främste biskop.

Lutherska kyrkor

Svenska kyrkan

Mall:Se även Svenska kyrkan har en ärkebiskop i Uppsala som varit ärkebiskopssäte sedan 1164, först inom katolska kyrkan och från och med 1531 inom den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. Ärkebiskopen är Svenska kyrkans högste ledare inom riket och internationellt. Uppgifterna sedan reformationen består bland annat i att viga nya biskopar (vilket sker i Uppsala domkyrka). Ärkebiskopen har dock ingen beslutsfunktion över andra biskopar utan är den främste av likar, primus inter pares. Ärkebiskopen är i dag Svenska kyrkans främste företrädare och är ordförande i Kyrkostyrelsen, Kyrkomötets läronämnd, Biskopsmötet, och Uppsala stifts domkapitel.[2] Ärkebiskopen har vidare biskoplig tillsyn över Uppsala kontrakt samt leder de årliga prostmötena.[3] Antje Jackelén, tidigare biskop i Lund, tillträdde 2014 ärkebiskopsstolen efter Anders Wejryd och blev därmed den första kvinnan i ämbetet.[4]

Ärkebiskopslängd[5]

Mall:Huvudartikel Katolska ärkebiskopar

  1. Stefan 1164–1185
  2. Johannes 1185–1187
  3. Petrus 1187–1197
  4. Olof Lambatunga 1198–1206
  5. Valerius 1207–1219
  6. Olof Basatömer 1224–1234
  7. Jarler 1236–1255
  8. Laurentius 1257–1267
  9. Folke Johansson (Ängel) 1274–1277
  10. Jakob Israelsson 1278–1281
  11. Magnus Bosson 1285–1289
  12. Johan 1290–1291
  13. Nils Allesson 1295–1305
  14. Nils Kettilsson 1308–1314
  15. Olof Björnsson 1315–1332
  16. Peter Filipsson 1332–1341
  17. Heming Nilsson 1342–1351
  18. Peter Tyrgilsson 1351–1366
  19. Birger Gregersson 1367–1383
  20. Henrik Karlsson 1383–1408
  21. Jöns Gerekesson 1408–1422
  22. Johan Håkansson 1422–1432
  23. Olof Larsson 1432–1438
  24. Nils Ragvaldsson 1438–1448
  25. Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467
  26. Jakob Ulvsson 1469–1515
  27. Gustaf Trolle 1515–1521
  28. Johannes Magnus 1523–1528

Evangelisk-lutherska ärkebiskopar

  1. Laurentius Petri Nericius 1531–1573
  2. Laurentius Petri Gothus 1574–1579
  3. Andreas Laurentii Björnram 1583–1591
  4. Abraham Angermannus 1594–1599
  5. Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600
  6. Olaus Martini 1601–1609
  7. Petrus Kenicius 1609–1636
  8. Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646
  9. Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669
  10. Laurentius Stigzelius 1670–1676
  11. Johannes Baazius d y 1677–1681
  12. Olof Svebilius 1681–1700
  13. Erik Benzelius d ä 1700–1709
  14. Haquin Spegel 1711–1714
  15. Mattias Steuchius 1714–1730
  16. Johannes Steuchius 1730–1742
  17. Erik Benzelius d y 1742–1743
  18. Jakob Benzelius 1744–1747
  19. Henric Benzelius 1747–1758
  20. Samuel Troilius 1758–1764
  21. Magnus Beronius 1764–1775
  22. Carl Fredrik Mennander 1775–1786
  23. Uno von Troil 1786–1803
  24. Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819
  25. Carl von Rosenstein 1819–1836
  26. Johan Olof Wallin 1837–1839
  27. Carl Fredrik af Wingård 1839–1851
  28. Hans Olof Holmström 1852–1855
  29. Henrik Reuterdahl 1856–1870
  30. Anton Niklas Sundberg 1870–1900
  31. Johan August Ekman 1900–1913
  32. Nathan Söderblom 1914–1931
  33. Erling Eidem 1931–1950
  34. Yngve Brilioth 1950–1958
  35. Gunnar Hultgren 1958–1967
  36. Ruben Josefson 1967–1972
  37. Olof Sundby 1972–1983
  38. Bertil Werkström 1983–1993
  39. Gunnar Weman 1993–1997
  40. K.G. Hammar 1997–2006
  41. Anders Wejryd 2006–2014
  42. Antje Jackelén 2014–

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Har sin ärkebiskop i Åbo. Kyrkan i Finland löd under ärkebiskopen i Uppsala fram till år 1809 då Finland avträddes till Ryssland. Därefter konstituerades den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inom det ryska storfurstendömet och 1817 upphöjdes Åbobiskopen till ärkebiskop av Åbo och Finland. Sedan år 2018 är Tapio Luoma ärkebiskop. Ärkebiskopen fungerar, förutom som en av två biskopar i Åbo ärkestift, även som ordförande för kyrkomötet, kyrkostyrelsen, biskopsmötet och kyrkans utrikesråd.[6]

Estniska evangelisk-lutherska kyrkan

Har sin ärkebiskop i Tallinn. Nuvarande ärkebiskop är Andres Pöder.

Lettlands evangelisk-lutherska kyrka

Har en ärkebiskop i Riga. Nuvarande ärkebiskop är Jānis Vanags.

Lutherska kyrkorna i Norge och Danmark

De lutherska kyrkorna i Norge och Danmark använder inte benämningen ärkebiskop men biskopen av Köpenhamn har en jämförbar ställning med ärkebiskopen i Sverige och Finland. I Norge finns sedan 2011 en fast preses för biskopsmötet och ledamot av kyrkostyrelsen samt en av två biskopar i Nidaros stift, den medeltida ärkebiskopsstolen. Den nuvarande innehavaren är Helga Haugland Byfuglien.

Referenser

  1. Finlands ortodoxa kyrka
  2. Hansson, Klas (2014). Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990.. Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensis 47. Uppsala. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte. 
  3. Uppsala stift
  4. Marie Ström (15 oktober 2013) "Antje Jackelén ny ärkebiskop" UNT. Hämtad 15 oktober 2013.
  5. Svenska kyrkan
  6. http://evl.fi/arkebiskopen

Se även

Externa länkar