Pastor: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
En '''pastor''' är en [[präst]] eller [[predikant]] inom flera [[frikyrka|frikyrkor]], som innehar en viss ämbetstitel. I [[Svenska kyrkan]] används titeln ibland som synonym till [[kyrkoherde]] (formellt försvann den i [[Kyrkoordningen]] år 2000) och informellt om präster i allmänhet. Kraven på formell [[teologi]]sk utbildning liksom formerna för [[Prästvigning|ordination]] varierar mellan olika [[trossamfund]]. | En '''pastor''' är en [[präst]] eller [[predikant]] inom flera [[frikyrka|frikyrkor]], som innehar en viss ämbetstitel. I [[Svenska kyrkan]] används titeln ibland som synonym till [[kyrkoherde]] (formellt försvann den i [[Kyrkoordningen]] år 2000) och informellt om präster i allmänhet. Kraven på formell [[teologi]]sk utbildning liksom formerna för [[Prästvigning|ordination]] varierar mellan olika [[trossamfund]]. | ||
Pastor var latinets ord för [[herde]]n eller vallhjonet som förde fåren ''i vall''. Ordet är bildat av [[verb]]et ''pascere'' med | Pastor var latinets ord för [[herde]]n eller vallhjonet som förde fåren ''i vall''. Ordet är bildat av [[verb]]et ''pascere'' med participet ''pastum'' (föra i vall, även beta). Den kyrkliga betydelsen utgår från Johannes 10:11 i den latinska bibeln: "Ego sum pastor bonus (Jag är den gode herden). Bonus pastor animam suam dat pro ovibus suis. (En god herde giver sitt liv för fåren)". Både kyrkoherde och pastor kan i svenskan beläggas först vid mitten av 1500-talet, då det i Gustav Vasas brevväxling (1554) hette: "Vij (bjuda) edher... ath I antan för:de (förutnämnde) her Peer för edher rätte kirchherre (kyrkoherde) och pastor." Och [[Laurentius Petri]] säger i sin [[postilla]] (1555): "The personer som stadde äro j predico embetet them man kallar kyrkioheerdar och lärare."<ref>''Nya ord med historia'', Gösta Bergman, Prisma, Stockholm 1981 {{ISBN|91-518-1350-5}} s. 162</ref> | ||
Avledningen ''pastoral-'' i olika sammansättningar avser "det som har med det kristna församlingslivet att göra". Som substantiv avser en ''pastoral'' en teologisk handledning för präster, vanligen en bok, hur ett kyrkligt församlings- och själavårdsarbete bör bedrivas | Avledningen ''pastoral-'' i olika sammansättningar avser "det som har med det kristna församlingslivet att göra". Som substantiv avser en ''pastoral'' en teologisk handledning för präster, vanligen en bok, hur ett kyrkligt församlings- och själavårdsarbete bör bedrivas | ||
Nuvarande version från 13 december 2021 kl. 05.51
.jpg)
En pastor är en präst eller predikant inom flera frikyrkor, som innehar en viss ämbetstitel. I Svenska kyrkan används titeln ibland som synonym till kyrkoherde (formellt försvann den i Kyrkoordningen år 2000) och informellt om präster i allmänhet. Kraven på formell teologisk utbildning liksom formerna för ordination varierar mellan olika trossamfund.
Pastor var latinets ord för herden eller vallhjonet som förde fåren i vall. Ordet är bildat av verbet pascere med participet pastum (föra i vall, även beta). Den kyrkliga betydelsen utgår från Johannes 10:11 i den latinska bibeln: "Ego sum pastor bonus (Jag är den gode herden). Bonus pastor animam suam dat pro ovibus suis. (En god herde giver sitt liv för fåren)". Både kyrkoherde och pastor kan i svenskan beläggas först vid mitten av 1500-talet, då det i Gustav Vasas brevväxling (1554) hette: "Vij (bjuda) edher... ath I antan för:de (förutnämnde) her Peer för edher rätte kirchherre (kyrkoherde) och pastor." Och Laurentius Petri säger i sin postilla (1555): "The personer som stadde äro j predico embetet them man kallar kyrkioheerdar och lärare."[1]
Avledningen pastoral- i olika sammansättningar avser "det som har med det kristna församlingslivet att göra". Som substantiv avser en pastoral en teologisk handledning för präster, vanligen en bok, hur ett kyrkligt församlings- och själavårdsarbete bör bedrivas
Se även
Källor
- ↑ Nya ord med historia, Gösta Bergman, Prisma, Stockholm 1981 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte. s. 162