Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 18: Rad 18:
Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810. <br>
Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810. <br>
Av [[1695 års psalmbok]] används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:
Av [[1695 års psalmbok]] används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)]] <br>
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)]]
Privat utgivna förslag: <br>
* [[Psalmbokskommittens förslag (1796)]], Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.
* [[Samuel Ödmann]], [[Ödmann, Försök till Kyrkosånger|Försök till Kyrkosånger]], flera upplagor från 1797
 
* [[Christofer Dahl]], Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.
Privat utgivna förslag:  
* [[O Linderholm]], [[Linderholm, Psalmboksförslag 1804|Förslag till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken]], 1804.
* [[Samuel Ödmann]], [[Ödmann, Försök till Kyrkosånger|Försök till Kyrkosånger]], flera upplagor från 1797 med samma innehåll.
* [[Olof Linderholm]], [[Linderholm, Psalmboksförslag 1804|Försök till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken]], 1804.
* [[Johan Olof Wallin]]
* [[Johan Olof Wallin]]
* [[Choraeus]]
* [[Michael Choraeus]]
Som musikrådgivare hade fungerat herrar [[Pehr Frigel]] och [[J.C.F. Haeffner]].
Som musikrådgivare hade fungerat herrar [[Pehr Frigel]] och [[J.C.F. Haeffner]].
Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. Inga rubriker finns i förslaget.
 
== Förslaget ==
[[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809), innehåll]]
 
== Kritik ==
[[Albin Hildebrand]] kritiserar förslaget hårt i sin bok [[Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag]]. Bl.a. kritiserar han beslutet att införa de omarbetade och oförändrade psalmerna från [[1695 års psalmbok]] med ursprungliga nummer. Han skriver: ''fullkomligt mosaikarbete, i hvilket de mest heterogena produkter sammanfördes, främmande för hvarandra med hänsyn till anda, stil och religiös uppfattning. Ett större fattigdomsbevis på kyrklig tro och kristligt lif torde näppeligen kunna gifvas.'' Han kritiserar också de nya psalmförfattarna Lindholm, Dahl och Ödmann såväl som Wallin och Choraeus.
 
Även [[Samuel Ödmann]] kritiserade förslaget och skrev [[Oförgripliga anmärkningar vid Pastoralutskottets Psalmboksförslag]] där han ganska häftigt kritiserar [[J.O. Wallin]], en kritik som sedermera skulle tillta.


Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna.
Även [[J.O. Wallin]] själv kritiserar förslaget, t.ex. skriver han ''temligen planlöst aggregat af kyrkosånger'', och ''detta oformliga lappverk''. an ger ju också ut flera revisioner med ganska stora ändringar.


== Se Även ==
== Se även ==
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Första förslaget Stockholm 1765-67]]
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Första förslaget Stockholm 1765-67]]
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)|Andra förslaget Upsala 1793]]
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)|Andra förslaget Upsala 1793]]
* [[Psalmbokskommitté (1793)|Förra kommittén 1793]]
* [[Psalmbokskommitté (1793)|Förra kommittén 1793]]
* [[Psalmbokskommittens förslag (1796)]], 1807
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté 1811]]
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté 1811]]


Nuvarande version från 3 september 2022 kl. 17.42

Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen Lindbloms förslag en ny kommitté, det s.k. ecklesiastika pastoralutskottet

Ledamöter

Invalda med riksdagsprotoll 1809 [1]

Invalda på förslag av professor Wijkman (nästa dag)

Arbetet

Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810.
Av 1695 års psalmbok används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:

Privat utgivna förslag:

Som musikrådgivare hade fungerat herrar Pehr Frigel och J.C.F. Haeffner. Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. Inga rubriker finns i förslaget.

Förslaget

Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809), innehåll

Kritik

Albin Hildebrand kritiserar förslaget hårt i sin bok Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag. Bl.a. kritiserar han beslutet att införa de omarbetade och oförändrade psalmerna från 1695 års psalmbok med ursprungliga nummer. Han skriver: fullkomligt mosaikarbete, i hvilket de mest heterogena produkter sammanfördes, främmande för hvarandra med hänsyn till anda, stil och religiös uppfattning. Ett större fattigdomsbevis på kyrklig tro och kristligt lif torde näppeligen kunna gifvas. Han kritiserar också de nya psalmförfattarna Lindholm, Dahl och Ödmann såväl som Wallin och Choraeus.

Även Samuel Ödmann kritiserade förslaget och skrev Oförgripliga anmärkningar vid Pastoralutskottets Psalmboksförslag där han ganska häftigt kritiserar J.O. Wallin, en kritik som sedermera skulle tillta.

Även J.O. Wallin själv kritiserar förslaget, t.ex. skriver han temligen planlöst aggregat af kyrkosånger, och detta oformliga lappverk. an ger ju också ut flera revisioner med ganska stora ändringar.

Se även

Källor

  1. ↑ Presteståndets protokoll 9 juni 1809
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Pastoralutskottets_psalmboksförslag_(1809)&oldid=18441"