Kom, låt oss nu förenas här: Skillnad mellan sidversioner
Vadmal (diskussion | bidrag) m (puts) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
:''Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.'' | :''Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.'' | ||
Sången översattes till svenska av [[Gustaf | Sången översattes till svenska av [[Gustaf Palmkvist]] år 1862 och bearbetades av [[Catharina Broomé]] år 1984. Den melodi som används i Sverige är engelsk och tillkommen omkring år 1850 (alltså tillsammans med refrängen). [[Isaac Watts]]' text är tydligt inspirerad av lovsångerna i Uppenbarelseboken, kapitel 4 och 5. Vers 4 i den svenska versionen anspelar dessutom på Romarbrevet kapitel 8 och dess tal om skapelsens befrielse. | ||
I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av [[Johann Crüger]]. Det är samma som till [[Med tacksam röst och tacksam själ]]. | I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av [[Johann Crüger]]. Det är samma som till [[Med tacksam röst och tacksam själ]]. | ||
==Publicerad i== | ==Publicerad i== | ||
*[[Sions Sånger]] | *[[Sions Sånger (1890)]] som nr 1 (Sjundedagsadventisternas sångbok) | ||
*[[Herde-Rösten 1892]] som nr 231 under rubriken "Lof och tacksägelse". | *[[Herde-Rösten (1892)]] som nr 231 under rubriken "Lof och tacksägelse". | ||
*[[Samlingstoner 1919]] som nr 9 under rubriken "Samlingssånger". | *[[Samlingstoner (1919)]] som nr 9 under rubriken "Samlingssånger". | ||
*[[Svenska Missionsförbundets sångbok 1920]] som nr 411 under rubriken "Lovsånger". | *[[Svenska Missionsförbundets sångbok (1920)]] som nr 411 under rubriken "Lovsånger". | ||
*[[Den svenska psalmboken 1986]] som nr 16 under rubriken "Lovsång och tillbedjan". | *Den ekumeniska delen av [[Psalm_1–325_i_den_ekumeniska_psalmboken|Den svenska psalmboken (1986)]], [[1986 års Cecilia-psalmbok|Cecilia (1986)]], [[Psalmer och Sånger (1987)]], [[Segertoner|Segertoner (1988)]] och [[Frälsningsarméns sångbok (1990)]] som nr 16 under rubriken "Lovsång och tillbedjan". | ||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Nuvarande version från 12 januari 2019 kl. 13.11
Kom, låt oss nu förenas här är en lovpsalm av Isaac Watts år 1707. I Sverige sjungs den även med en refräng tillkommen omkring år 1850:
- Halleluja! O Guds Lamm,
- som har segrat på Golgata!
- Halleluja, halleluja, halleluja! Amen.
Sången översattes till svenska av Gustaf Palmkvist år 1862 och bearbetades av Catharina Broomé år 1984. Den melodi som används i Sverige är engelsk och tillkommen omkring år 1850 (alltså tillsammans med refrängen). Isaac Watts' text är tydligt inspirerad av lovsångerna i Uppenbarelseboken, kapitel 4 och 5. Vers 4 i den svenska versionen anspelar dessutom på Romarbrevet kapitel 8 och dess tal om skapelsens befrielse.
I många andra länder saknas refrängen – som alltså inte hör till originalet – och man använder gärna en melodi av Johann Crüger. Det är samma som till Med tacksam röst och tacksam själ.
Publicerad i
- Sions Sånger (1890) som nr 1 (Sjundedagsadventisternas sångbok)
- Herde-Rösten (1892) som nr 231 under rubriken "Lof och tacksägelse".
- Samlingstoner (1919) som nr 9 under rubriken "Samlingssånger".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 411 under rubriken "Lovsånger".
- Den ekumeniska delen av Den svenska psalmboken (1986), Cecilia (1986), Psalmer och Sånger (1987), Segertoner (1988) och Frälsningsarméns sångbok (1990) som nr 16 under rubriken "Lovsång och tillbedjan".
Externa länkar
- På Cyberhymnal kan man lyssna till melodin
| |||||
Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Kom,_låt_oss_nu_förenas_här) --av --Vadmal (diskussion) 25 juni 2015 kl. 19.09 (UTC) och redigerad.