Choraeus, Michael: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) m (1 version importerades) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Choraeus Michael.jpg|höger|miniatyr|Kopparstick av G Fahlcrantz. Under bilden står Michaël Choeraus (sic!).]] | [[Fil:Choraeus Michael.jpg|höger|miniatyr|Kopparstick av G Fahlcrantz. Under bilden står Michaël Choeraus (sic!).]] | ||
'''Michael Choraeus''', [[präst]], [[författare]], född | '''Michael Choraeus''', [[präst]], [[författare]], född 15 mars 1774 i Vörå, Finland, död 3 juni 1806 i Solna socken, begravd på Solna kyrkogård. Son till prästen Mikael Choraeus, född 6 november 1739 i Ylistaro, död 3 juni 1790 i Kristinestad och hans fru [[Anna Margareta Hammar]] död 1792. | ||
Han föddes i | Han föddes i Vörå socken i Österbotten, där hans far då var pastorsadjunkt. Efter faderns död, som [[komminister]] i Kristinestad 1790, tog sig en släkting, [[domprost]]en [[Johan Michael Fant]] i Västerås, an den fattige tonåringen och lät honom genomgå Västerås gymnasium samt stödde honom när han 1792 började sina studier vid Uppsala universitet till dess att han 1797 tog magistergraden. Under sin tid i Uppsala tillhörde Choraeus den Finska studentnationen. Därefter vistades Choraeus under några år på olika orter i Finland såsom privatlärare, och utvecklade då sina poetiska anlag. 1799 blev han docent i vältalighet vid Kungliga Akademien i Åbo, men fortsatte även därefter med informatorsverksamheten, till dess han 1802 flyttade tillbaka till Sverige, där han blev [[teologie adjunkt]] vid krigsakademien på Karlbergs slott samt [[hovpredikant]] och pastor vid Södermanlands regemente. Han dog i lungsot (lungtuberkulos) försommaren 1806. | ||
==Skaldskap== | ==Skaldskap== | ||
Såsom skald gjorde Choraeus sig först bemärkt genom ett tal på vers, hållet | Såsom skald gjorde Choraeus sig först bemärkt genom ett tal på vers, hållet 1799 vid Åbo akademi med anledning av den nye tronarvingen kronprins [[Gustav Gustavsson av Wasa|Gustav]]s födelse. Samma år och det följande vann han pris i Svenska akademien samt i Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle, och 1802 belönade nyssnämnda akademi med stora accessit hans ''Ehrensvärd. Skaldesång.'' | ||
Mera bekant än genom dessa utmärkelser blev Choraeus genom sina mindre sånger, vilka, införda i ''Åbo tidningar'' och ''Stockholmsposten'', flög land och rike omkring och bland vilka några, t.ex. ''Enkans visa'' och ''En tanke på min egen graf'', snart levde på allas läppar. Det är dessa mindre sånger av naiv och elegisk art, som fört hans namn till eftervärlden. I de övriga dikterna däremot, i synnerhet de större, visar sig Choraeus skaldskap påverkat av sin tids smak och äger sålunda en stark didaktisk anstrykning. Numera har dessa sånger till dygdens och det ädlas pris förlorat i värde sin samtida kraft. Vid Karlberg vann Choraeus stort rykte såsom andlig talare. | Mera bekant än genom dessa utmärkelser blev Choraeus genom sina mindre sånger, vilka, införda i ''Åbo tidningar'' och ''Stockholmsposten'', flög land och rike omkring och bland vilka några, t.ex. ''Enkans visa'' och ''En tanke på min egen graf'', snart levde på allas läppar. Det är dessa mindre sånger av naiv och elegisk art, som fört hans namn till eftervärlden. I de övriga dikterna däremot, i synnerhet de större, visar sig Choraeus skaldskap påverkat av sin tids smak och äger sålunda en stark didaktisk anstrykning. Numera har dessa sånger till dygdens och det ädlas pris förlorat i värde sin samtida kraft. Vid Karlberg vann Choraeus stort rykte såsom andlig talare. | ||
1805 gifte han sig med ''Sofia Kristina Wester'' (död 1829) i hennes andra äktenskap, efter Choraeus död gifte hon om sig 1807, med [[Frans Michael Franzén]]. | |||
==Psalmer== | ==Psalmer== | ||
1807 respektive 1809 utgavs två samlingar ''Omarbetning af svenska psalmer'' av Choraeus och [[Johan Olof Wallin]] i samarbete. Choraeus namn som psalmdiktare har bleknat bort vid sidan av Wallins, som till skillnad från den förstnämnde fick ett långt liv medan Choraeus avled tidigt under sin utveckling. - Frans Michael Franzén, som utgav hans ''Samlade skaldestycken'' 1815 (i en andra upplaga 1820) fogade en levnadsteckning till den. | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
| Rad 23: | Rad 23: | ||
{{auktoritetsdata}} | {{auktoritetsdata}} | ||
{{Wpkop|Michael_Choraeus|[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 14 januari 2019 kl. 20.34 (UTC)]] | |||
{{STANDARDSORTERING:Choraeus, Michael}} | {{STANDARDSORTERING:Choraeus, Michael}} | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Biografier]] | ||
[[Kategori:Svenska psalmförfattare]] | [[Kategori:Svenska psalmförfattare]] | ||
[[Kategori:Svenska hovpredikanter]] | [[Kategori:Svenska hovpredikanter]] | ||
Nuvarande version från 14 januari 2019 kl. 20.46
Michael Choraeus, präst, författare, född 15 mars 1774 i Vörå, Finland, död 3 juni 1806 i Solna socken, begravd på Solna kyrkogård. Son till prästen Mikael Choraeus, född 6 november 1739 i Ylistaro, död 3 juni 1790 i Kristinestad och hans fru Anna Margareta Hammar död 1792.
Han föddes i Vörå socken i Österbotten, där hans far då var pastorsadjunkt. Efter faderns död, som komminister i Kristinestad 1790, tog sig en släkting, domprosten Johan Michael Fant i Västerås, an den fattige tonåringen och lät honom genomgå Västerås gymnasium samt stödde honom när han 1792 började sina studier vid Uppsala universitet till dess att han 1797 tog magistergraden. Under sin tid i Uppsala tillhörde Choraeus den Finska studentnationen. Därefter vistades Choraeus under några år på olika orter i Finland såsom privatlärare, och utvecklade då sina poetiska anlag. 1799 blev han docent i vältalighet vid Kungliga Akademien i Åbo, men fortsatte även därefter med informatorsverksamheten, till dess han 1802 flyttade tillbaka till Sverige, där han blev teologie adjunkt vid krigsakademien på Karlbergs slott samt hovpredikant och pastor vid Södermanlands regemente. Han dog i lungsot (lungtuberkulos) försommaren 1806.
Skaldskap
Såsom skald gjorde Choraeus sig först bemärkt genom ett tal på vers, hållet 1799 vid Åbo akademi med anledning av den nye tronarvingen kronprins Gustavs födelse. Samma år och det följande vann han pris i Svenska akademien samt i Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle, och 1802 belönade nyssnämnda akademi med stora accessit hans Ehrensvärd. Skaldesång.
Mera bekant än genom dessa utmärkelser blev Choraeus genom sina mindre sånger, vilka, införda i Åbo tidningar och Stockholmsposten, flög land och rike omkring och bland vilka några, t.ex. Enkans visa och En tanke på min egen graf, snart levde på allas läppar. Det är dessa mindre sånger av naiv och elegisk art, som fört hans namn till eftervärlden. I de övriga dikterna däremot, i synnerhet de större, visar sig Choraeus skaldskap påverkat av sin tids smak och äger sålunda en stark didaktisk anstrykning. Numera har dessa sånger till dygdens och det ädlas pris förlorat i värde sin samtida kraft. Vid Karlberg vann Choraeus stort rykte såsom andlig talare.
1805 gifte han sig med Sofia Kristina Wester (död 1829) i hennes andra äktenskap, efter Choraeus död gifte hon om sig 1807, med Frans Michael Franzén.
Psalmer
1807 respektive 1809 utgavs två samlingar Omarbetning af svenska psalmer av Choraeus och Johan Olof Wallin i samarbete. Choraeus namn som psalmdiktare har bleknat bort vid sidan av Wallins, som till skillnad från den förstnämnde fick ett långt liv medan Choraeus avled tidigt under sin utveckling. - Frans Michael Franzén, som utgav hans Samlade skaldestycken 1815 (i en andra upplaga 1820) fogade en levnadsteckning till den.
Externa länkar
Wikisource har verk av eller om Choraeus, Michael.
Källor
- Choræus, Mikael i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
| |||||
Mall:Auktoritetsdata {{Wpkop|Michael_Choraeus|Haeffner (diskussion) 14 januari 2019 kl. 20.34 (UTC)]]