Kristus, den rätte Herren, texter

Kristus, den rätte Herren av Elisabet Cruciger, originalets titel: Herr Christ, der enig Gotts Sohn.

Originaltext

Herr Christ, der einig Gotts Sohn im Erfurter Enchiridion (1524)

1. Herr Christ, der einig Gotts Sohn,
Vaters in Ewigkeit,
aus seim Herzen entsprossen,
gleichwie geschrieben steht,
er ist der Morgensterne,
sein Glänzen streckt er ferne
vor andern Sternen klar;

• Tyska Wikipedia

Olaus Petris översättning 1526

1 Christus, den rätte Herren,
Guds Son i ewighet,
af Fadren är upprunnen,
som Skriften säga vet.
Han är den morgonstjärna,
som oss kan lysa och wärna
ifrån allt mörksens qwal.

2 Han är nu menniska worden
i werldsens sista tid,
af rena jungfru boren,
till oss hit kommen nid.
Dödsfängslet hafwer han brutit
och lifsens dörr uppslutit,
oss himmelen öppen gjort.

3 O Christe! gif dina nåde,
din kärlek låt oss få,
att sig med råd och dåde
wårt hjerta kofra må.
Och låt oss till dig längta,
rättwisan efterträngta
och fly fåfänglighet.

4 All makt hafwer din Fader
i händer gifwit dig:
dess är nu hwar man glader,
att du den magten fick.
Ty du will alltid hjelpa,
ej låta nederstjelpa
dem, som intet förmå.

5 Hwad Fadren hafwer dig gifwit,
låt ej borttappas det,
men för till rätta lifwet,
der du sjelf blifwer med.
Låt oss få med dig wara
alltid förutan fara,
och glädjas i ewighet.

Nr 119 i 1695 års psalmbok

<pages index="Psalm1695-1.djvu" from=130 to=130 fromsection=119a tosection=119a/> <pages index="Psalm1695-1.djvu" from=131 to=131 fromsection=119b tosection=119b/>

Johan Åströms version ur 1937 års psalmbok.

I Åströms version, medtagen i Svensk söndagsskolsångbok 1908 (nr 65) i ett något ålderdomligare språk.

1. Förlossningen är vunnen: Guds Son från evighet av Fadern är upprunnen till världens salighet. Han är den morgonstjärna, som lysa kan och värna i mörker och i kval.

2. Han människa är vorden: en lovad nådetid har uppgått över jorden med ljus och hopp och frid. Nu dödens makt är krossad och syndens boja lossad och öppnad himlens port.

3. O Kriste, oss benåda, så att i tron vi må ljus i din sanning skåda, liv av din kärlek få. Till dig vårt hjärta längtar. Från världens flärd det trängtar till din rättfärdighet.

4. Din Fader dig allena har givit allt i hand, att du må allt förena med trons och fridens band, och så åt dig förvärva ett folk, som sällt skall ärva det rike du berett.

5. Vad Fadern dig har givit du ej borttappa vill. Du för till rätta livet allt vad dig hörer till. Dit värdes mig ock föra, att jag må dig tillhöra i tid och evighet. </poem>