Württembergpietism: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Württembergpietismen''' är en gren av [[pietism]]en. Den företräddes främst av [[Magnus Friedrich Roos]] och [[Johann Albrecht Bengel]].
'''Württembergpietismen''' är en [[inomkyrklig]], sydtysk gren av [[pietism]]en. Den företräddes främst av [[Magnus Friedrich Roos]] och [[Johann Albrecht Bengel]]. Under 1800-talet [[teologi]]skt vidareutvecklad av [[Johann Tobias Beck]]. Württembergpietismen var förankrad i [[Bibel]]n, som av Bengel tolkades både [[exegetik|exegetiskt]] och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836.
 
Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. [[Stunden]] ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre [[mission]]en. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.
 
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen [[Magnus Friedrich Roos]] (1727–1803), som bl.a. via [[schartauanism]]en blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.


[[Henric Schartau]] uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar.
[[Henric Schartau]] uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar.


== Källor ==
== Källor ==
* [https://ismer.se/wurttembergpietism Ismer]


[[Kategori:Frikyrkorörelser]]
[[Kategori:Frikyrkorörelser]]

Versionen från 9 augusti 2023 kl. 15.16

Württembergpietismen är en inomkyrklig, sydtysk gren av pietismen. Den företräddes främst av Magnus Friedrich Roos och Johann Albrecht Bengel. Under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836.

Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.

I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen Magnus Friedrich Roos (1727–1803), som bl.a. via schartauanismen blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.

Henric Schartau uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar.

Källor