Apostoliska trosbekännelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|mini|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sank...')
 
 
(17 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|mini|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sankt Olofs kyrka]] utanför Simrishamn.]]
[[Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|200px|höger|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sankt Olofs kyrka]] utanför Simrishamn.]]
'''Den apostoliska [[trosbekännelse]]n''' ([[latin]]: ''symbolum Apostolicum'' eller enbart ''Apostolicum''<ref>{{runeberg.org|nfba|0682.html Apostoliskt symbolum}}</ref>) är den äldsta av de tre så kallade [[ekumenik|ekumeniska]] [[symbola|huvudsymbola]]. Den har sitt ursprung i den [[fornkyrkan|fornkristna]] [[församling]]en i [[Rom]], [[200-talet]]s början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från [[Ambrosius av Milano|Ambrosius]] cirka [[390]]. Det är en längre version av den [[gammalromerska trosbekännelsen]].


Den kallas [[Apostel#Begreppet_apostolisk|apostolisk]], eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av [[apostel|apostlarnas]] [[tro]] så som den uttrycks i [[Nya Testamentet]].<ref>[http://books.google.com/books?id=gqrEpBuBGIgC&pg=PA63&dq=Apostles%27+Creed+legend&hl=en&sa=X&ei=jlu9UaKRG8-v7AaD54HIAQ&redir_esc=y#v=onepage&q=Apostles'%20Creed%20legend&f=false Jack Rogers, ''Presbyterian Creeds'' (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63] {{ISBN|978-0-66425496-4}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http://www.reformed.org/documents/apostles_creed_orr.html |titel=James Orr: ''The Apostles' Creed'', in International Standard Bible Encyclopedia |utgivare=Reformed.org |datum= |hämtdatum=2011-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html |arkivdatum=juni 22, 2011 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |titel=Apostles Creed |hämtdatum=2013-11-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |arkivdatum=2015-03-12 }}</ref> Texten bygger delvis på aposteln [[Paulus]] definition av kristen tro i [[Romarbrevet]]s [[wikisource:sv:Bibeln 1917/Romarbrevet#10:9|tionde kapitel, vers 9]] från [[60-talet]]: ”Ty om du med din mun bekänner att ''Jesus är herre,'' och i ditt hjärta tror att Gud har ''uppväckt'' honom ''från de döda,'' skall du bli räddad.” Klyftan mellan [[judendomen]] och den växande [[kristna]] rörelsen blev under [[100-talet]] allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel [[gnosticism]]en. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.
'''Den apostoliska [[trosbekännelse]]n''' (latin: ''symbolum Apostolicum'' eller enbart ''Apostolicum''<ref>{{runeberg.org|nfba|0682.html Apostoliskt symbolum}}</ref>) är den äldsta av de tre så kallade [[ekumenik|ekumeniska]] [[symbola|huvudsymbola]]. Den har sitt ursprung i den [[fornkyrkan|fornkristna]] [[församling]]en i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från [[Ambrosius av Milano|Ambrosius]] cirka 390. Det är en längre version av den [[gammalromerska trosbekännelsen]].


Texten är belagd i ett par varianter, både på [[latin]] och [[koinégrekiska]], före år [[341]] och fick sin slutgiltiga språkliga form under [[700-talet]]. Den är okänd inom [[östkyrkan]], där man enbart använder den [[Nicaenska trosbekännelsen]]. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla [[kyrkosamfund]].
Den kallas [[Apostel#Begreppet_apostolisk|apostolisk]], eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av [[apostel|apostlarnas]] [[tro]] så som den uttrycks i [[Nya Testamentet]].<ref>[http://books.google.com/books?id=gqrEpBuBGIgC&pg=PA63&dq=Apostles%27+Creed+legend&hl=en&sa=X&ei=jlu9UaKRG8-v7AaD54HIAQ&redir_esc=y#v=onepage&q=Apostles'%20Creed%20legend&f=false Jack Rogers, ''Presbyterian Creeds'' (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63] {{ISBN|978-0-66425496-4}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http://www.reformed.org/documents/apostles_creed_orr.html |titel=James Orr: ''The Apostles' Creed'', in International Standard Bible Encyclopedia |utgivare=Reformed.org |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |titel=Apostles Creed  |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm }}</ref> Texten bygger delvis på aposteln [[Paulus]] definition av kristen tro i [[Romarbrevet]]s [[Rom]] 10:9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att ''Jesus är herre,'' och i ditt hjärta tror att Gud har ''uppväckt'' honom ''från de döda,'' skall du bli räddad.” Klyftan mellan [[judendomen]] och den växande [[kristna]] rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel [[gnosticism]]en. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.


<br />
Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom [[östkyrkan]], där man enbart använder den [[Nicaenska trosbekännelsen]]. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla [[kyrkosamfund]].
 
== Moderna svenska versioner ==
{|
!Svenska kyrkan || Katolska katekesen || Cecilia 2013 ||
|-
|Vi tror på Gud Fader allsmäktig || Jag tror på [[Gud]] Fader allsmäktig, || Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern,
|-
|himmelens och jordens skapare. || himmelens och jordens skapare. || himlens och jordens skapare.
|-
|Vi tror ock på Jesus Kristus || Jag tror ock på [[Jesus Kristus]], || Och på Jesus Kristus,
|-
|hans enfödde Son, vår Herre, ||hans enfödde Son, vår [[Herren|Herre]], ||hans ende Son, vår Herre,
|-
|vilken är avlad av den Helige Ande, || vilken är avlad av [[den Helige Ande]], || som blev avlad genom den helige Ande,
|-
| född av jungfrun Maria, || född av [[jungfru Maria|jungfrun Maria]], || föddes av jungfru Maria,
|-
|pinad under Pontius Pilatus, || pinad under [[Pontius Pilatus]], || led under Pontius Pilatus,
|-
|korsfäst, död och begraven, || [[Korsfästning|korsfäst]], [[död]] och begraven, || korsfästes, dog och begravdes,
|-
|nederstigen till dödsriket, || nedstigen till [[dödsriket]], || steg ner till dödsriket,
|-
|på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda || på tredje dagen [[uppståndelse|uppstånden]] igen ifrån de döda, || uppstod på tredje dagen från de döda,
|-
|uppstigen till himmelen || uppstigen till [[Himmelriket|himmelen]], || steg upp till himlen,
|-
|sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, || sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, || sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
|-
|därifrån igenkommande till att döma levande och döda. || därifrån igenkommande till att döma levande och döda. || och skall komma därifrån för att döma levande och döda.
|-
|Vi tror ock på den helige Ande, || Jag tror ock på den helige Ande, || Jag tror på den helige Ande,
|-
|en helig allmännelig kyrka || den heliga, katolska kyrkan, [[Katolicitet|allmännelig]] [[kyrka]], || den heliga, katolska kyrkan,
|-
|de heligas samfund, syndernas förlåtelse || de [[helig]]as samfund, [[synd]]ernas förlåtelse, || de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse,
|-
|och ett evigt liv. || köttets uppståndelse och ett evigt liv. || köttets uppståndelse och det eviga livet.
|}
 
=== Nyare översättning ===
En nyare översättning med modernt språkbruk återfinns bland annat i [[Svenska Missionskyrkan]]s [[kyrkohandbok]] från 2003.
 
=== Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland ===
 
Inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka är följande version den officiella på svenska:
 
Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige, <br />himmelens och jordens skapare
 
och på Jesus Kristus, <br />Guds ende son, vår Herre, <br />som blev avlad av den heliga Anden, <br />och föddes av jungfru Maria. <br />Led under Pontius Pilatus, <br />korsfästes, dog och begravdes, <br /> steg ner till dödsriket, <br />uppstod på tredje dagen från de döda, <br />steg upp till himlarna, <br />sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida, <br />och skall komma därifrån för att döma levande och döda
 
och på den heliga Anden, <br />en helig, allmännelig kyrka, <br />de heligas gemenskap, <br />syndernas förlåtelse, <br />kroppens uppståndelse <br />och det eviga livet.
 
<br />Vid läsande av trosbekännelsen inom [[Danska folkkyrkan]] låter man den föregås av en avsägelse av djävulen som på danska lyder: ''Vi forsager Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen''.<ref name="Trosbekendelsen" />
{{Kristendom}}
{{Konkordieboken}}
 
== Se även ==
* [[Credo (liturgi)|Credo]]
* [[De apostoliska fäderna]]
* [[Kristen tro]]
* [[Mässa]]
* [[Nicaenska trosbekännelsen]]
* [[Trosbekännelse]]
 
== Källor ==
<ref name="Trosbekendelsen">{{webbref|efternamn=Boye|förnamn=Anne|titel=Trosbekendelsen|url=http://www.folkekirken.dk/tro-og-liv/trosbekendelsen/|utgivare=Folkekirken 2013|språk=danska|arkivurl=https://web.archive.org/web/20130322235105/http://www.folkekirken.dk/tro-og-liv/trosbekendelsen/}}</ref>
</references>
 
[[Kategori:Trosbekännelser]]

Nuvarande version från 5 november 2023 kl. 09.02

Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn.

Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum[1]) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.

Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[2][3][4] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets Rom 10:9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.

Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.

Moderna svenska versioner

Svenska kyrkan Katolska katekesen Cecilia 2013
Vi tror på Gud Fader allsmäktig Jag tror på Gud Fader allsmäktig, Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern,
himmelens och jordens skapare. himmelens och jordens skapare. himlens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus Jag tror ock på Jesus Kristus, Och på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre, hans enfödde Son, vår Herre, hans ende Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande, vilken är avlad av den Helige Ande, som blev avlad genom den helige Ande,
född av jungfrun Maria, född av jungfrun Maria, föddes av jungfru Maria,
pinad under Pontius Pilatus, pinad under Pontius Pilatus, led under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven, korsfäst, död och begraven, korsfästes, dog och begravdes,
nederstigen till dödsriket, nedstigen till dödsriket, steg ner till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstod på tredje dagen från de döda,
uppstigen till himmelen uppstigen till himmelen, steg upp till himlen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
därifrån igenkommande till att döma levande och döda. därifrån igenkommande till att döma levande och döda. och skall komma därifrån för att döma levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande, Jag tror ock på den helige Ande, Jag tror på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka den heliga, katolska kyrkan, allmännelig kyrka, den heliga, katolska kyrkan,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse,
och ett evigt liv. köttets uppståndelse och ett evigt liv. köttets uppståndelse och det eviga livet.


Nyare översättning

En nyare översättning med modernt språkbruk återfinns bland annat i Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok från 2003.

Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland

Inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka är följande version den officiella på svenska:

Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige,
himmelens och jordens skapare

och på Jesus Kristus,
Guds ende son, vår Herre,
som blev avlad av den heliga Anden,
och föddes av jungfru Maria.
Led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod på tredje dagen från de döda,
steg upp till himlarna,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida,
och skall komma därifrån för att döma levande och döda

och på den heliga Anden,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse,
kroppens uppståndelse
och det eviga livet.


Vid läsande av trosbekännelsen inom Danska folkkyrkan låter man den föregås av en avsägelse av djävulen som på danska lyder: Vi forsager Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen.[5]

v • r
Kristendom
Jesus KristusRosa Mystica.jpg
Bibeln
Organisation,
teologi
och filosofi
Gud
Etik och moral
Personer
Begrepp
Studieämnen
Företeelser
Övrigt
Riktningar
Katolicism
Östlig kristendom
Protestantism
Oberoende katolicism
Antitrinitarism
Historik
Kultur
Kyrkoårets
högtider och helger
Övrigt
Portal:Kristendom
v • r
Konkordieboken — De lutherska bekännelseskrifterna
Concordia, Dresden 1580 - fba.jpg

Se även

Källor

[5] </references>

  1. ↑ Apostoliskt symbolum i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ↑ Jack Rogers, Presbyterian Creeds (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
  3. ↑ ”James Orr: The Apostles' Creed, in International Standard Bible Encyclopedia”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  4. ↑ ”Apostles Creed”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  5. ↑ 5,0 5,1 Boye, Anne. ”Trosbekendelsen” (på danska). Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20130322235105/http://www.folkekirken.dk/tro-og-liv/trosbekendelsen/. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Apostoliska_trosbekännelsen&oldid=748212"