Den svenska psalmboken (1536): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
(19 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte]] | [[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte]] | ||
'''Den svenska psalmboken av år 1536''', eller som dess | '''Den svenska psalmboken av år 1536''', eller som dess kompletta titel är ''Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj''. Den är en 8:o ([[oktavformat|oktav]]), satt med Schwabach stil på [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av [[Olaus Petri]], men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna [[Den svenska psalmboken (1526)|psalmbok]] finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av [[Ericus Olai]] och brodern [[Laurentius Petri Nericius]], sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri. | ||
[[Olaus Petri]] fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå. | [[Olaus Petri]] fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå. | ||
Rad 7: | Rad 7: | ||
Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän [[1571 års kyrkoordning]] | Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän [[1571 års kyrkoordning]] | ||
Anmärkningsvärt är att 19 av 45 | Alla tio psalmerna i [[Den svenska psalmboken (1530)]] finns med i denna. | ||
Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare. | |||
== Upplagor == | == Upplagor == | ||
Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526. | Museet har ett ex med titeln:'' Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)''. Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526. | ||
Psalmboken trycktes i flera upplagor. | Psalmboken trycktes i flera upplagor. | ||
Rad 20: | Rad 21: | ||
== Psalmer == | == Psalmer == | ||
[[Den svenska psalmboken (1536), register]] | |||
== Alfabetiskt register == | |||
[[Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register]] | |||
== Bihang == | == Bihang == | ||
Rad 155: | Rad 61: | ||
* [[Den svenska psalmboken (1536), Inledning]] | * [[Den svenska psalmboken (1536), Inledning]] | ||
* [[Den svenska psalmboken 1536, texter]] | * [[Den svenska psalmboken (1536), texter]] | ||
* [[Den svenska psalmboken (1536), efterskrift]] | * [[Den svenska psalmboken (1536), efterskrift]] | ||
Rad 162: | Rad 68: | ||
* [[Den svenska psalmboken (1526)]] | * [[Den svenska psalmboken (1526)]] | ||
* [[Den svenska psalmboken (1530)]] | * [[Den svenska psalmboken (1530)]] | ||
* [[Kungliga Biblioteket]] har en beskrivning av denna psalmboks historia och | * [[Kungliga Biblioteket]] har en beskrivning av denna psalmboks historia och hela [http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm innehållet digitaliserat] | ||
* [[Projekt Runeberg]] har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/ | * [[Projekt Runeberg]] har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/ | ||
* ''Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen'' (1862) på [http://books.google.se/books?id=qFBVAAAAcAAJ&hl=sv&pg=PP7#v=onepage&q&f=false Google Books]. Innehåller bihanget. | * ''Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen'' (1862) på [http://books.google.se/books?id=qFBVAAAAcAAJ&hl=sv&pg=PP7#v=onepage&q&f=false Google Books]. Innehåller bihanget. | ||
* [[Then Swenska Psalmeboken (1544)]] | * [[Then Swenska Psalmeboken (1544)]] | ||
* [[Den svenska psalmboken (1562)]] | |||
== Källor == | == Källor == |
Nuvarande version från 21 juni 2024 kl. 15.42
Den svenska psalmboken av år 1536, eller som dess kompletta titel är Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj. Den är en 8:o (oktav), satt med Schwabach stil på [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av Olaus Petri, men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna psalmbok finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri Nericius, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri.
Olaus Petri fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.
Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän 1571 års kyrkoordning
Alla tio psalmerna i Den svenska psalmboken (1530) finns med i denna. Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.
Upplagor
Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
- Den svenska psalmboken (1526) Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
- Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
- Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.
Psalmer
Den svenska psalmboken (1536), register
Alfabetiskt register
Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register
Bihang
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.
Nummer_ | Titel________________________ | |
B1 | O Rom går thet nuu så med tich | 1695 nr 236 |
B2 | Gud fader wilie wij prijsa | 1695 nr 237 |
B3 | O Ewige gud aff ewigheet | |
B4 | Ach gud hwem skal iach claghe | 1695 nr 249 |
Tillägg
Finns i Klemmings utgåva 1862
Nummer_ | Titel________________________ | |
T1 | O Herre gud vij tacke thig | |
T2 | Cristus är föddher aff en iwngffru reen | |
T3 | O Fadher wår j himmelrick | |
T4 | Jesus upå korsit stodh |
Förord, Texter och efterskrift
Se även
- Den svenska psalmboken (1526)
- Den svenska psalmboken (1530)
- Kungliga Biblioteket har en beskrivning av denna psalmboks historia och hela innehållet digitaliserat
- Projekt Runeberg har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen (1862) på Google Books. Innehåller bihanget.
- Then Swenska Psalmeboken (1544)
- Den svenska psalmboken (1562)
Källor
- Swenske Songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (Klemming, P.A. Norstedt & Söner) i museet
- Någre Gudhelige Wijsor, 1530, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937 i museet
- Henrik Schück, Våra älsta psalmböcker, artikel i Samlaren, 1891
- Sverker Ek, Våra första psalmböcker ur Samlaren 1918
- Westin, Gunnar T: Petri, Olavus i Svenskt biografiskt lexikon
- Hans Tausen och Jørgen Sadolin, Aftensang medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat, Viborg 1529
|