Den svenska psalmboken (1536): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ersätter sidans innehåll med ''''Den svenska psalmboken av år 1536''' är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna. På KB finns...')
Märke: Ersättning
 
(138 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Den svenska psalmboken av år 1536''' är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna.  
[[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte]]
På KB finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Dess titel är: "Swenske songer eller wisor"


Psalmboken har allmänt ansetts vara redigerad av [[Olaus Petri]] och även att han skrivit några av psalmerna. Men ingenstans anges författare eller översättare.  
'''Den svenska psalmboken av år 1536''', eller som dess kompletta titel är ''Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj''. Den är en 8:o ([[oktavformat|oktav]]), satt med Schwabach stil på  [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av [[Olaus Petri]], men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna [[Den svenska psalmboken (1526)|psalmbok]] finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av [[Ericus Olai]] och brodern [[Laurentius Petri Nericius]], sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri. 


Vi har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Det andra titelbladet är det som fanns i 1536 års utgåva och lyder: Swenske Songer eller wisor på nytt prentade, forökade, och under en annan skick är tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj (1536)
[[Olaus Petri]] fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.


== Texter ==
Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän [[1571 års kyrkoordning]]
[[Den svenska psalmboken 1536, texter]]


==Efterskrift==
Alla tio psalmerna i [[Den svenska psalmboken (1530)]] finns med i denna.
(På modernare svenska)
Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.


Wår första Swenska Psalmbok, ehuru ej af äldre år än 1530,* finnes icke, så widt bekant är, nu mera i behåll.
== Upplagor ==
Museet har ett ex med titeln:'' Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)''. Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.


* Någon äldre upplaga kan icke antagas hafwa warit utgifwen; ty i sådant fall skulle icke Olaus Petri i Handboken 1529 (blad ..) ha helt och hållet infört de twå psalmerna "Forbarma tich gud offuer mich" och "Wi som liffue på werlden här", utan endast hänvisat till Wijsorna.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
* [[Den svenska psalmboken (1526)]] ''Suenska visor eller sånger'' (1526) med 8–10 psalmer
Det senast kända exemplaret, som tillhörde Elias Brenner, har längesedan spårlöst förswunnit (förmodligen wid Rålambska boksamlingens brand i Stockholm 1751). Wi hafwa dock tillförlitlig uppgift på innehållet genom en uppsats, som, gjord af en "förnäm herre" i Brenners lifstid, meddelades af J. Fischerström i Swenska Mercurius 1756, sid 289. Titeln lydde, enligt Stjernmans noggrannare afskrift: "Någre Gudhelige Wijsor uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Chisteliga Församlingen. Stockholm MDXXX.
* ''[[Någre Gudhelige Wijsor]], uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen'' (1530) med 15 psalmer
* ''Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte'' (1536) med 45 psalmer


==Källor==
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på [[Kungliga Biblioteket]] i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets [[faksimil]]er, publicerade av [[Projekt Runeberg]], finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)


==Referenser==
== Psalmer ==
<references />
[[Den svenska psalmboken (1536), register]]


== Alfabetiskt register ==
[[Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register]]
== Bihang ==
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln ''Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende''.
{|
|-
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| B1 || [[O Rom, går thet nu så medh tigh|O Rom går thet nuu så med tich]] || 1695 nr 236
|-
| B2 || [[Gudh Fader wilje wij prisa|Gud fader wilie wij prijsa]] || 1695 nr 237
|-
| B3 || [[O Ewige gud aff ewigheet]] ||
|-
| B4 || [[O Gud, vem skall jag klaga|Ach gud hwem skal iach claghe]] || 1695 nr 249
|}
== Tillägg ==
Finns i Klemmings utgåva 1862 <br>
{|
|-
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| T1 || [[O Herre gud vij tacke thig]] ||
|-
| T2 || [[Christus är födder af een jungfru reen|Cristus är föddher aff en iwngffru reen]] ||
|-
| T3 || [[O Fader vår i himmelrik|O Fadher wår j himmelrick]] ||
|-
| T4 || [[Jesus uppå korset stod|Jesus upå korsit stodh]] ||
|}
== Förord, Texter och efterskrift ==
* [[Den svenska psalmboken (1536), Inledning]]
* [[Den svenska psalmboken (1536), texter]]
* [[Den svenska psalmboken (1536), efterskrift]]
== Se även ==
* [[Den svenska psalmboken (1526)]]
* [[Den svenska psalmboken (1530)]]
* [[Kungliga Biblioteket]] har en beskrivning av denna psalmboks historia och hela [http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm innehållet digitaliserat]
* [[Projekt Runeberg]] har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
* ''Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen'' (1862) på [http://books.google.se/books?id=qFBVAAAAcAAJ&hl=sv&pg=PP7#v=onepage&q&f=false Google Books]. Innehåller bihanget.
* [[Then Swenska Psalmeboken (1544)]]
* [[Den svenska psalmboken (1562)]]
== Källor ==
* [[Swenske Songer eller wisor]] nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (Klemming, P.A. Norstedt & Söner) '''i museet'''
* [[Någre Gudhelige Wijsor]], 1530, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937  '''i museet'''
* [[Henrik Schück]], [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker], artikel i Samlaren, 1891
* [[Sverker Ek]], [http://runeberg.org/samlaren/1918/0009.html Våra första psalmböcker ur Samlaren 1918]
* {{SBL|7688|namn=Petri, Olavus|författare=Westin, Gunnar T}}
* [[Hans Tausen]] och [[Sadolin, Jörgen|Jørgen Sadolin]], ''[[Aftensang (1529)|Aftensang]] medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat'', Viborg 1529
<references/>
{{wikisource verk|Swenske Songer eller wisor 1536}}
{{Psalmse}}
{{Psalmse}}


[[Kategori:Svenska psalmböcker]]
[[Kategori:Svenska psalmböcker]]

Nuvarande version från 21 juni 2024 kl. 15.42

Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte

Den svenska psalmboken av år 1536, eller som dess kompletta titel är Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj. Den är en 8:o (oktav), satt med Schwabach stil på [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av Olaus Petri, men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna psalmbok finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri Nericius, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri.

Olaus Petri fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.

Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän 1571 års kyrkoordning

Alla tio psalmerna i Den svenska psalmboken (1530) finns med i denna. Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.

Upplagor

Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.

Psalmboken trycktes i flera upplagor.

  • Den svenska psalmboken (1526) Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
  • Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
  • Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer

Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.

Psalmer

Den svenska psalmboken (1536), register

Alfabetiskt register

Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register

Bihang

Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.

Nummer_ Titel________________________
B1 O Rom går thet nuu så med tich 1695 nr 236
B2 Gud fader wilie wij prijsa 1695 nr 237
B3 O Ewige gud aff ewigheet
B4 Ach gud hwem skal iach claghe 1695 nr 249

Tillägg

Finns i Klemmings utgåva 1862

Nummer_ Titel________________________
T1 O Herre gud vij tacke thig
T2 Cristus är föddher aff en iwngffru reen
T3 O Fadher wår j himmelrick
T4 Jesus upå korsit stodh

Förord, Texter och efterskrift

Se även

Källor


Wikisource
Texten till Den svenska psalmboken (1536) finns på Wikisource.
Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1536)&oldid=751843"