Den svenska psalmboken (1536): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(132 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Titelbladet]]
[[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte]]
'''Den svenska psalmboken av år 1536''' är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna.
På KB finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Dess titel är: "Swenske songer eller wisor"


Psalmboken har allmänt ansetts vara redigerad av [[Olaus Petri]] och även att han skrivit några av psalmerna. Men ingenstans anges författare eller översättare.  
'''Den svenska psalmboken av år 1536''', eller som dess kompletta titel är ''Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj''. Den är en 8:o ([[oktavformat|oktav]]), satt med Schwabach stil på  [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av [[Olaus Petri]], men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna [[Den svenska psalmboken (1526)|psalmbok]] finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av [[Ericus Olai]] och brodern [[Laurentius Petri Nericius]], sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri. 


Vi har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Det andra titelbladet är det som fanns i 1536 års utgåva och lyder: ''Swenske Songer eller wisor på nytt prentade, forökade, och under en annan skick är tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj (1536)''. Detta exemplar innehåller en efterskrift med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1530.
[[Olaus Petri]] fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.


== Texter ==
Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän [[1571 års kyrkoordning]]
[[Den svenska psalmboken 1536, texter]]


==Efterskrift==
Alla tio psalmerna i [[Den svenska psalmboken (1530)]] finns med i denna.
Wår första Swenska Psalmbok, ehuru ej af äldre år än 1530, <ref> Någon äldre upplaga kan icke antagas hafwa warit utgifwen; ty i sådant fall skulle icke Olaus Petri i Handboken 1529 (blad ..) ha helt och hållet infört de twå psalmerna "Forbarma tich gud offuer mich" och "Wi som liffue på werlden här", utan endast hänvisat till Wijsorna. </ref> finnes icke, så widt bekant är, nu mera i behåll. Det senast kända exemplaret, som tillhörde Elias Brenner, har längesedan spårlöst förswunnit (förmodligen wid Rålambska boksamlingens brand i Stockholm 1751). Wi hafwa dock tillförlitlig uppgift på innehållet genom en uppsats, som, gjord af en "förnäm herre" i Brenners lifstid, meddelades af J. Fischerström i [[Swenska Mercurius]] 1756, sid 289. Titeln lydde, enligt Stjernmans noggrannare affskrift: ''"Någre Gudhelige Wijsor uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Chisteliga Församlingen. Stockholm MDXXX. Boken war en helt liten octav och betod endast af twå ark, enligt hwad jemförelsen med 1536 års upplaga utwisar. "Auctoris och boktryckarens namn" woro icke utsatta; att den förre war [[Olaus Petri]] är sedan gammalt antaget, ehuru han ej här rätteligen kan kallas författare, men wäl öfwersättare och utgifware. Boktryckaren war [[Claes Pederson]], som tryckte Postillan af samma år. Innehållet war först ett kort företal, hwari "gifwes tillkänna huru såsom dessa psalmer warit de aldraförta, som gjordes efter Reformationen och på Swenska uti Församlingen sjungdes." Derefter följde Psalmerna, 15 till antalet, nemligen:
Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.


* O Fader wor barmhertig och godh (här s 43)
== Upplagor ==
* Then som wil en Christen heta (s 42)
Museet har ett ex med titeln:'' Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)''. Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.
* O Jesu Christ som mandom togh (s 44)
* O Herre Gud aff himmelrijck (s 46)
* Wij tro uppå alzmechtig gud (s 9)
* Wij som liffue på werlden här (s 47)
* War gladh tu helga Christenheet (s 52)
* Forbarma tich gud öffuer mich (s 25)
* Jesus Christus är wor helsa (s 48)
* Een jungfru födde itt barn i dagh (s53)
* O Kom går thet nw så med tich (s 81)
* Ah gud hwem skal iagh claghe (s 91)
* Gud Fader wilie wij prijsa (s 85)
* O ewige gud aff ewigheet (s 89)
* Herre Christ gudz faders ende son, en äldre redaktion af Christus then rette herren (s 71)


Uti ett tomrum framför O Kom, utan twifwel lemnadt som råmärke för wisorna om Antichristum och motswarande den sedan införda särskilda titeln, fanns skrifwen psalmen "Gud skapte menniskian i paradis", hwilken i 1536 års upplaga blifwit ändrad till "Gud som allting skapade" (s 77)
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
* [[Den svenska psalmboken (1526)]] ''Suenska visor eller sånger'' (1526) med 8–10 psalmer
* ''[[Någre Gudhelige Wijsor]], uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen'' (1530) med 15 psalmer
* ''Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte'' (1536) med 45 psalmer


[[Stjernman]] nämner (hos [[Hallman]] s 167) en upplaga af 1531 med alldeles samma titel som den af 1536, hwilket förefaller föga trowärdigt, i synnerhet som förordet i 1536 icke gerna kan tolkas så, som vore boken twå gånger förut tryckt; sannolikt beror uppgiften på fel-läsning af det med frakturversaler på Latinskt sätt tryckta årtalet. <ref> Sådana misstag med dessa gamla årtal äro icke owanliga; så uppgifwes Underwisningen om echtenskapet wara tryckt 1524 i st. f. 1529 (2:dra upplagan); o.s.w. </ref> Uppgiften att "wid ändan finnes bifogad: Een lijten underwijsning om the styche ther Christna menniskior med bör strax i förstonne underwijste warda" synes utwisa ett annat missförstånd, så en utan twifwel särskildt tryckt skrift, tillfälligtwis hopbunden med Songerna, antages utgöra en del deraf.
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på [[Kungliga Biblioteket]] i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets [[faksimil]]er, publicerade av [[Projekt Runeberg]], finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.


Upplagan af 1536 är deremot werklig i dubbel motto, i thy att ej mindre än twå olika tryck finnas deraf. Olikheterna inskränka sig dock till stafningen och rättelser af felen i det äldre trycket, deribland t. ex.
== Psalmer ==
en hel uteglömd rad  "til tess han betalade then skuld" (vers 6 af [[Enom konning tectes]]); för öfrigt äro de hwarandra lika rad för rad och sida för sida. Båda hafwa ursprungligen och samtidigt warit hopbundna med ex. af Psaltaren 1536, hwadan ingen grund finnes till antagandet att det ena skulle wara yngre än nämnda år. De bestå af 84 sidor, eller 5 ark (A-A viij, B-B viij, C-C viij, D-D viij, E-Ex) i helt liten octav, 5 3/8 hög, margen inberäknad, med 27, 25 eller 23 rader på full sida. Titeln är omgifwen af en i den tidens tryck ofta begagnad träsnittsram med kolonner och bladwerk; förordet, börjande på titelns frånsida, upptar 3 fulla sidor; psalmerna 77, med bladräkning j-xxxix; registret 2; den sista sidan är tom. Bihanget utgör ett ark, signerat A, samt består af titelblad med träsnittsram, hopsatt af icke sammanhörande bitar, 12 sidor text och 1 tomt blad till sist. Endast det äldre exemplaret har warit åtföljdt af bihanget, antingen det nu endast tillfälligtwis felar, eller att man med afsigt uteslutit de polemiska wisorna i det yngre aftrycket. Kongl Bibliotheket eger båda exemplaren, de enda kända; det äldre, fordom tillhörigt D Sparrman, är följdt för detta nyaste aftryck (i 100 exemplar), med iakttagande af de rättelser, som det andra erbjuder. Då det ej warit afsedt att lemna ett faksimile af den gamla boken, hafwa versraderna här blifwit tryckta fristående, ehuru de i originalet löpa tillsamman som profa.
[[Den svenska psalmboken (1536), register]]


Nästa kända upplaga är tryckt 1544, Stockholm hos Amund Laurentzson, 72 blad eller 6 ark i liten 12:o, och försedd med Evangeliebok på 216 blad eller 18 ark, sannolikt den första i sitt slag. Någon närmare redogörelse derför kan ej lemnas, emedan endast några få, helt nyss anträffade fragmenter deraf finnas till (i Kongl Bibliothekets förwar); man ser dock att Psalmerna blifwit betydligt ökade, såsom med
== Alfabetiskt register ==
[[Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register]]


Af Adams fall är plat fördeffuat <br>
== Bihang ==
Lät oss thenna kropp begraffua <br>
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln ''Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende''.
O tu helge ande <br>
Victime paschali laudes <br>
Waka up, waka up


Huruwida ännu någon yngre upplaga utkommit i Olai Petri lifstid är alldeles obekant. Songböckerna, utan år i folio och 1553 i 4:o, hafwa wäl upptagit en del, 15 stycken, af dessa psalmer, men kunna icke räknas som nya upplagor, då de huvudsakligen innehålla helt andra texter för gudstjensten. Hwad inehållet beträffar, består det som redan är antydt, af öfwersättningar eller omskrifningar, dels efter bibliska texter, dels efter äldre Latiska hymner och nya Tyska psalmer. Parabolen "En riker man" är, som bekant, äldre än reformationen, öfwersatt av [[Ericus Olai]], utgifwen omkring 1515 i Uppsala och med helt få förändringar inryckt bland de öfriga Songerna. Måhända eger ett dylikt förhållande rum äfwen med de twå andra parabolerna "Gud ware lijknat widh en man" och "Enom konning tectes thet så", fastän det nu ej kan med bestämdhet påwisas. Ehuru några strängt bindande bewis icke gifwas för antagandet att Olaus Petri war Songernas utgifware, finnes dock ingen anledning att fråntaga honom hedern af detta företag; förordet bär helt och hållet prägeln att wara af hans hand, och nitet hos reformationens ifrigaste kämpe kan omöjligen hafwa låtit honom wara owerksam för en så wigtig angelägenhet som införandet af en Swenska Psalmbok. De närmare detaljundersökningarna utelemna wi här helt och hållet för att icke falla wår gode och lärde wän [[Beckman]] i embetet, yttrande allenast den önskan att snart få mottaga dem i fortsättningen af hans förtjenstfulla Psalmhistoria.
{|
|-
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| B1 || [[O Rom, går thet nu så medh tigh|O Rom går thet nuu så med tich]] || 1695 nr 236
|-
| B2 || [[Gudh Fader wilje wij prisa|Gud fader wilie wij prijsa]] || 1695 nr 237
|-
| B3 || [[O Ewige gud aff ewigheet]] ||
|-
| B4 || [[O Gud, vem skall jag klaga|Ach gud hwem skal iach claghe]] || 1695 nr 249
|}


==Källor==
== Tillägg ==
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)
Finns i Klemmings utgåva 1862 <br>


==Referenser==
{|
<references />
|-
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| T1 || [[O Herre gud vij tacke thig]] ||
|-
| T2 || [[Christus är födder af een jungfru reen|Cristus är föddher aff en iwngffru reen]] ||
|-
| T3 || [[O Fader vår i himmelrik|O Fadher wår j himmelrick]] ||
|-
| T4 || [[Jesus uppå korset stod|Jesus upå korsit stodh]] ||
|}


== Förord, Texter och efterskrift ==
* [[Den svenska psalmboken (1536), Inledning]]
* [[Den svenska psalmboken (1536), texter]]
* [[Den svenska psalmboken (1536), efterskrift]]
== Se även ==
* [[Den svenska psalmboken (1526)]]
* [[Den svenska psalmboken (1530)]]
* [[Kungliga Biblioteket]] har en beskrivning av denna psalmboks historia och hela [http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm innehållet digitaliserat]
* [[Projekt Runeberg]] har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
* ''Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen'' (1862) på [http://books.google.se/books?id=qFBVAAAAcAAJ&hl=sv&pg=PP7#v=onepage&q&f=false Google Books]. Innehåller bihanget.
* [[Then Swenska Psalmeboken (1544)]]
* [[Den svenska psalmboken (1562)]]
== Källor ==
* [[Swenske Songer eller wisor]] nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (Klemming, P.A. Norstedt & Söner) '''i museet'''
* [[Någre Gudhelige Wijsor]], 1530, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937  '''i museet'''
* [[Henrik Schück]], [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker], artikel i Samlaren, 1891
* [[Sverker Ek]], [http://runeberg.org/samlaren/1918/0009.html Våra första psalmböcker ur Samlaren 1918]
* {{SBL|7688|namn=Petri, Olavus|författare=Westin, Gunnar T}}
* [[Hans Tausen]] och [[Sadolin, Jörgen|Jørgen Sadolin]], ''[[Aftensang (1529)|Aftensang]] medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat'', Viborg 1529
<references/>
{{wikisource verk|Swenske Songer eller wisor 1536}}
{{Psalmse}}
{{Psalmse}}


[[Kategori:Svenska psalmböcker]]
[[Kategori:Svenska psalmböcker]]

Nuvarande version från 21 juni 2024 kl. 15.42

Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte

Den svenska psalmboken av år 1536, eller som dess kompletta titel är Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj. Den är en 8:o (oktav), satt med Schwabach stil på [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av Olaus Petri, men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna psalmbok finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri Nericius, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri.

Olaus Petri fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.

Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän 1571 års kyrkoordning

Alla tio psalmerna i Den svenska psalmboken (1530) finns med i denna. Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.

Upplagor

Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.

Psalmboken trycktes i flera upplagor.

  • Den svenska psalmboken (1526) Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
  • Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
  • Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer

Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.

Psalmer

Den svenska psalmboken (1536), register

Alfabetiskt register

Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register

Bihang

Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.

Nummer_ Titel________________________
B1 O Rom går thet nuu så med tich 1695 nr 236
B2 Gud fader wilie wij prijsa 1695 nr 237
B3 O Ewige gud aff ewigheet
B4 Ach gud hwem skal iach claghe 1695 nr 249

Tillägg

Finns i Klemmings utgåva 1862

Nummer_ Titel________________________
T1 O Herre gud vij tacke thig
T2 Cristus är föddher aff en iwngffru reen
T3 O Fadher wår j himmelrick
T4 Jesus upå korsit stodh

Förord, Texter och efterskrift

Se även

Källor


Wikisource
Texten till Den svenska psalmboken (1536) finns på Wikisource.
Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1536)&oldid=751843"