Vakna upp! en stämma bjuder, texter

En jämförelse mellan tyska och Wallins text till Wachet auf, ruft uns die Stimme och Vaken upp, en stämma bjuder

Philipp Nicolai, 1599	J O Wallin, 1816	Britt G Hallqvist, 1984
Wachet auff/ rufft uns die Stimme/    Der Wächter sehr hoch auff der Zinnen/    Wach auff du Statt Jerusalem.    Mitternacht heißt diese Stunde/    Sie ruffen uns mit hellem Munde/    Wo seydt ihr klugen Jungfrauwen?    Wolauff/ der Bräutgam kompt/    Steht auff/ die Lampen nimpt/    Halleluia.    Macht euch bereit/ Zu der Hochzeit/    Ihr müsset ihm entgegen gehn.    Zion hört die Wächter singen/    Das Herz thut ihr von Frewden springen/    Sie wachet und steht eilend auff:    Ihr Freund kompt vom Himmel prächtig/    Von Gnaden starck/ von Warheit mächtig:    Ihr Liecht wirdt hell/ ihr Stern geht auff.    Nu komm du werthe Kron/    HErr Jesu Gottes Sohn/    Hosianna.    Wir folgen all zum FrewdenSaal/    Und halten mit das Abendmal.    Gloria sey dir gesungen/    Mit Menschen und Englischen Zungen/    Mit Harpffen und mit Cymbaln schön:    Von zwölff Perlen sind die Pforten    An deiner Statt/ wir sind Consorten    Der Engeln hoch umb deinen Thron/    Kein Aug hat je gespürt/    Kein Ohr hat mehr gehört/    Solche Freuwde.    Deß sind wir fro/ io/ io    Ewig in dulci iubilo.	Vaker upp! en stämma bjuder    Som mäktig och högtidlig ljuder    Till alla grafvars djup en gång    Vaker upp, står upp I döda!    Som glömmen tidens vedermäda    I dödsens dvala tung och lång    Guds röst till eder sker,    Ty natten är ej mer    Dagen kommer:    Den sista dag, Den största dag,    Han kommer, efter Guds välbehag    Jord och haf och himlar bäfva;    Och Herrans englar nedersväfva:    Han kommer, menniskones Son,    Djupen öppnas, bergen falla,    Och Adams barn församlas alla    Med hopp och fruktan kring hans thron    Hör blifver fröjd och gråt    Han skall dem skilja åt,    Som en herde.    De trogna då Sin krona få    Men bort de onda måste gå.    Jesu! mig din ankomst gläder,    Der jag i dina fotspår träder    På törnestig, af sorger böjd.    Törnet byter du i palmer,    Och sorgerop i glädjepsalmer:    Ty skådar jag min graf med fröjd.    När, efter mödan trött,    En stund jag sofvit sött    I dess skugga    Du väcker mig Så nådelig    Till evig frid och fröjd hos dig.	Väktarns rop i natten skallar    Från muren han på Sion kallar    "Stå upp, stå upp, Jerusalem    Midnatt rår, håll ljusen tända.    Din väntetid nu är till ända.    Kom, kloka jungfrur, kom, stig fram    Stå upp, tag lampor med,    vår brudgum kommer ned.    Halleluja!    Så skynda fort till bröllopsfest.    Se, öppen står ännu han port."    Sion lyss till väktarns maning,    vart hjärta fylls med salig aning.    Till festen ilar folket nu.    Jesus Krist kom till din kyrka!    I kärlek, sanning, nåd och styrka    ett evigt majestät är du,    Och dock en vän och bror    för var och en som tror.    Halleluja!    O salighet som är beredd    får oss hos dig i evighet!    Gud ske pris! En änglaskara    lovsjunger så med röster klara,    och mänskor stämmer in i kör.    Se, vad glans som går från tronen,    och hör den höga lovsångstonen,    en gränslös fröjd som aldrig dör.    Vad intet öga sett    har Gud åt oss berett.    Halleluja!    Farväl, du värld! Vid Jesu hand    till himlen ställer vi vår färd.

Kommentar

Glädjen för de fromma finns i alla tre, men i Wallins psalm på lite annorlunda sätt. Framför allt har inte den tyska versionen ett avskiljande av "de onda" (sista raden i strof 2 "Men bort de onda måste gå."). Wallins översättning har egentligen bara första raden (Klopstocks första rad) gemensamt med den tyska.

Britt G Hallqvist däremot, har nyöversatt Nicolais psalm mycket närmare originalet och med samma glädjebudskap utan utskiljande av "onda" människor.

Källor

Tyska och svenska psalmböcker

---