Bartholomäus Gesius: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bartholomäus Gesius''', född 1562 i Müncheberg, död 1613 i Frankfurt an der Oder, var en tysk teolog, kompositör och kyrkomusiker. Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den protestantiska koralens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även ''Synopsis musicæ practicae'' (1609).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> ==...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den [[protestant]]iska [[koral]]ens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även ''[[Synopsis musicæ practicae]]'' (1609).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> | Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den [[protestant]]iska [[koral]]ens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även ''[[Synopsis musicæ practicae]]'' (1609).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> | ||
En av hans koraler har anväänts i svenska psalm- och koralböcker. | |||
== Användning == | == Användning == | ||
Versionen från 17 juli 2024 kl. 05.55
Bartholomäus Gesius, född 1562 i Müncheberg, död 1613 i Frankfurt an der Oder, var en tysk teolog, kompositör och kyrkomusiker.
Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den protestantiska koralens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även Synopsis musicæ practicae (1609).[1]
En av hans koraler har anväänts i svenska psalm- och koralböcker.
Användning
Han finns representerad i Den svenska psalmboken (1986) med två koraler som används till tre psalmer
Enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer bearbetade han 1605 Jakob Regnarts profana melodi till en koral för psalmen Gläd dig, du Kristi brud, men denna insats finns inte omnämnd i någon annan psalmbok. Den bearbetade versionen har använts genom åren till åtskilliga psalmer.
- Gläd dig, du Kristi brud (1695 nr 116, 1819 nr 51, 1986 nr 104) Melodin har använts till ytterligare minst sju psalmer
- Till härlighetens land igen (1986 nr 159) tonsatt 1605
- Vår Herres Jesu Kristi död (1986 nr 388) tonsatt 1603 och samma som:
- Säll den som håller Jesus kär (1986 nr 389)
Källor
- ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
| |||||