Bartholomäus Gesius: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 13: | Rad 13: | ||
En av hans koraler har använts i svenska psalm- och koralböcker. | En av hans koraler har använts i svenska psalm- och koralböcker. | ||
Enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] bearbetade Gesius [[ | Enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] bearbetade Gesius [[Jacob Regnart]]s profana melodi från 1574 till en koral för psalmen [[Melodi till Gläd dig, du Kristi brud|Gläd dig, du Kristi brud]] 1605 , men denna insats finns inte omnämnd i någon annan psalmbok. Den bearbetade versionen har använts genom åren till åtskilliga psalmer. | ||
Han finns representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] med två koraler: | Han finns representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] med två koraler: | ||
Rad 22: | Rad 22: | ||
* 388 [[Vår Herres Jesu Kristi död]], g-moll, 3/2, Gesius 1603, (Nattvarden) | * 388 [[Vår Herres Jesu Kristi död]], g-moll, 3/2, Gesius 1603, (Nattvarden) | ||
* 389 [[Säll den som håller Jesus kär]], samma | * 389 [[Säll den som håller Jesus kär]], samma | ||
Tredje melodin | |||
Ursprungligen en världslig visa av [[Jacob | Ursprungligen en världslig visa av [[Jacob Regnart]] 1574. Bearbetad till psalmmelodi 1605 av Gesius till psalmen [[Gläd dig, du Kristi brud]], [[Melodi till Gläd dig, du Kristi brud|se melodin här]] | ||
== Böcker == | == Böcker == |
Versionen från 17 juli 2024 kl. 07.44
Bartholomäus Gesius, född 1562 i Müncheberg, död 1613 i pesten i Frankfurt an der Oder, var en tysk teolog, kompositör och kyrkomusiker.
Biografi
Bartholomäus var son till en rådsherre. Han studerade vid Brandenburgska universitetet i Frankfurt an der Oder 1578 till 1785. Från 1582 var han vikarierande kantor i Müncheberg och 1587 blev han musiker och lärare på slottet Muskau i Oberlausitz. 1593 blev han kantor i Marienkirche i Frankfurt an der Oder tillika lärare i gymnasiet där.
Musikalisk verksamhet
Gesius var betydande som kyrkokompositör. I den protestantiska koralens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. [1]
Använda koraler
Melodin till Kaspar Stolzhagens påskpsalm Heut triumphieret Gottes Sohn (EG nr 109) är komponerad av Gesius. Den finns i Geistlichen deutschen Liedern, 1601. I hans Enchiridium (se nedan) från 1603 finns även melodi till Ps 150 Lobet Gott, unsern Herren, som bearbetades av Paul Gerhardt till Befiehl du deine Wege. Den har vidare använts till Georg Philipp Telemanns verk 1730.
Användning i Sverige
En av hans koraler har använts i svenska psalm- och koralböcker.
Enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer bearbetade Gesius Jacob Regnarts profana melodi från 1574 till en koral för psalmen Gläd dig, du Kristi brud 1605 , men denna insats finns inte omnämnd i någon annan psalmbok. Den bearbetade versionen har använts genom åren till åtskilliga psalmer.
Han finns representerad i Den svenska psalmboken (1986) med två koraler:
Ena melodin
- 159 Till härlighetens land igen, C-dur, 4/4 2/2, Gesius 1605, H Schein 1628, (Kristi Himmelsfärd)
Andra melodin
- 388 Vår Herres Jesu Kristi död, g-moll, 3/2, Gesius 1603, (Nattvarden)
- 389 Säll den som håller Jesus kär, samma
Tredje melodin Ursprungligen en världslig visa av Jacob Regnart 1574. Bearbetad till psalmmelodi 1605 av Gesius till psalmen Gläd dig, du Kristi brud, se melodin här
Böcker
- Geistliche Deutsche Lieder. D. Mart. Lutheri: Und anderer frommen Christen: Welche durchs gantze Jahr in der Christlichen Kirchen zusingen gebreuchlich/ mit vier und fünff Stimmen ...' Hartman, Frankfurt an der Oder (1601).
- Enchiridium etlicher deutscher und lateinischer Gesänge. Hartman, Frankfurt an der Oder (1603).
- Hymni Patrum Cum Canticis Sacris, Latinis Et Germanicis, De Praecipuis Festis Anniversariis: Quibus Additi Suntet Hymni Scholastici Ad Duodecim Modos Musicos in utroq[ue] cantu, Regulari scilicet ac Transposito, singulis horis per totam septimanam decantandi, cum cantionibus Gregorianis ... Hartman, Frankfurt an der Oder (1609).
- Synopsis musicae practicae (1609)
Källor
- ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
|