|
|
| (14 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| '''Baptismen''' är en [[protestantisk]] kristen riktning som har den lokala [[församling]]en som en gemenskap av troende som centrum. Man döper endast dem som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt [[Bibeln]] och [[kristen]] tro, vilket benämns [[troendedop]] eller omvändelsedop. Genom dopet ges medlemskap i församlingen. Baptister har en [[kongregationalism|kongregationalistisk]] organisation och rörelsen består av fria församlingar i samarbete och ömsesidigt beroende.
| | Baptismen är en protestantisk kristen riktning som har den lokala församlingen som en gemenskap av troende som centrum. Man döper endast dem som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro, vilket benämns troendedop eller omvändelsedop. Genom dopet ges medlemskap i församlingen. Baptister har en kongregationalistisk organisation och rörelsen består av fria församlingar i samarbete och ömsesidigt beroende. |
|
| |
|
| == Historia == | | == Historia == |
| [[Fil:Jg-oncken.jpg|miniatyr|vänster|stående|Johann Gerhard Oncken]]
| |
| Baptismen uppstod som samfundsrörelse genom att från England landsflyktiga [[Kongregationalism|kongregationalister]] i Holland träffade på [[Mennoniterna|mennonistiska]] grenen av [[anabaptism]]en, och tog över bruket att skjuta upp dopet till medveten ålder från anabaptisterna. | | Baptismen uppstod som samfundsrörelse genom att från England landsflyktiga [[Kongregationalism|kongregationalister]] i Holland träffade på [[Mennoniterna|mennonistiska]] grenen av [[anabaptism]]en, och tog över bruket att skjuta upp dopet till medveten ålder från anabaptisterna. |
|
| |
|
| Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen [[John Smyth]] i Holland 1607.<ref>Gunnar Westin (1955). ''Den kristna friförsamlingen genom tiderna - Martyrer och frihetskämpar'' Westerbergs. sid 201</ref> Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika 1630-talet och senare till andra länder. Förutom det direkta ursprunget i brittiska separatister{{förtydliga|datum=2014-10}} finns även vissa rötter i den radikala reformationen omkring [[anabaptism|anabaptisterna]] med teologer som [[Balthasar Hubmaier]] och [[Menno Simons]].<ref>Alister McGrath (2007). ''Kristen tro'' Libris förlag, sid 238</ref><ref>Roger Hayden (2007). ''English Baptist History and Heritage'' Baptist Union of Britain. Sid 10</ref> | | Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen [[John Smyth]] i Holland 1607. |
| | |
| På 1630-talet uppstod en djupgående splittring inom baptiströrelsen. En del medlemmar avskilde sig som "generalbaptister" och anslöt sig till [[Jacobus Arminius]] mildare [[predestinationslära]], medan en annan grupp så kallade "partikularbaptister" hyllade denna lära i hela dess [[kalvinism|kalvinistiska]] skärpa. Efter hand jämnades dock skillnaderna ut. 1640 grundade [[Richard Blount]] en församling av partikularbaptister i London, och denna riktning vann allt större omfattning. 1660 började en svår förföljdelsetid från statens och kyrkans sida. 1689 upphörde förföljelserna genom [[toleransediktet 1689|toleransediktet]] men dessförinnan hade många engelska baptister utvandrat till Amerika. Där fann de en fristad i den av puritanen Roger Williams grundade [[kolonin Rhode Island och Providenceplantagen]], där full religionsfrihet rådde. Det var dock först vid religionsfrihetsförklaringen 1783, som gällde alla staterna, som baptisterna fick en tryggad ställning i USA.<ref name="ReferenceA">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1929 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 2 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=41}}</ref>
| |
| | |
| Efter en avmattningsperiod i utbredningen fick baptismen under inflytande från [[metodism]]en en ny livaktighet i slutet av 1700-talet, och man började även med mission bland "hedningar". 1792 grundades ''Baptist missionary society'' i England genom [[William Carey]]s inflytande och 1814 stiftades ''American baptist foreign mission society'', främst genom Adoniram Judson.<ref name="ReferenceA"/>
| |
| | |
| Till Tyskland kom baptismen genom [[Johann Gerhard Oncken]] som 1834 stiftade det första baptistsamfundet i Hamburg. Därifrån spred det sig till Danmark genom Onckens lärjunge [[Julius Købner]] 1839.<ref name="ReferenceB">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1929 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 2 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=41-42}}</ref>
| |
|
| |
|
| == Teologi == | | == Teologi == |
| [[Fil:Ein Herr Ein Glaube Eine Taufe.jpg|miniatyr|left| ''En Herre, en tro, ett dop'' – en äldre nål från tyska baptister]]
| |
| Baptismen har inga [[bekännelseskrifter]] eller någon [[trosbekännelse]], men omfattar i allmänhet [[De fornkyrkliga trosbekännelserna|de tre fornkyrkliga trosbekännelserna]]. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas: | | Baptismen har inga [[bekännelseskrifter]] eller någon [[trosbekännelse]], men omfattar i allmänhet [[De fornkyrkliga trosbekännelserna|de tre fornkyrkliga trosbekännelserna]]. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas: |
| * [[Kongregationalism|Kongregationalistisk]] kyrkosyn. | | * [[Kongregationalism|Kongregationalistisk]] kyrkosyn, dvs varje församling är självstyrande. |
| * Medlemmarna är vuxna troende som låtit omvändelsedöpa sig i Faderns och Sonens och Den Heliga Andens namn. Dopet sker genom nedsänkning i vattnet. Många församlingar accepterar även barndöpta troende. | | * Vuxendop, även kallat troendedop |
| * Symbolisk syn på [[sakrament]]en.<ref>Herschel H. Hobbs: ''What Baptists Believe'' Broadman Press (1964). Sid 84</ref> | | * Symbolisk syn på [[sakrament]]en. |
| | |
| Det finns också baptister som ser en skriven bekännelse som något mycket användbart. Från [[anabaptisterna]]s ''[[Schleitheimska bekännelsen]]'' år 1527, till [[Southern Baptist Convention]]s ''The Baptist Faith and Message'' år 2000 har det funnits en strömning i [[döparrörelsen]] och baptismen som funnit det viktigt att skriva ned det man tror på. En av de mer utförliga baptistiska trosbekännelserna är [[1689 Baptist Confession of Faith]], eller 1689 års baptistbekännelse, som används av delar av den [[reformert]]a riktningen av baptister.<ref>{{tidningsref | författare=[[Tom Nettles]] | rubrik=Interview on the Second London Confession of 1689 | url=http://www.founders.org/journal/fj61/article2.html | tidning=[[Founders Journal]] | datum=Sommaren 2005}}</ref><ref>[http://www.rbap.net/theological-journals/ The Reformed Baptist Theological Review (sök confession)] hämtad 22 maj 2017</ref>
| |
| | |
| På senare tid har flera baptistiska samfund anslutit sig till den [[evangelikal]]a trosbekännelse som formulerats i den så kallade [[Lausannedeklarationen]].
| |
| | |
| Ett exempel på hur baptister kan beskriva sin teologi ges av [[Europeiska Baptistfederationen]] i dess identitetsbeskrivning som i 17 punkter anger federationens teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på Bibeln som auktoritet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt Gud, troendedopet, ansvaret för Guds skapelse och kampen mot [[slaveri]], [[rasism]], [[apartheid]] och [[etnisk rensning]]. Som en ram för punkterna uttrycker man en längtan och förväntan över [[Jesu återkomst]] och avslutar med ”Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom”.<ref name="ebf.org">[http://www.ebf.org/about-ebf/statement/ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity] hämtad 9 juli 2008.</ref>
| |
|
| |
|
| == Organisation == | | == Organisation == |
| [[Fil:MetropolitanTabernacleSouth.jpg|miniatyr|[[Metropolitan Tabernacle]], en baptistförsamling som följer [[1689 Baptist Confession of Faith|1689 års Baptistbekännelse]]]] | | [[Kongregationalister]]na menar baptister att varje enskild lokal [[församling]] är helt och hållet oberoende av alla andra Andra, som [[Evangeliska Frikyrkan]] och numera nedlagda [[Svenska Baptistsamfundet]], beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar". Det finns internationella organisationer som [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]]. |
| Liksom [[independenter]]na och [[kongregationalister]]na menar baptister att varje enskild lokal [[församling]] är helt och hållet oberoende av alla andra, och vad gäller sina beslut inte svarar inför någon annan än [[Kristus]] allena. Andra, som [[Evangeliska Frikyrkan]], beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar".<ref>[http://www.efk.se/ EFK:s tro och självförståelse, Örebro 2007-11-14] hämtad 4 september 2009</ref> Vanligtvis sluter sig olika församlingar till varandra i [[Distriktsföreståndare|distriktföreningar]] eller associationer, som håller regelbundna möten. Det finns också sammanslutningar som sträcker sig över ett helt land, exempel i Sverige är [[Evangeliska Frikyrkan]] och numera nedlagda [[Svenska Baptistsamfundet]]. Även baptister i flera länder sluter sig samman, exempel på detta är [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]].
| |
| | |
| Inom varje församling avgörs de gemensamma angelägenheterna på allmänna sammanträden kallade församlingsmöten, där alla, män och kvinnor, har lika rösträtt. Liksom i de äldsta kristna församlingarna finnas bara två slags ordinarie [[Ämbete (kyrkan)|tjänstemän]], nämligen [[pastor]] ([[äldste]], [[församlingsföreståndare|föreståndare]]) och [[diakon]]er (församlingstjänare). Pastorn avlönas genom frivilliga bidrag. Diakonerna har ett särskilt ansvar för församlingens [[diakoni|diakonala]] arbete samt till andra ekonomiska bestyr. Vanligen har församlingarna dessutom en kassör och en sekreterare; det förekommer även att man har anställda [[församlingsmusiker]] och liknande tjänster. I den ur baptismen sprungna [[pingströrelsen]] har de flesta församlingar också en grupp ''äldste'' som inte är anställda, utan ideella församlingsledare.
| |
| | |
| == Den internationella baptismen ==
| |
| [[Fil:Martin Luther King - March on Washington.jpg|miniatyr|höger|Baptistpastorn [[Martin Luther King]] under ett tal i Washington]]
| |
| Baptismen är en global rörelse, Baptisternas Världsallians har 36 miljoner döpta medlemmar spridda över världen.<ref>[http://www.bwanet.org/ Baptist World Alliance] {{Wayback|url=http://www.bwanet.org/default.aspx?pid=5 |date=20090804195042 }} hämtad 16 juli 2008.</ref> Det finns också baptistiska rörelser som inte är anslutna till Baptisternas världsallians, däribland Southern Baptist Convention med 16 miljoner medlemmar.<ref name="SBC">{{Webbref |url = http://www.thearda.com/Denoms/D_1087.asp|titel = Denominational Profile Association of Religion Data Archives|hämtdatum = 18 juni 2009}}</ref> Räknar man med barn och ungdomar blir antalet kanske det dubbla och baptismen blir därmed i storlek jämförbar med [[Reformerta kyrkornas världsallians]], WARC, som samlar mer än 75 miljoner reformerta kristna,<ref>[http://www.reformiert-online.net/t/eng/rwb/info.jsp Reformiert-online om Reformerta Världsalliansens (WARC)] hämtad 7 juli 2008.</ref> [[Anglikanska kyrkan]] med 77 miljoner medlemmar,<ref>{{tidningsref | författare= [[Anders Gustafsson]]| rubrik= Kyrkor i hela världen hotas av oenighet| url= http://www.dagen.se/kyrkor-i-hela-varlden-hotas-av-oenighet-1.194510| tidning=[[Dagen]] | datum= 16 juli 2008}}</ref> och med [[Lutherska världsförbundet]] 68,6 miljoner lutherska kristna.<ref>[https://www.lutheranworld.org/ Lutherska världsförbundets webbplats] hämtad 7 juli 2008.</ref>
| |
| | |
| Baptiströrelsen har kämpat, och kämpar, i olika samhällsfrågor som religionsfrihet, rättvisa och medborgerliga rättigheter. Ett exempel är mottagaren av 1964 års [[Nobels fredspris]], amerikanen [[Martin Luther King]] som var svart [[medborgarrättsrörelsen|medborgarrättsledare]] och baptistpastor. Humanitära frågor är viktiga och Europeiska Baptistfederationen gör bland annat en insats i arbetet mot [[trafficking]].<ref>[http://www.himlawebb.se/himlawebb/extern/ Svenska Baptisternas Kvinnoförbund - Antitrafficking] hämtad 10 juli 2008.</ref><ref>[http://www.ebf.org/articles/display-article.php?article=176&lang=eng&cat=home&od=21 EBF - European Baptists Intensify their Struggle Against Human Trafficking] hämtad 10 juli 2008.</ref>
| |
| | |
| Bland baptistiska samfund finns (i Norden och USA) exempelvis:
| |
| *[[American Baptist Churches USA]]
| |
| *[[Baptist General Conference]] i USA
| |
| *[[Baptistkirken]] i Danmark
| |
| *[[Det Norske Baptistsamfunn]]
| |
| *[[Finlands svenska baptistsamfund]] (FSB)
| |
| *[[Southern Baptist Convention]] i USA
| |
|
| |
|
| == Baptism i Sverige == | | == Svensk baptism == |
| De första svenska baptisterna blev baptister utomlands, såsom i [[USA]] (Jakob Loper döptes 25 oktober 1648, Robert Nordin på tidigt 1700-tal, John Asplund på sent 1700-tal och [[Gustaf Wilhelm Schröder]] år 1844), i [[Danmark]] (Olof Pettersson i början av 1840-talet) och i [[Tyskland]] (D. Forssell, respektive [[Fredrik Olaus Nilsson]] år 1847).
| | Man räknar baptism i Sverige från första dopet som skedde 21 september 1848 nära Frillesås vid Hallandskusten och utfördes av en dansk [[predikant]], [[A P Förster]]. [[Konventikelplakatet]], (1726 till 1868), förbjöd enskilda [[bönemöte]]n och både att leda och delta i sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade och [[F O Nilsson]] själv blev slutligen 1850 landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. Myndigheterna genomförde i flera fall [[tvångsdop]] när föräldrarna ville vänta med dop. 1854 bildades en församling i Stockholm. [[Svenska Baptistsamfundet]] bildades 1857. 1866 grundades [[Betelseminariet]]. |
|
| |
|
| Enligt vissa uppgifter skedde det första baptistiska dopet i Sverige den 23 juni 1847 i [[Östansjö, Örnsköldsviks kommun|Östansjö]] (i nuvarande [[Örnsköldsviks kommun]]).<ref>Mats Larsson, ''De "riktiga kristna", deras "wänner" oh "motståndare" – en lokal- och frikyrkohistorisk studie av Askers baptistförsamlings identitet och mentalitet, 1858-1887''http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:25551/FULLTEXT01.pdf s. 50</ref>
| | * 1872 skedde den första splittringen inom den svenska baptismen då predikanten [[Helge Åkeson]] uteslöts på grund av en avvikande lärouppfattning angående försoningen och rättfärdiggörelsen. Hans anhängare bildade ett eget samfund, [[Fribaptistsamfundet]]. |
|
| | * [[Filadelfiaförsamlingen, Stockholm|Stockholms sjunde baptistförsamling]], uteslöts 1913 ur modersamfundet efter en nattvardstvist. De församlingar som i likhet med Filadelfiaförsamlingen fick lämna samfundet lade grunden till [[pingströrelsen]]. |
| Dock brukar det vanligen anges att baptismens historia i Sverige började strax efter mörkrets inbrott den 21 september 1848, då en liten grupp på åtta personer genomförde ett baptistiskt dop i [[Vallersvik]] i [[Landa socken, Halland|Landa socken]], nära [[Frillesås]] vid [[Halland]]skusten. Att döpa någon utan att vara [[präst]] i [[Svenska kyrkan]] var vid den här tiden ett allvarligt brott. Den inkallade danske baptistpastorn [[A.P. Førster]], hade på grund av stiltje tvingats ro från [[Göteborg]] i 17 timmar. Senare samma dag bildades den [[Sveriges baptistförsamling|första svenska baptistförsamlingen]]<ref>{{webbref|url=http://www.baptisternashistoria.se/baptisthistoria/appendix-sverige-de-f%C3%B6rsta-%C3%A5ren-26777863|titel=Sverige de första åren|utgivare=Baptisternas historia|språk=svenska|författare=William Cathcart|datum=1861|hämtdatum=15 januari 2017}}</ref> i den närbelägna ''Borekullastugan'', under ledning av [[Fredrik Olaus Nilsson]] (ofta kallad F.O. Nilsson). Redan samma kväll återvände A.P. Førster med häst och vagn mot Göteborg. F.O. Nilsson hade döpts av den tyske baptistpastorn [[Johann Gerhard Oncken]] i floden Elbe.<ref>Gunnar Westin (1955). ''Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar'' Westerbergs, sid 294.</ref> Sjökapten [[Gustaf Wilhelm Schröder]] hade redan tidigare döpts i USA och spelade även han en central roll inom den tidiga svenska baptismen.<ref name="ReferenceB"/>
| | * [[Örebromissionen]] kom att inta en särställning i det att den bestod av baptister men var självständig i förhållande till övriga kyrkor från 1934. Örebromissionen var i likhet med Filadelfiaförsamlingen pingstbetonad och kom att utvecklas till en pingströrelse inom baptistsamfundet. |
|
| |
|
| Under sin första tid utsattes baptisterna för svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt [[konventikelplakatet]] och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade och F.O. Nilsson själv blev slutligen 1850 [[landsförvisa]]d. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som [[Oäkta barn|oäkta]]. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall [[tvångsdop]].<ref>H. C. Vedder (1907). ''A short History of the Baptists''. [http://www.reformedreader.org/history/vedder/ch25.htm Ch. 25: Baptists in other countries]</ref>
| | Bland '''baptistiska rörelser''' i Sverige finns: |
| | * [[Evangeliska Frikyrkan]] medlem i Europeiska Baptistfederationen. |
| | * [[Pingströrelsen i Sverige]] har sitt ursprung i [[Filadelfiaförsamlingen, Stockholm|Stockholms sjunde baptistförsamling]] och har ett tydligt baptistiskt arv. |
| | * [[Equmeniakyrkan]] är inte en baptistisk rörelse, men den är medlem i [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]]. En del av Equmeniakyrkans församlingar hörde tidigare till [[Svenska Baptistsamfundet]]. |
|
| |
|
| Den tidiga svenska baptismen hade inflytande från [[lutheranism|luthersk]] folkväckelse, amerikansk baptism och den europeiska kontinentens baptism. Ett gott exempel på dessa olika inflytanden kan man se i [[Anders Wiberg]] som först var präst i Svenska kyrkan och utbildad vid det lutherska [[Uppsala universitet]]<ref>Magnus Lindvall Föredrag '[http://www.baptist.hvall.com/Content/Historik/Wiberg.htm Anders Wiberg, Väckelseman och samfundsledare] {{Wayback|url=http://www.baptist.hvall.com/Content/Historik/Wiberg.htm |date=20120119231558 }} hämtad 23 juli 2009</ref> men som vid ett besök hos J.G. Oncken i Hamburg anslöt sig till den baptistiska dopläran. Efter att ha författat boken ''Vilken bör döpas och varuti består dopet?'' (1852) (vilken väckte en häftig debatt där [[Lars Anton Anjou]], [[Lars Landgren]] och [[Fredrik Gabriel Hedberg]] gjorde uppmärksammade inlägg<ref name="ReferenceC">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1929 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 2 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=42}}</ref>) och ha låtit döpa sig av F O Nilsson i Köpenhamn, gav sig Anders Wiberg ut på en tre år lång vistelse i USA för att lära känna den amerikanska baptismen.<ref>Gunnar Westin (1955). ''Den kristna friförsamlingen genom tiderna - Martyrer och frihetskämpar'' Westerbergs. Sid. 295</ref> Ett annat exempel på dessa olika inflytanden är [[Knut Oscar Broady]], [[Betelseminariet]]s rektor, som hade sin utbildning från det amerikanska Madison university.<ref>Gunnar Westin (1955). ''Den kristna friförsamlingen genom tiderna- Martyrer och frihetskämpar'' Westerbergs. Sid. 295, 364</ref>
| | Bland rörelser som uppvisar några av '''baptismens särdrag''' finns: |
| | * [[Maranatarörelsen|Maranata]] bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur [[pingströrelsen]]. |
| | * [[Trosrörelsen]]. Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den [[karismatisk kristendom|karismatiska]] rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark [[kongregationalism]] och man har även en baptistisk dopsyn. |
|
| |
|
| I samband med metodistpredikanten [[George Scott (pastor)|George Scott]]s och [[Carl Olof Rosenius]]' verksamhet i Stockholm och även den uppmärksamhet som statskyrkans åtgärder mot metodismen väckte fick baptismen ytterligare spridning. 1854 bildades en församling i Stockholm. 1855 återvände Anders Wiberg från USA och blev dess föreståndare och började nu en intensiv verksamhet för att stärka den nya rörelsen i hela landet. Bland hans medarbetare märks bland andra bröderna Johannes, [[Per Palmquist|Per]] och [[Gustaf Palmquist]]. En av Wiberg författad trosbekännelse antogs, en utbildningskurs för [[predikant]]er påbörjades och från 1856 fick den nya rörelsen ett eget organ i ''[[Evangelisten]]'' som redigerades av Wiberg.<ref name="ReferenceC"/>[[Anders Wiberg]] var en av de ledare som arbetade för att bilda [[Svenska Baptistsamfundet]], vilket skedde 1857.
| | == Ekumenik == |
| | Vissa [[frikyrka|frikyrkoförsamlingar]] är [[ekumenisk]]a och organiserar både baptister och andra kristna. Att det finns mycket som samfunden delar i teologi mellan kan ses till exempel i [[Gudstjänstboken]] som är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom [[Equmeniakyrkan]], [[Svenska Alliansmissionen]], [[Evangeliska Frikyrkan]] och [[Pingströrelsen]]. Vissa samfund, däribland [[Equmeniakyrkan]] organiserar både kristna som föredrar [[barndop]] och de som förespråkar [[troendedop]]. |
|
| |
|
| 1860 fanns över 4 000 baptister i Sverige. Konventikelplakatet mildrades 1858 och upphävdes fullständigt 1868, och därigenom bröts det egentliga motståndet mot rörelsen. 1866 grundades Betelseminariet med Knut Oscar Broady som ledare, 1869 grundades tidningen ''[[Weckoposten]]'' och 1889 organiserades de olika samfunden i en enhet, [[Sällskapet svenska baptistmissionen]].<ref name="Svensk uppslagsbok. Bd 2 s.43">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1929 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 2 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=43}}</ref>
| | == Se även == |
| | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_baptistf%C3%B6rsamling Sveriges Baptistförsamling på Wikipedia] |
| | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Baptism Baptism på Wikipedia] |
| | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Baptism_(s%C3%A5ng) Baptism, en sång på Wikipedia] |
|
| |
|
| *1872 skedde den första splittringen inom den svenska baptismen då predikanten [[Helge Åkeson]] uteslöts på grund av en avvikande lärouppfattning angående [[försoningen]] och [[rättfärdiggörelsen]]. Hans anhängare bildade ett eget samfund, [[Fribaptistsamfundet]].
| |
| *En större splitting uppstod då [[pingströrelsen]], som i Sverige i stor utsträckning utvecklades inom baptistförsamlingarna, 1913 bröt med modersamfundet.
| |
| *[[Örebromissionen]] kom att inta en särställning i det att den bestod av baptister men var självständig i förhållande till övriga kyrkor.
| |
|
| |
| 1928 hade [[Svenska baptistsamfundet]] 62 000 medlemmar.<ref name="Svensk uppslagsbok. Bd 2 s.43" /> 1934 var Baptistsamfundet som störst och hade då över 68 000 medlemmar.
| |
| Under en process från 2008 och några år framåt lades Svenska Baptistsamfundet ned, och de flesta av dess församlingar gick med i Equmeniakyrkan.
| |
|
| |
| === Baptistiska samfund och rörelser i Sverige ===
| |
| [[Fil:Betelkören.JPG|miniatyr| Kören Sångarna under ett tältmötesarragemang i [[Ljustorps baptistförsamling]]]]
| |
| Särskiljande för baptister har varit troendedopet, församlingen som de troendes gemenskap och en [[Kongregationalism|kongregationalistisk]] organisation. Många sätter fokus på dopet, men i ekumeniskt arbete har man noterat att ”Internationell ekumenik påminner oss om att kyrko- och församlingssyn är för baptister den avgörande frågan för enhet”.<ref>Per-Magnus Selinder (red.) Anders Svensson Karin Wiborn: ''Gemensam framtid? – en rastplats för eftertanke på vandringen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan'' Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan (2008).</ref> Ändå är man ofta tydlig var man står i dopfrågan; Europeiska Baptistfederationen anger när de beskriver sin teologiska identitet att troendedopet med nedsänkning är det bibliska dopet.<ref name="ebf.org"/>
| |
|
| |
| Bland baptistiska rörelser i Sverige finns:
| |
| *[[Evangeliska Frikyrkan]] medlem i Europeiska Baptistfederationen.
| |
| *[[Pingströrelsen i Sverige]] har sitt ursprung i [[Filadelfiaförsamlingen, Stockholm|Stockholms sjunde baptistförsamling]] och har ett tydligt baptistiskt arv.
| |
|
| |
| *[[Equmeniakyrkan]] är inte en baptistisk rörelse, men den är medlem i Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians. En del av Equmeniakyrkans församlingar hörde tidigare till Svenska Baptistsamfundet.
| |
|
| |
| Bland rörelser som uppvisar några av baptismens särdrag finns:
| |
| *[[Maranatarörelsen|Maranata]] bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur [[pingströrelsen]].
| |
| *[[Trosrörelsen]] Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den [[karismatisk kristendom|karismatiska]] rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark [[kongregationalism]] och man har även en baptistisk dopsyn.
| |
|
| |
| Vissa [[frikyrka|frikyrkoförsamlingar]] är [[ekumenisk]]a och organiserar både baptister och andra kristna. Att det finns mycket som samfunden delar i teologi mellan kan ses till exempel i [[Gudstjänstboken]] som är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom Equmeniakyrkan, [[Svenska Alliansmissionen]], Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Vissa samfund, däribland [[Equmeniakyrkan]] organiserar både kristna som föredrar barndop och de som förespråkar troendedop.
| |
|
| |
| Troendedopet är ännu idag medlemsgrundande i flertalet församlingar som tillhör de baptistiska samfunden i Sverige, även om många församlingar idag även välkomnar barndöpta troende som medlemmar efter samtal och på "bekännelse om tro". Ekumeniska processer gör också att kravet på troendedop blir mindre strikt. Pingstpastorn Sigvard Svärd har varnat för en utveckling som, enligt honom, innebär en avveckling av troendedopet och utgör ett svek mot baptiströrelsens pionjärer. Han menar att baptismen kan komma att suddas bort som ett begrepp i Sverige när man prioriterar samgåenden och samverkan med andra samfund.<ref>Sigvard Svärd: [http://www.varldenidag.se/debatt/det-bibliska-dopet-sviks/cbbiii!Es7S228Bk92pG6hiJOoc2A/ Det bibliska dopet sviks] Debattartikel i ''Världen idag,'' 9 september 2009.</ref>
| |
|
| |
| == Referenser ==
| |
| === Noter ===
| |
| <references/>
| |
|
| |
| === Källor ===
| |
| {{Ugglan |url=http://runeberg.org/nfbb/0475.html |artikel=Baptisterna}}
| |
|
| |
| == Externa länkar ==
| |
| {{Commonscat|Baptist}}
| |
| * [http://www.bwanet.org/ The Baptist World Alliance] | | * [http://www.bwanet.org/ The Baptist World Alliance] |
| * [http://www.ebf.org/ Europeiska Baptistfederationen] | | * [http://www.ebf.org/ Europeiska Baptistfederationen] |
| Rad 102: |
Rad 46: |
| * [http://www.efk.se/ Evangeliska Frikyrkan] | | * [http://www.efk.se/ Evangeliska Frikyrkan] |
| * [http://www.equmeniakyrkan.se Equmeniakyrkan/Uniting Church in Sweden] | | * [http://www.equmeniakyrkan.se Equmeniakyrkan/Uniting Church in Sweden] |
| | |
| | == Källor == |
| | |
| {{Kristendom}} | | {{Kristendom}} |
| | |
| | [[Kategori:Kristendom]] |
| [[Kategori:Baptism| ]] | | [[Kategori:Baptism| ]] |
