Baptism: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
== Teologi == | == Teologi == | ||
Baptismen har inga [[bekännelseskrifter]] eller någon [[trosbekännelse]], men omfattar i allmänhet [[De fornkyrkliga trosbekännelserna|de tre fornkyrkliga trosbekännelserna]]. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas: | Baptismen har inga [[bekännelseskrifter]] eller någon [[trosbekännelse]], men omfattar i allmänhet [[De fornkyrkliga trosbekännelserna|de tre fornkyrkliga trosbekännelserna]]. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas: | ||
* [[Kongregationalism|Kongregationalistisk]] kyrkosyn. | * [[Kongregationalism|Kongregationalistisk]] kyrkosyn, dvs varje församling är självstyrande. | ||
* Vuxendop | * Vuxendop, även kallat troendedop | ||
* Symbolisk syn på [[sakrament]]en. | * Symbolisk syn på [[sakrament]]en. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
[[Kongregationalister]]na menar baptister att varje enskild lokal [[församling]] är helt och hållet oberoende av alla andra Andra, som [[Evangeliska Frikyrkan]] och numera nedlagda [[Svenska Baptistsamfundet]], beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar". Det finns internationella organisationer som [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]]. | [[Kongregationalister]]na menar baptister att varje enskild lokal [[församling]] är helt och hållet oberoende av alla andra Andra, som [[Evangeliska Frikyrkan]] och numera nedlagda [[Svenska Baptistsamfundet]], beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar". Det finns internationella organisationer som [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]]. | ||
== Svensk baptism == | |||
Man räknar baptism i Sverige från första dopet som skedde 21 september 1848 nära Frillesås vid Hallandskusten och utfördes av en dansk [[predikant]], [[A P Förster]]. [[Konventikelplakatet]], (1726 till 1868), förbjöd enskilda [[bönemöte]]n och både att leda och delta i sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade och [[F O Nilsson]] själv blev slutligen 1850 landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. Myndigheterna genomförde i flera fall [[tvångsdop]] när föräldrarna ville vänta med dop. 1854 bildades en församling i Stockholm. [[Svenska Baptistsamfundet]] bildades 1857. 1866 grundades [[Betelseminariet]]. | |||
* 1872 skedde den första splittringen inom den svenska baptismen då predikanten [[Helge Åkeson]] uteslöts på grund av en avvikande lärouppfattning angående försoningen och rättfärdiggörelsen. Hans anhängare bildade ett eget samfund, [[Fribaptistsamfundet]]. | |||
* [[Filadelfiaförsamlingen, Stockholm|Stockholms sjunde baptistförsamling]], uteslöts 1913 ur modersamfundet efter en nattvardstvist. De församlingar som i likhet med Filadelfiaförsamlingen fick lämna samfundet lade grunden till [[pingströrelsen]]. | |||
* [[Örebromissionen]] kom att inta en särställning i det att den bestod av baptister men var självständig i förhållande till övriga kyrkor från 1934. Örebromissionen var i likhet med Filadelfiaförsamlingen pingstbetonad och kom att utvecklas till en pingströrelse inom baptistsamfundet. | |||
Bland '''baptistiska rörelser''' i Sverige finns: | |||
* [[Evangeliska Frikyrkan]] medlem i Europeiska Baptistfederationen. | |||
* [[Pingströrelsen i Sverige]] har sitt ursprung i [[Filadelfiaförsamlingen, Stockholm|Stockholms sjunde baptistförsamling]] och har ett tydligt baptistiskt arv. | |||
* [[Equmeniakyrkan]] är inte en baptistisk rörelse, men den är medlem i [[Europeiska Baptistfederationen]] och [[Baptisternas Världsallians]]. En del av Equmeniakyrkans församlingar hörde tidigare till [[Svenska Baptistsamfundet]]. | |||
Bland rörelser som uppvisar några av '''baptismens särdrag''' finns: | |||
* [[Maranatarörelsen|Maranata]] bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur [[pingströrelsen]]. | |||
* [[Trosrörelsen]]. Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den [[karismatisk kristendom|karismatiska]] rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark [[kongregationalism]] och man har även en baptistisk dopsyn. | |||
== Ekumenik == | |||
Vissa [[frikyrka|frikyrkoförsamlingar]] är [[ekumenisk]]a och organiserar både baptister och andra kristna. Att det finns mycket som samfunden delar i teologi mellan kan ses till exempel i [[Gudstjänstboken]] som är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom [[Equmeniakyrkan]], [[Svenska Alliansmissionen]], [[Evangeliska Frikyrkan]] och [[Pingströrelsen]]. Vissa samfund, däribland [[Equmeniakyrkan]] organiserar både kristna som föredrar [[barndop]] och de som förespråkar [[troendedop]]. | |||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 22: | Rad 39: | ||
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Baptism_(s%C3%A5ng) Baptism, en sång på Wikipedia] | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Baptism_(s%C3%A5ng) Baptism, en sång på Wikipedia] | ||
* [http://www.bwanet.org/ The Baptist World Alliance] | * [http://www.bwanet.org/ The Baptist World Alliance] | ||
* [http://www.ebf.org/ Europeiska Baptistfederationen] | * [http://www.ebf.org/ Europeiska Baptistfederationen] | ||
| Rad 30: | Rad 46: | ||
* [http://www.efk.se/ Evangeliska Frikyrkan] | * [http://www.efk.se/ Evangeliska Frikyrkan] | ||
* [http://www.equmeniakyrkan.se Equmeniakyrkan/Uniting Church in Sweden] | * [http://www.equmeniakyrkan.se Equmeniakyrkan/Uniting Church in Sweden] | ||
== Källor == | |||
{{Kristendom}} | {{Kristendom}} | ||
[[Kategori:Kristendom]] | [[Kategori:Kristendom]] | ||
[[Kategori:Baptism| ]] | [[Kategori:Baptism| ]] | ||
Nuvarande version från 25 oktober 2024 kl. 09.06
Baptismen är en protestantisk kristen riktning som har den lokala församlingen som en gemenskap av troende som centrum. Man döper endast dem som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro, vilket benämns troendedop eller omvändelsedop. Genom dopet ges medlemskap i församlingen. Baptister har en kongregationalistisk organisation och rörelsen består av fria församlingar i samarbete och ömsesidigt beroende.
Historia
Baptismen uppstod som samfundsrörelse genom att från England landsflyktiga kongregationalister i Holland träffade på mennonistiska grenen av anabaptismen, och tog över bruket att skjuta upp dopet till medveten ålder från anabaptisterna.
Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607.
Teologi
Baptismen har inga bekännelseskrifter eller någon trosbekännelse, men omfattar i allmänhet de tre fornkyrkliga trosbekännelserna. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas:
- Kongregationalistisk kyrkosyn, dvs varje församling är självstyrande.
- Vuxendop, även kallat troendedop
- Symbolisk syn på sakramenten.
Organisation
Kongregationalisterna menar baptister att varje enskild lokal församling är helt och hållet oberoende av alla andra Andra, som Evangeliska Frikyrkan och numera nedlagda Svenska Baptistsamfundet, beskriver det så att baptismen består av "självständiga och ömsesidigt beroende församlingar". Det finns internationella organisationer som Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.
Svensk baptism
Man räknar baptism i Sverige från första dopet som skedde 21 september 1848 nära Frillesås vid Hallandskusten och utfördes av en dansk predikant, A P Förster. Konventikelplakatet, (1726 till 1868), förbjöd enskilda bönemöten och både att leda och delta i sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade och F O Nilsson själv blev slutligen 1850 landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. Myndigheterna genomförde i flera fall tvångsdop när föräldrarna ville vänta med dop. 1854 bildades en församling i Stockholm. Svenska Baptistsamfundet bildades 1857. 1866 grundades Betelseminariet.
- 1872 skedde den första splittringen inom den svenska baptismen då predikanten Helge Åkeson uteslöts på grund av en avvikande lärouppfattning angående försoningen och rättfärdiggörelsen. Hans anhängare bildade ett eget samfund, Fribaptistsamfundet.
- Stockholms sjunde baptistförsamling, uteslöts 1913 ur modersamfundet efter en nattvardstvist. De församlingar som i likhet med Filadelfiaförsamlingen fick lämna samfundet lade grunden till pingströrelsen.
- Örebromissionen kom att inta en särställning i det att den bestod av baptister men var självständig i förhållande till övriga kyrkor från 1934. Örebromissionen var i likhet med Filadelfiaförsamlingen pingstbetonad och kom att utvecklas till en pingströrelse inom baptistsamfundet.
Bland baptistiska rörelser i Sverige finns:
- Evangeliska Frikyrkan medlem i Europeiska Baptistfederationen.
- Pingströrelsen i Sverige har sitt ursprung i Stockholms sjunde baptistförsamling och har ett tydligt baptistiskt arv.
- Equmeniakyrkan är inte en baptistisk rörelse, men den är medlem i Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians. En del av Equmeniakyrkans församlingar hörde tidigare till Svenska Baptistsamfundet.
Bland rörelser som uppvisar några av baptismens särdrag finns:
- Maranata bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur pingströrelsen.
- Trosrörelsen. Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970-talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism och man har även en baptistisk dopsyn.
Ekumenik
Vissa frikyrkoförsamlingar är ekumeniska och organiserar både baptister och andra kristna. Att det finns mycket som samfunden delar i teologi mellan kan ses till exempel i Gudstjänstboken som är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom Equmeniakyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Vissa samfund, däribland Equmeniakyrkan organiserar både kristna som föredrar barndop och de som förespråkar troendedop.
