Den svenska psalmboken (1536), efterskrift

Efterskriften så som den finns i 1882 års nytryck, sanolikt av G.E. Klemming:

Wår första Swenska Psalmbok, ehuru ej af äldre år än 1530, finnes icke, så widt bekant är, nu mera i behåll. Det senast kända exemplaret, som tillhörde Elias Brenner, har längesedan spårlöst förswunnit (förmodligen wid Rålambska boksamlingens brand i Stockholm 1751). Wi hafwa dock tillförlitlig uppgift på innehållet genom en uppsats, som, gjord af en "förnäm herre" i Brenners lifstid, meddelades af J. Fischerström i Swenska Mercurius 1756, sid 289. Titeln lydde, enligt Stjernmans noggrannare affskrift: "Någre Gudhelige Wijsor uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Chisteliga Församlingen. Stockholm MDXXX. Boken war en helt liten octav och betod endast af twå ark, enligt hwad jemförelsen med 1536 års upplaga utwisar. "Auctoris och boktryckarens namn" woro icke utsatta; att den förre war Olaus Petri är sedan gammalt antaget, ehuru han ej här rätteligen kan kallas författare, men wäl öfwersättare och utgifware. Boktryckaren war Claes Pederson, som tryckte Postillan af samma år. Innehållet war först ett kort företal, hwari "gifwes tillkänna huru såsom dessa psalmer warit de aldraförsta, som gjordes efter Reformationen och på Swenska uti Församlingen sjungdes." Derefter följde Psalmerna, 15 till antalet, nemligen:

• O Fader wor barmhertig och godh (här s 43)
• Then som wil en Christen heta (s 42)
• O Jesu Christ som mandom togh (s 44)
• O herre gud aff himmelrijck, wij må thet alle clagha (s 46)
• Vij tro vppå alzmectig gud (s 9)
• Wij som liffue på werlden här (s 47)
• War gladh tu helga Christenheet (s 52)
• Forbarma tich gud offuer mich (s 25)
• Jesus Christus är wor helsa (s 48)
• Een iungfru födde itt barn j dagh (s53)
• O Rom går thet nw så med tich (s 81)
• Ach gud hwem skal iach claghe (s 91)
• Gud fader wilie wij prijsa (s 85)
• O ewige gud aff ewigheet (s 89)
• Herre Christ gudz faders ende son, en äldre redaktion af Christus then rette herren (s 71)

Uti ett tomrum framför O Rom, utan twifwel lemnadt som råmärke för wisorna om Antichristum och motswarande den sedan införda särskilda titeln, fanns skrifwen psalmen "Gud skapte menniskian i paradis", hwilken i 1536 års upplaga blifwit ändrad till "Gud som allting skapade" (s 77)

Stjernman nämner (hos Hallman s 167) en upplaga af 1531 med alldeles samma titel som den af 1536, hwilket förefaller föga trowärdigt, i synnerhet som förordet i 1536 icke gerna kan tolkas så, som vore boken twå gånger förut tryckt; sannolikt beror uppgiften på fel-läsning af det med frakturversaler på Latinskt sätt tryckta årtalet. Uppgiften att "wid ändan finnes bifogad: Een lijten underwijsning om the styche ther Christna menniskior med bör strax i förstonne underwijste warda" synes utwisa ett annat missförstånd, så en utan twifwel särskildt tryckt skrift, tillfälligtwis hopbunden med Songerna, antages utgöra en del deraf.

Upplagan af 1536 är deremot werklig i dubbel motto, i thy att ej mindre än twå olika tryck finnas deraf. Olikheterna inskränka sig dock till stafningen och rättelser af felen i det äldre trycket, deribland t. ex. en hel uteglömd rad "til tess han betalade then skuld" (vers 6 af Enom konning tectes); för öfrigt äro de hwarandra lika rad för rad och sida för sida. Båda hafwa ursprungligen och samtidigt warit hopbundna med ex. af Psaltaren 1536, hwadan ingen grund finnes till antagandet att det ena skulle wara yngre än nämnda år. De bestå af 84 sidor, eller 5 ark (A-A viij, B-B viij, C-C viij, D-D viij, E-Ex) i helt liten octav, 5 3/8 hög, margen inberäknad, med 27, 25 eller 23 rader på full sida. Titeln är omgifwen af en i den tidens tryck ofta begagnad träsnittsram med kolonner och bladwerk; förordet, börjande på titelns frånsida, upptar 3 fulla sidor; psalmerna 77, med bladräkning j-xxxix; registret 2; den sista sidan är tom. Bihanget utgör ett ark, signerat A, samt består af titelblad med träsnittsram, hopsatt af icke sammanhörande bitar, 12 sidor text och 1 tomt blad till sist. Endast det äldre exemplaret har warit åtföljdt af bihanget, antingen det nu endast tillfälligtwis felar, eller att man med afsigt uteslutit de polemiska wisorna i det yngre aftrycket. Kongl Bibliotheket eger båda exemplaren, de enda kända; det äldre, fordom tillhörigt D Sparrman, är följdt för detta nyaste aftryck (i 100 exemplar), med iakttagande af de rättelser, som det andra erbjuder. Då det ej warit afsedt att lemna ett faksimile af den gamla boken, hafwa versraderna här blifwit tryckta fristående, ehuru de i originalet löpa tillsamman som profa.

Nästa kända upplaga är tryckt 1544, Stockholm hos Amund Laurentzson, 72 blad eller 6 ark i liten 12:o, och försedd med Evangeliebok på 216 blad eller 18 ark, sannolikt den första i sitt slag. Någon närmare redogörelse derför kan ej lemnas, emedan endast några få, helt nyss anträffade fragmenter deraf finnas till (i Kongl Bibliothekets förwar); man ser dock att Psalmerna blifwit betydligt ökade, såsom med

Af Adams fall är plat fördeffuat
Lät oss thenna kropp begraffua 
O tu helge ande 
Victime paschali laudes 
Waka up, waka up

Huruwida ännu någon yngre upplaga utkommit i Olai Petri lifstid är alldeles obekant. Songböckerna, utan år i folio och 1553 i 4:o, hafwa wäl upptagit en del, 15 stycken, af dessa psalmer, men kunna icke räknas som nya upplagor, då de huvudsakligen innehålla helt andra texter för gudstjensten. Hwad inehållet beträffar, består det som redan är antydt, af öfwersättningar eller omskrifningar, dels efter bibliska texter, dels efter äldre Latiska hymner och nya Tyska psalmer. Parabolen "En riker man" är, som bekant, äldre än reformationen, öfwersatt av Ericus Olai, utgifwen omkring 1515 i Uppsala och med helt få förändringar inryckt bland de öfriga Songerna. Måhända eger ett dylikt förhållande rum äfwen med de twå andra parabolerna "Gud ware lijknat widh en man" och "Enom konning tectes thet så", fastän det nu ej kan med bestämdhet påwisas. Ehuru några strängt bindande bewis icke gifwas för antagandet att Olaus Petri war Songernas utgifware, finnes dock ingen anledning att fråntaga honom hedern af detta företag; förordet bär helt och hållet prägeln att wara af hans hand, och nitet hos reformationens ifrigaste kämpe kan omöjligen hafwa låtit honom wara owerksam för en så wigtig angelägenhet som införandet af en Swenska Psalmbok. De närmare detaljundersökningarna utelemna wi här helt och hållet för att icke falla wår gode och lärde wän Beckman i embetet, yttrande allenast den önskan att snart få mottaga dem i fortsättningen af hans förtjenstfulla Psalmhistoria.

Se även

• 1536 års psalmbok

Källor

• Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)