Hesselgren, Eric: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 4: | Rad 4: | ||
|kyrka=[[Svenska kyrkan]] | |kyrka=[[Svenska kyrkan]] | ||
|stift=[[Härnösands stift]], biskop | |stift=[[Härnösands stift]], biskop | ||
|period= | |period=1779-1803 | ||
|företrädare=[[Olof Kiörning]] | |företrädare=[[Olof Kiörning]] | ||
|efterträdare=[[Carl Gustaf Nordin]] | |efterträdare=[[Carl Gustaf Nordin]] | ||
|född=12 mars 1715 | |född=12 mars 1715 Stockholm | ||
|död=31 december 1803 (88 år) | |död=31 december 1803 (88 år) Säbrå | ||
|akademisk titel=[[Teologie doktor]] | |akademisk titel=[[Teologie doktor]] | ||
}} | }} | ||
Rad 17: | Rad 17: | ||
Eric Hesselgren tillhörde samma släkt som ätten [[Silfverstolpe]] härstammar från, och var son till överinspektorn Brynolf Hesselgren och Hedvig Kristina Micrander, en brorsdotter till Julius Micrander och ättling till Stormor i Dalom. Ett år efter att Erik Hesselgren föddes, fängslades fadern, anklagad för spioneri mot Karl XII. Fadern frikändes först efter kungens död 1718, varför han som kompensation av riksdagen fick ett hemman i Edsala i Södermanland, där familjen bodde från 1720. Fadern och hans släktkrets var verksamma inom lantmäteriet. | Eric Hesselgren tillhörde samma släkt som ätten [[Silfverstolpe]] härstammar från, och var son till överinspektorn Brynolf Hesselgren och Hedvig Kristina Micrander, en brorsdotter till Julius Micrander och ättling till Stormor i Dalom. Ett år efter att Erik Hesselgren föddes, fängslades fadern, anklagad för spioneri mot Karl XII. Fadern frikändes först efter kungens död 1718, varför han som kompensation av riksdagen fick ett hemman i Edsala i Södermanland, där familjen bodde från 1720. Fadern och hans släktkrets var verksamma inom lantmäteriet. | ||
Hesselgren själv ägnade sig däremot åt teologin och språkvetenskapen som elev till [[Johan Ihre]]. Han blev student vid [[Uppsala universitet]] 1730 och var under studietiden informator åt [[Johan Gustaf Psilanderhielm]]. Han utsågs 1743 till [[bibliotekarie|biblioteksamanuens]] i Uppsala för att 1745 bli [[docent]] vid Uppsalas filosofiska fakultet. | Hesselgren själv ägnade sig däremot åt teologin och språkvetenskapen som elev till [[Johan Ihre d.ä.]]. Han blev student vid [[Uppsala universitet]] 1730 och var under studietiden informator åt [[Johan Gustaf Psilanderhielm]]. Han utsågs 1743 till [[bibliotekarie|biblioteksamanuens]] i Uppsala för att 1745 bli [[docent]] vid Uppsalas filosofiska fakultet. | ||
Sedan Hesselgren en tid varit bibliotekarie i Uppsala och i [[Halle]], där han vistades 1746-1752, anlitades han i ett diplomatiskt uppdrag i Berlin. Efter en tid som lektor i grekiska och hebreiska vid Gävle skola återkom han till universitetet i Uppsala 1754 som [[Teologie adjunkt|adjunkt i teologi]], för vilket han [[prästvigdes]] och fick [[Börje socken]] som [[prebende]] och honorarprosteri. År 1760 fick han professuren i [[semitiska språk]] efter [[Christopher Clewberg]], ett ämbete han skötte genom att utöka undervisningen med [[Ge'ez|etiopiska]], [[arameiska]] och [[syriska]]. Efter elva år i den befattningen upphöjdes han till professor i teologi 1771 och hade dessförinnan blivit [[teologie doktor]] vid [[Lunds universitet]]. Han var rektor för Uppsala universitet vårterminerna 1769 och 1776, och fick 1773 [[Vaksala socken|Vaksala kontrakt]] som prebende. | Sedan Hesselgren en tid varit bibliotekarie i Uppsala och i [[Halle]], där han vistades 1746-1752, anlitades han i ett diplomatiskt uppdrag i Berlin. Efter en tid som lektor i grekiska och hebreiska vid Gävle skola återkom han till universitetet i Uppsala 1754 som [[Teologie adjunkt|adjunkt i teologi]], för vilket han [[prästvigdes]] och fick [[Börje socken]] som [[prebende]] och honorarprosteri. År 1760 fick han professuren i [[semitiska språk]] efter [[Christopher Clewberg]], ett ämbete han skötte genom att utöka undervisningen med [[Ge'ez|etiopiska]], [[arameiska]] och [[syriska]]. Efter elva år i den befattningen upphöjdes han till professor i teologi 1771 och hade dessförinnan blivit [[teologie doktor]] vid [[Lunds universitet]]. Han var rektor för Uppsala universitet vårterminerna 1769 och 1776, och fick 1773 [[Vaksala socken|Vaksala kontrakt]] som prebende. Samma år invaldes han i [[Bibelkommissionen (1773)|1773 års bibelkommission]] | ||
1779 blev han [[biskop]] i [[Härnösands stift]], ett ämbete han skötte till sin död 1803. I den egenskapen invigde han Härnösands gymnasium. Hesselgren | 1779 blev han [[biskop]] i [[Härnösands stift]], ett ämbete han skötte till sin död 1803. I den egenskapen invigde han Härnösands gymnasium. Hesselgren blev kommendör av [[Nordstjärneorden]] 1789. | ||
Hesselgren var gift med Elisabeth Margareta Asp, dotter till Matthias Asp och Margaretha Catharina Waldia. En av deras ättlingar är arkitekten Sven Hesselgren. Riksdagsmannen och prosten [[Brynolf Hesselgren]] var deras son. | Hesselgren var gift med Elisabeth Margareta Asp, dotter till Matthias Asp och Margaretha Catharina Waldia. En av deras ättlingar är arkitekten Sven Hesselgren. Riksdagsmannen och prosten [[Brynolf Hesselgren]] var deras son. | ||
== Se även == | == Se även == |
Nuvarande version från 4 december 2021 kl. 11.58
Biskop Hesselgren, Eric | |
Hesselgren, Eric | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Härnösands stift, biskop |
Period | 1779-1803 |
Företrädare | Olof Kiörning |
Efterträdare | Carl Gustaf Nordin |
Akademisk titel | Teologie doktor |
Född | 12 mars 1715 Stockholm |
Död | 31 december 1803 (88 år) Säbrå |
Eric Hesselgren, född 12 mars 1715 i Stockholm, död 31 december 1803 i Säbrå, var en svensk teolog, språkvetenskapsman och biskop.
Biografi
Eric Hesselgren tillhörde samma släkt som ätten Silfverstolpe härstammar från, och var son till överinspektorn Brynolf Hesselgren och Hedvig Kristina Micrander, en brorsdotter till Julius Micrander och ättling till Stormor i Dalom. Ett år efter att Erik Hesselgren föddes, fängslades fadern, anklagad för spioneri mot Karl XII. Fadern frikändes först efter kungens död 1718, varför han som kompensation av riksdagen fick ett hemman i Edsala i Södermanland, där familjen bodde från 1720. Fadern och hans släktkrets var verksamma inom lantmäteriet.
Hesselgren själv ägnade sig däremot åt teologin och språkvetenskapen som elev till Johan Ihre d.ä.. Han blev student vid Uppsala universitet 1730 och var under studietiden informator åt Johan Gustaf Psilanderhielm. Han utsågs 1743 till biblioteksamanuens i Uppsala för att 1745 bli docent vid Uppsalas filosofiska fakultet.
Sedan Hesselgren en tid varit bibliotekarie i Uppsala och i Halle, där han vistades 1746-1752, anlitades han i ett diplomatiskt uppdrag i Berlin. Efter en tid som lektor i grekiska och hebreiska vid Gävle skola återkom han till universitetet i Uppsala 1754 som adjunkt i teologi, för vilket han prästvigdes och fick Börje socken som prebende och honorarprosteri. År 1760 fick han professuren i semitiska språk efter Christopher Clewberg, ett ämbete han skötte genom att utöka undervisningen med etiopiska, arameiska och syriska. Efter elva år i den befattningen upphöjdes han till professor i teologi 1771 och hade dessförinnan blivit teologie doktor vid Lunds universitet. Han var rektor för Uppsala universitet vårterminerna 1769 och 1776, och fick 1773 Vaksala kontrakt som prebende. Samma år invaldes han i 1773 års bibelkommission
1779 blev han biskop i Härnösands stift, ett ämbete han skötte till sin död 1803. I den egenskapen invigde han Härnösands gymnasium. Hesselgren blev kommendör av Nordstjärneorden 1789.
Hesselgren var gift med Elisabeth Margareta Asp, dotter till Matthias Asp och Margaretha Catharina Waldia. En av deras ättlingar är arkitekten Sven Hesselgren. Riksdagsmannen och prosten Brynolf Hesselgren var deras son.
Se även
Källor
- Håkan Malmberg, Professuren i semitiska språk 400 år – dess förhistoria och första tre århundraden
- Leonard Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, Superintendenter och biskopar
- Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1971
Företrädare: Första ämbetsinnehavaren |
{{{titel}}} |
Efterträdare: Innehar fortfarande posten |
Företrädare: Johan Låstbom |
Uppsala universitets rektor Vt 1769 |
Efterträdare: Daniel Melander |
Företrädare: Carl Fredrik Georgii |
Uppsala universitets rektor Vt 1776 |
Efterträdare: Carl Aurivillius |
Biskop Hesselgren Eric Biskop Eric Hesselgren
Biskop i Härnösands stift 1779-1803
Född: 1715-03-12 i Stockholm
Död: 1803-12-31 i Säbrå, Härnösand
Tid som biskop: 1779-02-10--1803
1730 Studerade i Uppsala
1743 Phil mag och Gratist vid Promotionen
1743 Aman. Vid Biblioth.
1745 Docent i Philos fakultet Biskop Hesselgren Eric Biskop Eric Hesselgren
1749 Eloqu et Poes. senare Gr. Et Hebr. L. L. Lektor i Gävle
1754 Teol adjunkt i Uppsala
1754 Pastor i Börje
1754 Prästvigd
1758 Prost honoris causa
1760 L. L. Orient professor i Uppsala
1768 Teol dr i Lund
1771 Teol professor i Uppsala
1773 Pastor i G:a Uppsala
1773 Prost över Waksala Kontrakt
1779 Biskop i Härnösand
1789 Kommendör af Nordstjerne-Orden