Bibelkommissionen (1773)
En bibelkommission tillsattes av kung Gustav III den 18 maj 1773 med syfte att få en ny översättning av bibeln, till nödig förbättring uti den Swenska Bibel Version.
Bakgrund
Redan 1768 väckte dåvarande biskopen i Strängnäs, Jakob Serenius och G Bonde en motion om att förnya bibelöversättningen. Den godkändes inte under riksdagen 1769 men återupptogs 1771, när kung Gustaf III inför Sekreta utskottet förklarade:
det rena gudomliga ordet vore det säkraste stödet för ett rikes verkliga lycka. Vidare talade sig monarken varm för att framställa en översättning med utgångspunkt i grundtexten på det att dess uppenbarade sanningar, som alltid ansetts såsom den kraftigaste uppmuntran till alla kristliga och borgerliga dygder, desto kraftigare skulle kunna verka på sinnena.
Den 18 maj 1773 publicerades en instruktion för den til Swenska Bibel-Versions förbättrande utsedde och förordnade särskilte Commission [1]. Kommissionen får detaljerade anvisningar, bland annat att, förutom Luthers version, även utnyttja skrifter av Kennicott, Johann Jakob Wettstein och Johann Albrect Bengel.
I instruktionen anges bland annat:
- för sig stadga grundtextens rätta läsning
- följa textens innehåll och rätta ordaförstånd och det genom svenska ordalag af lika betydelse uti en ren och otvungen mening uttrycka
- låta trons och skriftens anda (analogia fidei et scripturae) vara sin ledstjärna, till undvikande af alla ord och meningar, som vore tvetydiga eller kunde dragas till någon inbillad gensaga mot vår rena läras i Guds Oord grundade hufvudsanningar eller andra rum i den heliga skrift
- hafva en noga och granlaga aktning på svenska språkets renhet, på dess naturliga lynne, manlighet och värdighet i stilen
- på hvarje sida utsätta årtal för de där omnämnda händelser [2]
Kommissionen
Kommissionen sammanträdde första gången redan den 9 juni samma år. Syftet var att översätta från grundspråken, hebreiska, för Gamla Testamentet (GT), och koinegrekiska för Nya Testamentet (NT). Den arbetade snabbt med GT, 1774, NT tog lite längre tid. Översättningarna av de 27 textavsnitten kom ut i häften 1774-1793. En provbibel gavs ut som ett samlingsverk: GT 1774 + NT 1780. Den var inte färdiggranskad 1792, då Gustav III blev skjuten, så den blev aldrig "av konungen stadfäst". Hans son, Gustav IV Adolf, var inte intresserad att fortsätta arbetet. Kommissionen slutförde sitt arbete med Gustav V:s Bibel, 1917, efter 140 års arbete, rätt mycket påverkad av Gustav III:s Profbibel.
Kommissionens ledamöter
Ursprungliga
Kyrkliga representanter
- Magnus Beronius, ärkebiskop, ordförande
- Jakob Serenius, (1700-1776), biskop i Strängnäs, initiativtagare till översättningen.
- Carl Fredrik Mennander, biskop i Åbo
- Daniel Herweghr, biskop i Karlstad
- Anders Henrik Forssenius, biskop i Skara
- Johan Engeström, biskop i Lund
- Jonas Wåhlin, domprost i Lund
- Gabriel Rosén, kyrkoherde på Riddarholmen och i Bromma, teol hedersdr
alla präster med doktorsgrad
Övriga akademiker
- Carl Aurivillius, professor, (1717-1786), språkforskare och orientalist, Uppsala.
- Johan Floderus, professor i grekiska, Uppsala
- Eric Hesselgren, professor i teologi, Uppsala
- Johan Ihre d.ä., (1707-1780), Professor skytteanus i latin, språkforskare, Uppsala
- Nils Rosén von Rosenstein, medicinare, Uppsala
- Carl von Linné, (1707-1778), naturalhistoriker, Uppsala
- Lars Lefrén, orientalist, Åbo
- Sven Munthe, orientalist, Lund
- Johan Gothenius, (1721-1809), lektor i logik och fysik, Göteborg
- Gustaf Adolf Liljestråle, 2: teol lektor i Strängnäs
- Johan Hartman Eberhardt, (1727-1796), lektor i vältalighet vid Härnösands gymnasium, sekreterare
- Peter Wilhelm Wargentin, astronom och sekr i Vetenskapsakademin
- Wilhelm Lijestråle, justitiekansler
Kommissionen utlovades dessutom biträde af flere Kongl Maj:ts och Riksens Ämbetsmän
- Snart tillkom Johan Adam Tingstadius, biskop, orientalist (1748-1827) och
- Samuel Ödmann (1750-1829), teol professor i Uppsala och kyrkoherde i Gamla Uppsala
En instruktion för arbetet hade utarbetats av biskopen i Göteborg, Erik Lamberg, grundad på debatter i prästeståndet under Serenius ledning. I princip gällde denna instruktion ända till kommissionen slutfört sitt arbete 1917. Den som stod för huvuddelen av arbetet med hebreiskan torde ha varit Carl Aurivillius.
Senare tillkommande
- Anders Erik Knös
- 1853 Carl Axel Torén
- 1861 Henrik Gerhard Lindgren
- 1861 Hans Magnus Melin
Publikationer
Kritik
Redan under arbetet riktades kritik mot arbetet och även sedan den presenterats vid jubelfesten 1793. En av kritikerna var domprosten i Skara, Andreas Knös [3]
Profbibeln granskades av 1793 års reformationsjubileum och förkastades, bland annat med motiveringen:
- hon var gjord efter en parafraserande metod och tillika röjde, genom språkets modernisering och en viss riktning till förståndsmässighet , stort inflytande af tidehvarfets neologi
Senare forskning har dock givit mer uppskattande omdömen.[4]
Se även
- Nästa bibelkommission 1805. Gustav V:s Bibel
- Gustav V:s Bibel
- Bibelkommission
- Bibelkommissionen (1600)
- Bibelkommissionen (1615). Gustav II Adolfs Bibel
- Förra bibelkommissionen 1691. Karl XII:s Bibel
- Bibelkommissionen (1868)
- Bibelkommissionen (1879)
- Bibelkommissionen (1883)
- Bibelkommissionen (1963)
- Bibelkommissionen (1971) för GT
- Bibelkommissionen (1973). Bibel 2000
- Svenska bibelutgåvor
Källor
- Gustav III:s Profbibel, original i museet
- T Larsson: Den gustavianska bibelkommissionen, LU kyrkohistoriska arkiv, 2009, i museet
- ↑ De svenska biblarna som aldrig blev av
- ↑ C Olbers: I bibelöfversättningsfrågan
- ↑ Andreas Knös, Anmärkningar Öfwer Then, i afseende på grundläggningen till en Biblisk och Practisk Christendom, högwigtiga St. Pauli Epistel till the Romare, Författade, Under jämförelse af Nya Prof-Öfwersättningen med Grundtexten, och wår gamla, samt andra Versioner. (Uppsala: Jo-han Edmans förlag, 1776)
- ↑ Nordisk Familjebok 1905, band 3, spalt 228