| Svenska bibelutgåvor
|
|
Officiella utgåvor
Andra utgåvor
- Spegels Barnbibel, 1684 Rar
- Gustav III:s Profbibel, 1773-93 NY Rar M
- Nya Testamentet (1835) Thomander, NY
- Peter Fjellstedts Bibel, kommenterad, 1849-55 M
- Melins bibelverk, kommenterad, 1858-1865 NY M
- Nya Testamentet (1862) Wiberg, 1858-62
- Lektorernas NT, 1863, EFS
- Nya Testamentet (1861) Bibelkommissionen
- Gamla Testamentet (1878) Bibelkommissionen
- Normalupplagan (1883)
- Waldenströms NT, kommenterad, 1886 NY M
- Helge Åkesons GT, 1889, NY
- Myrbergs Bibel, NT och delar av GT, 1890
- J P Erik Benelius' NT, 1895 NY M
- Edmans NT, 1900, NY
- Normalupplagan (1908), M
- Helge Åkesons Bibel, 1911, NY M
- Staves NT 1923 av 1703
- Hugo Odebergs NT, Ev o Apg, 1940-tal
- Nya världens bibelöversättning, 1961, 2017 NY M
- "Vi vann!" sa Markus Markusevangeliet, 1962
- David Hedegårds NT, 1964–1965 NY M
- Levande Bibeln, NT 1974
- Helge Åkesons bibel nyutgåva, 1977,
- Levande Bibeln, GT 1977
- Bo Giertz NT, 1981 NY M
- Bibelkommissionens NT, 1981 NY M
- Bibel-82, 1982 M
- Svensk Kyrkobibel, 1997
- Svenska Folkbibeln, 1998, 2014 M
- Bibel 2000, 2000 NY M
- Reformationsbibeln, 2003, 2016 NY M
- Svenskbibel 2009, 2016, 2023
- The Message på svenska NT 2012, hela 2021
- Svenska Kärnbibeln, NT 2017, hela 2023
- NuBibeln, 2017-10-20
"NY" innebär översättning från
hebreiska (GT), resp grekiska (NT)
"M" innebär finns i museet.
|
Tillkomst
Under kung Adolf Fredriks tid inkom flera förslag att skapa en ny bibel, bland andra från G Bonde och J Serenius i riksdagen. Olika stånd hade olika åsikter och först den 18 maj 1773 tillsätter kung Gustaf III en bibelkommission med 21 medlemmar med Karl Aurivillius som mest aktiv medlem.
Direktiven framgår av artikeln Bibelkommissionen (1773). Olika avsnitt gavs ut under åren 1774 till 1792. Den var en nyöversättning från originalspråken, hebreiska för GT och koinegrekiska för NT, till skillnad från de två föregående officiella utgåvorna, Gustav II Adolfs Bibel och Karl XII:s Bibel som är språkliga revisioner av den från tyska översatta Gustav Vasas Bibel 1541.
Den finns sammanbunden att läsa i museet. Som sådan lades den fram för reformationsjubileet (1793) men den förskastades, bland annat med motiveringar som:
hon var gjord efter en parafraserande metod och tillika röjde, genom språkets modernisering och en viss riktning till förståndsmässighet, stort inflytande af tidehvarfvets neologi.
Se även
Källor
- Originalutgåvan finns i museet, med GT och NT sammanbundna i muséet

- T Larsson: Den gustavianska bibelkommissionen, LU kyrkohistoriska arkiv, 2009
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan band 3, spalt 228