Gustav Vasas Bibel

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svenska bibelutgåvor

Officiella utgåvor

Andra utgåvor

"NY" innebär översättning från
hebreiska (GT), resp grekiska (NT)
"M" innebär finns i museet.

Gustav Vasas Bibel (förkortas GVB), ofta även kallad Vasabibeln, eg. Biblia, Thet är: All then Helgha Scrifft, på Swensko, är den första översättningen av hela Bibeln till svenska, gjord under Gustav Vasas regeringstid. Den gjordes i två steg: Nya Testamentet år 1526, sedan hela Bibeln år 1541 i Stockholm. Det är den kompletta utgåvan 1541 som avses med "Gustav Vasas Bibel".

Historik

År 1526 utkom en översättning av Nya testamentet på svenska, tryckt på kungliga tryckeriet med tyske tryckaren Georg Richolff. Större delen av översättningen svarade sannolikt Laurentius Andreæ och Olaus Petri för.[1]. De utgick från Erasmus av Rotterdams grekiska utgåvor och jämförde med Luthers nya testamentet samt ett par latinska översättningar. Alla kyrkor ålades att införskaffa ett exemplar. Den kostade tre mark, vilket motsvarade en oxe eller 1000 tegel. [2]

Gustav Vasa:s bibel utkom 1541. Gamla Testamentet byggde i främsta hand på Martin Luthers tyska bibelöversättning från 1534. Texten i Nya testamentet reviderades också, även om den i grunddragen kom att ligga nära den 15 år äldre utgåvan. Vasabibeln utgavs av en bibelkommission, med ärkebiskopen Laurentius Petri i ledningen. Det är inte känt vilka – förutom Laurentius Petri – som deltog, men denne skrev i ett brev år 1540 om att han "samt medh flere" var sysselsatta med arbetet. Sannolikt medverkade särskilt hans bror Olaus Petri även denna gång.[1]

För tryckeriteknisk beskrivning se biografin om dess tryckare Georg Richolff. Alla kyrkor förpliktigades att köpa en bibel. Den kostade tio mark vilket på den tiden kunde betala för tre oxar eller 3000 tegelstenar.

Reviderade utgåvor av bibelöversättningen utkom 1618 (Gustav II Adolfs Bibel) och 1703 (Karl XII:s Bibel) men ingen nyöversättning. Dessemellan utgavs naturligtvis många nya exemplar utan förändring av texten. De flesta kungar och drottningar vill ha sitt namn på titelbladet, se Svenska bibelutgåvor.

Bibelns betydelse för svenska språket

Gustav Vasas bibel har haft en sådan betydelse för det svenska språket att man brukar sätta en gräns mellan fornsvenskan och nysvenskan vid utgivningen av Nya testamentet år 1526. Då bibeln var den mest lästa boken i den kristna världen vid den här tiden, och sågs som ett rättesnöre för hur en god kristen ska leva är det inte konstigt att bibeln även hade ett inflytande på den svenska stavningen och grammatiken. Denna text är alltså definitionsmässigt den första text som har skrivits på nysvenska. Där introducerades moderniteterna ä och ö, vilka fortfarande finns kvar i det rikssvenska skriftspråket. Man undvek i stor utsträckning främmande lånord och dialektformer, och man förenklade stavningen. Det fanns en del förklaringar i marginalen, i synnerhet i de mest lästa böckerna, dvs Psaltaren, profeterna, Syrak, Matteus evangelium och Romarbrevet.

På 1500-talet fanns det få riktiga och officiella regler för stavning och grammatik, och varje person stavade lite som hon ville, ibland kunde stavningen t.o.m. skilja sig mellan olika dokument skrivna av samma person. Detta innebar givetvis att Andreæ och Petri använde högst personlig stavning när de översatte bibeln, något som indirekt kom att leda till att de båda reformatorernas personliga åsikter om hur ett ord skulle stavas lade grunden för den enade svenska grammatiken.

Språkligt skiljer sig Nya testamentet från 1526 litet från Gustav Vasas bibel 1541. Ibland är det den senare utgåvan som har det ålderdomligare språket. Exempelvis skrev man år 1526 min herres, men år 1541 mins herras (med bevarad kasus kongruensböjning).[1] Flera stående uttryck med ålderdomlig böjning är direkta citat från Gustav Vasas bibel, exempelvis sätta sitt ljus under ena skäppo.

SBL:s text om språket

En för sv kulturliv epokgörande insats gjorde L som huvudredaktör o säkerligen också som ledande översättare vid tillkomsten av 1541 års bibel, "Gustav Vasa-bibeln", den första fullständiga sv bibelöversättningen, också inneslutande de apokryfiska böckerna i Gamla testamentet. I det väsentliga bevarade denna översättning sin språkform ända fram till 1917 års nyöversättning. Nya testamentets text i Gustav Vasa-bibeln avvek kraftigt i språkformen från 1526 års översättning, som anses ha fått sin prägel av Olavus Petri. Luthers bibelöversättningar av 34 o 39 har haft stor betydelse som förebilder för L o bidragit till det lediga, kärnfulla språket. L:s bibelverk är dock en genuin sv nyskapelse, som hämtat ordförråd o stil från äldre svenska o genuint folkligt språk, med konsekvent avvisande av samtidens rikt flödande utländska låneord o danismer. L o hans medarbetare har åstadkommit ett värdigt, högtidligt språk för kyrkorummets andakt, rytmiskt, kort, enkelt o koncentrerat. I motsats till Olavus Petris enkla, kärva språk tillvaratog han här i viss utsträckning ålderdomliga o stämningsfulla ord o vändningar från fornsvenskan o dialekter (t ex — i nuv språkform — orden fotabjäll, huvudgärd, skördeand). L:s bibelverk skapade det skriftspråk, som är grundläggande för vårt nuvarande. K tryckeriet överfördes till Uppsala 39—41, o kungen stödde tryckningen med stora lån. I text o bilder blev det ett typografiskt mästerverk. [3]

Ur Gustav Vasas Bibel

Som exempel på språket ges här Matteus 5:38-42, i översättningarna från 1526 och 1541, 1917 samt från Bibeln 2000. Avsnittet är hämtat ur Jesu bergspredikan:

Från "Thet Nyia Testamentit på Swensko" 1526:
"J haffuen hördt / ath thet är sagt / ögha för ögha / och tand för tand / Men iagh sägher idher / athi skolen ey stå thet onda emoot / vthan är thet så någhor slåår tigh wedh thet höghra kinbenet / så wendt honom och thet andra til / Och om någhor wil gå til retta medh tigh / och tagha tin kiortel j frå tigh / lät honom och haffua kåpona medh / Och om någhor nödhgar tigh ena milo / så gack twå medh honom / Geff honom som aff tigh bedhes / och wendt tigh ey j frå honom / som någhot wil läna aff tigh."[4]

Från den fullständiga översättningen, 1541:
"J haffuen hördt / at thet är sagdt / Ögha för ögha / Tand för tand. Men iagh sägher idher / at j skolen icke stå thet onda emoot / Vthan är thet så / at någhor slåår tigh widh thet höghra kindbenet / så wendt honom ock thet andra til. Och om någhor wil gå til retta medh tigh / och tagha tin kiortel jfrå tigh / lät honom ock haffua kåpona medh. Och om någhor nödhgar tigh ena milo / så gack twå medh honom. Giff honom som aff tigh bedhes / och wendt tigh icke jfrå honom / som någhot wil läna aff tigh."

Från 1917 års Bibel:
I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
Men jag säger eder att i icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.

Från Bibel 2000:
"Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand.
Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.
Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå då två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig." (I båda 1500-talsutgåvorna är en förklaring inlagd, om att man inte själv får hämnas en oförrätt, men att överheten får göra det.)

(Pronomenet "I", föregångaren till "ni", skrivs i Gustav Vasas bibel "j")

Se även

Källor

  • "Nya testamentet i Gustaf Vasas Bibel", under jämförelse med texten av år 1526 utgivet av Natan Lindquist. Sv. Diakonistyrelses Bokförlag, 1941.
  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Gösta Bergman, Kortfattad svensk språkhistoria, 1968
  2. ↑ Bibelhistoria
  3. ↑ Laurentius Petri, urn:sbl:11080, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Hellström), hämtad 2023-01-19.
  4. ↑ [1] Runeberg.org


Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gustav_Vasas_Bibel&oldid=571728"