Kungliga tryckeriet

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kungliga tryckeriet grundades av kung Gustav Vasa år 1526. Han skrev ett skarpt brev till biskop Hans Brask att denne borde lägga ned sitt tryckeri, Biskop Brasks tryckeri, vilket också skedde. Därmed blev kungliga tryckeriet i princip Sveriges enda tryckeri under lång tid.

1500-tal

Georg Richolff hade tillsammans med Bartholomeus Fabri 1525 startat ett tryckeri i Uppsala. Då Gustav Vasa drog in alla tryckerirättigheter för andra tryckerier än hans egna, utnämndes Richolff och Fabri till kungliga tryckeriets förste boktryckare, 1526. Richolff lämnade landet redan 1527, men återkallades 1539 för att trycka den nya bibelöversättningen.

År 1527-30 var Bartholomeus Fabri chef för tryckeriet.

Under mellantiden hade Kungliga tryckeriet drivits av de svenska boktryckarna Claes Pedersen och Petrus bokprentare.

År 1529 trycker Johan Henrik Schröder Olaus Petris Kyrkohandbok (1529).

När Richolff återvänt till Lübeck efter 1542, efter tryckningen av Gustav Vasas Bibel, övertogs tryckeriet av Amund Laurentsson som flyttade tryckeriet till Stockholm igen. Han införskaffade nya stilar, antikva och kursiv. Amund var den förste, som tryckte finskspråkiga böcker, av vilka de äldsta är en bönbok från 1544, Mikael Agricolas Abcbok (Abckiria), samt Agricolas översättning av Nya testamentet 1548. Han innehade det till 1575. [1]

Åren 1576-77 förestods tryckeriet av Torbjörn Tidemansson.

Åren 1578-82 förestods tryckeriet av Anders Torstensson

År 1583 dyker Andreas Gutterwitz upp och innehar tryckeriet till sin död 1610. Han har med sig Granjons kursiv stil från Köpenhamn.

1600-tal

År 1603 blir Anund Olofsson Helsing privilegierad tryckare, till sin död 1610.

1610 kommer Ignatius Meurer som vandrande gesäll och arbetar i Gutterwitz tryckeri. Efter hans död drev hans änka tryckeriet vidare som Gutterwitz enka.

År 1613 säljs änkans andel och kronans andel överlåts till Uppsala akademi.

År 1614 blir Ignatius Meurer privilegierad kunglig boktryckare efter att ha gift sig med änkan Christina Mårtensdotter Klinck till Anund Olofsson Helsing. 1645 trycker han Sveriges första tidning, Ordinari Post Tidjdender

1700-tal

Henrik Fougt, som äger Grefingska tryckeriet, får titeln Kongliga boktryckeriet i augusti 1771 och från maj 1773 får han kungligt privilegium.

Elsa Fougt, dotter till Peter Momma, gift med Henrik Fougt tar över när Henrik dör 1782, och driver tryckeriet till 1811, då sonen Henrik Fougt den yngre tar över.

1800-tal

Tryckeriet hamnade sedermera i Johan Petter Lindhs änkas ägo, såsom Lindhska tryckeriet, vilket uppköptes 1821 av Per Adolf Norstedt och bildade stommen i P A Norstedt & Söner.

Iduns tryckeri AB, som grundades 1893 av F Hellberg, erhöll 1897 titeln Kungliga hovboktryckeriet. Tryckeriet köptes dock 1903 upp av P A Norstedt & Söner, och drev sedan huvudsakligen affärstryckeri med kortregistersystem som specialitet.

Publikationer

(Urval)

    • Under Torbjörn Tidemansson
    • Under Anders Torstensson
    • Under Andreas Gutterwitz

Se även

Källor