Karl XII:s Bibel

Svenska bibelutgåvor

Officiella utgåvor Nya Testamentet (1526), från tyskan M Gustav Vasas Bibel, 1541, från tyskan M Gustav II Adolfs Bibel, 1618 M Karl XII:s Bibel, 1703 M Gezelii Bibelverk, 1711-28 komm M Normalupplagan, (1883, 1908) ("halvofficiell") M Gustav V:s Bibel, NY M Bibel 2000, med NT från 1981, NY M Andra utgåvor Gustav III:s Profbibel, 1772-94 NY Rar M Thomanders NT (1835), NY Melins bibel, kommenterad, 1856-1882 NY M Peter Fjellstedts, kommenterad, 1856-90 M Lektorernas NT, NT, 1863 Normalupplagan (1883) P P Waldenströms NT, kommenterad, 1883 NY M Myrbergs Bibel, NT och delar av GT, 1890 J P Erik Benelius' NT, 1895 NY M Edmans NT, 1900, NY Normalupplagan (1908), M Helge Åkesons Bibel, 1911, NY M Hugo Odebergs NT, Ev o Apg, 1940-tal Nya världens bibelöversättning, 1961, 2017 NY M "Vi vann!" sa Markus Markusevangeliet, 1962 David Hedegårds NT, 1964–1965 NY M Levande Bibeln, NT 1974 Levande Bibeln, GT 1977 Bo Giertz NT, 1981 NY M Bibelkommissionens NT, 1981 NY M Bibel-82 M Svensk Kyrkobibel, 1997 Svenska Folkbibeln, 1998, 2014 M Reformationsbibeln, 2003, 2016 NY M Svenskbibel 2009, 2016, 2023 The Message på svenska NT 2012, hela 2021 Svenska Kärnbibeln, NT 2017, hela 2023 NuBibeln, 2017-10-20 "NY" innebär översättning från hebreiska (GT), resp grekiska (NT) "M" innebär finns i museet.

Karl XII:s bibel, eg. BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning, språkligt reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 (Gustav Vasas Bibel). Den trycktes 1703 och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till Gustav V:s Bibel utkom.

Produktion

Den utgavs första gången 1703 och innebär en modernisering av språket samt tillägg av vissa avsnitt. Det är alltså inte en nyöversättning. Arbetet med utgivningen startades redan med en bibelkommission 1692, på initiativ av Jesper Swedberg och med Erik Benzelius den äldre som ordförande, under kung Karl XI och borde alltså rätteligen kallas Karl XI:s Bibel.

Förordet skrevs av ärkebiskop Erik Benzelius d ä. Titeln är graverad av Johan van den Aveelen, som även graverat Karl XII:s porträtt efter teckning av Axel Sparre. Planscherna och kartorna föreställer bl.a. templet i Jerusalem, aposteln Paulus resor m.fl., bl.a. graverade av Truls Arfwedson och Anders Wijkman.

Språket

Karl XII:s Bibel lästes i över 200 år. Vi har lånat ett stort antal bevingade ord från den, och språket i den har påverkat många, både rikssvenska och finlandssvenska författare, liksom det svenska samhället och kulturen i stort.

Det finns en avhandling från Lunds Universitet angående Karl XII:s bibels betydelse för svenska skriftspråket. ([1])

På frågan om var Evert Taube funnit inspirationen till sitt livsverk lär han lite oväntat ha svarat "Karl XII:s Bibel". Precis som Bellman fick han sina första intryck från Den heliga skrift. Hos Bellman finns många spår av bibelns inflytande, till exempel visorna om "Gubben Noach" och "Den kyska Susanna" som går tillbaka på berättelser i Gamla testamentet enligt versionen i Karl XII:s bibel. I utgåvan från 1709 finns ett långt kapitel med vad utgivaren kallar "Register och Förtekning, uthi hwilken Book, kapitel och vers, the förnämnste Språk uthu Mose och Profeterna, af Christo och hans Apostlar i nya Testamentet indragne och förklarade warda", en rik samling citat från GT.

Utgivning

Dess tryckning påbörjades redan 1697 på Keysers boktryckeri. Ursprungligen var det tänkt att den skulle tryckas i kvartoformat, men genom ett kungligt beslut den 5 maj 1699 bestämdes att den skulle tryckas i ”Folio Regali”, dvs. i kyrkobibelformat. Den tryckes i 4 000 exemplar varav 2 500 var avsedda för kyrkor. Den 7 november 1703 var Bibeln färdigtryckt, och Catarina Höök, som var ansvarig för tryckningen, sände över det första exemplaret till Kanslikollegiet. Vid utgivningen fanns ca 1676 kyrkor o Sverige.

Karl XII:s eget exemplar av Bibeln, en kyrkobibel i folioformat, blev ryskt byte i slaget vid Poltava, men har återbördats till Sverige och finns nu i Kungliga biblioteket. För användning hos trupperna utgavs 1709 Sveriges första fältbibel, en bibel i oktavformat. 1720 utges den första bibeln i duodesformat under drottning Lovisa Ulrika, kallad Molins Bibel efter utgivaren som var en privatperson.

Senare utgåvor

Eftersom bibelkommissionen arbetade så länge, 145 år, så har Karl XII:s bibel givits ut i otaliga upplagor och blivit ett slags referensbibel under 1700- och första hälften av 1800-talet. Men under andra hälften av 1800-talet ges det ut flera andra biblar, varav en del är nyöversättningar från originalspråken

På 1870-talet gav brittiska bibelsällskap bidrag till spridning av biblar till den svenska allmänheten. Dessa sällskap var dock präglade av reformert teologi och accepterade därför inte de apokryfiska böckerna. År 1873 gavs t.ex. Biblia eller Den heliga skrift ut med enbart Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker ut med sådant bidrag från ett sällskap i Cambridge. Till skillnad från äldre versioner av Karl XII:s bibel var denna tryckt med antikva-stil och inte med frakturstil. En faksimilutgåva av den ursprungliga Karl XII:s bibel gavs ut av Gidlunds förlag 1978 i full kyrkobibelstorlek. En ny faksimilupplaga gavs ut av Artos & Norma förlag år 1995 (ISBN 91 7580 108-6).

Se även

• Silverbibeln, Codex argenteus
• Svenska bibelutgåvor
• Gustav Vasas Bibel
• Gustav II Adolfs Bibel
• Gustav V:s Bibel

Källor

finns i museet

• • Karl XII:s Bibel i original första utgåva, kyrkobibel med vackra Carl XII spännen
  • Fältbibeln 1709
  • Vacker specialutgåva tryckt från 1703 till 1715 av två olika tryckare
  • Förstautgåva 1703 kyrkobibel med ovanligt vackra pärmar, Karl XII:s porträtt kvar.
• Läs i sin helhet på Litteraturbanken.
• Minnesskriften Den gamla översättningen. Karl XII:s bibel och dess receptionshistoria (Konferens i Lund 2003)
• "Recesion av "Den gamla översättningen"