Koral: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i västliga kyrkor men också det som kallades [[Cantus Romanus]], den gregorianska koralen.
'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex [[hymner]], [[antifon]]ier eller [[Responsorium|responsorier]]. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop [[Ambrosius av Milano]], under 4:e århundradet, och påven [[Gregorius I]] i Rom under 6:e århundradet, den s.k. [[Cantus Romanus]], den [[Gregoriansk sång|gregorianska koralen]].


Der Begriff Choral (lat. Adjektiv choralis zu ) bezeichnet ursprünglich die in der Liturgie der Westkirche einstimmige Kirchenmusik, den auch Gregorianischer Choral genannten cantus Romanus. Im 14. Jahrhundert ist vom cantus choralis sive ecclesiasticus („chormäßiger oder kirchlicher Gesang“) die Rede, wobei choralis sich auf die ausführende Schola bezieht. Die Choralmusik unterscheidet sich so von der Figuralmusik.
Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag ([[cantus firmus]]) för [[kontrapunktiska]] bearbetningar.


Im 16. Jahrhundert wurde im protestantischen Sprachgebrauch das Kirchenlied als cantus firmus, bzw. die Melodie als Choral bezeichnet (entsprechende Komponisten: Johann Eccard, Michael Praetorius, Samuel Scheidt).
[[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].
 
Ab dem 18. Jahrhundert wird das klassische Kirchenlied insgesamt mit Melodie und Text als Choral verstanden. So heißt auch die in Kantaten und Oratorien abschließende Strophe „Choral“.
 
Außerdem werden auch Orgelbearbeitungen von Kirchenliedsätzen als Choral bezeichnet („Orgelchoral“). Gelegentlich wurden freie Orgelstücke mit choralähnlichen Themen von ihren Komponisten auch als Choral bezeichnet (z. B. die „Drei Choräle“ von César Franck).
 
Im 19. und 20. Jahrhundert wird der Begriff auch zu einer Bezeichnung innerhalb der weltlichen Musik und bezeichnet eine diatonische, rhythmisch einfache, homophon gespielte Melodiebewegung, häufig von Blechbläsern (entsprechende Komponisten: Felix Mendelssohn Bartholdy, Johannes Brahms, Anton Bruckner, Gustav Mahler, Béla Bartók).
 
 
är en musikalisk term som betecknar melodin till en [[kyrkosång]], och ursprungligen stod för den unisona [[Gregoriansk sång|gregorianska sången]] men efterhand kom att beteckna också den [[evangelisk]]a kyrkovisan. Detta gällde främst nordiskt och svenskt språkbruk, men i Sverige använder man ibland också ordet [[Psalmmelodier|psalmmelodi]].
 
[[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerade kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].
 
En [[koralbok]] är en ackompanjemangsbok med musiknoter till en samling kyrkosånger. I ''Den första svenska koralboken'' av 1939 finns exempel på samtliga typer av ovannämnda koraler. Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok]] 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.
 
Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den [[svenska psalmboken]].


==Källor==
==Källor==
* Bra Böckers lexikon, 1977
* Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911
* [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ]
* [[Bra Böckers lexikon]], 1977
* [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ i [[1986 års psalmbok]]]


[[Kategori:Koralböcker]]
[[Kategori:Koralböcker]]
[[Kategori:Kyrkomusik]]
[[Kategori:Kyrkomusik]]
{{wpkop|Koral|---[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 14 november 2015 kl. 20.08 (UTC)}}

Nuvarande version från 6 augusti 2021 kl. 14.16

Koral (av latinets cantus choralis: körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex hymner, antifonier eller responsorier. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop Ambrosius av Milano, under 4:e århundradet, och påven Gregorius I i Rom under 6:e århundradet, den s.k. Cantus Romanus, den gregorianska koralen.

Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag (cantus firmus) för kontrapunktiska bearbetningar.

Martin Luther använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska psaltar-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av Claude Goudimel.

Källor