Tetragrammaton: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (24 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Tetragrammaton.png| | [[Fil:Tetragrammaton.png|miniatyr|right|Tetragrammaton med [[hebreiska|paleohebreiska]] (10:e århundradet f.Kr. till 135 e. Kr.), [[arameiska]] (10:e århundradet f.Kr. till 400-talet e.Kr.) och moderna [[hebreiska]] bokstäver.]] | ||
'''Tetragrammaton''' (från | '''Tetragrammaton''' (från grekiskans τετραγράμματον, '[ord på] fyra bokstäver' (τετρα, ''tetra''; "fyra", och γραμμα, ''gramma''; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna '''יהוה''' i den [[hebreiska]] [[konsonantskrift]]en, som betecknar namnet på Israels [[gud]] (den gudom som tillbeds inom [[judendom]]en och [[kristendom]]en). På svenska transkriberas dessa vanligen '''JHVH''' och på engelska '''YHWH'''. | ||
[[Judendom|Judar]]na anser [[Guds namn]] vara så [[helig]]t att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "''Jag Är''" | [[Judendom|Judar]]na anser [[Guds namn]] vara så [[helig]]t att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "''Jag Är''" | ||
<ref name="Bowker, John 1997">John Bowker, 1997 The Oxford Dictionary of World Religions, "God, name of in Judaism", Oxford University Press</ref> | <ref name="Bowker, John 1997">John Bowker, 1997 The Oxford Dictionary of World Religions, "God, name of in Judaism", Oxford University Press</ref> | ||
, eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. | , eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. | ||
<ref>Stefan Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt) tysk | <ref>Stefan Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt) tysk originalupplaga 1990; svensk upplaga 1996) Religionslexikonet, Stockholm: Bokförlaget Forum, isbn 91-37-11539-1, sid 361 - Uppslagsord: "Mose"</ref> | ||
jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. | jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. | ||
<ref>Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"</ref> | <ref>Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"</ref> | ||
Oftare står i Bibeln omskrivningar, som ''[[ | Oftare står i Bibeln omskrivningar, som t ex ''[[Adonai]]'' (hebr: '''אֲדֹנָי''', 'Mina Herrar'', majestätsplural) eller [[Elohim]]. Andra ord som uttalades i stället för J H W H var ''HaShem'' (hebr: השם, ''Namnet''), Hakadosh (hebr: '''הַקָּדוֹשׁ''', ''den helige''), HaMaqom (hebr: '''הַמָקוֹם''', ''platsen''), HaShammaijim (hebr: '''הַשָׁמַיִם''', ''himlen''). | ||
Bokstäverna, från höger till vänster, är: | Bokstäverna, från höger till vänster, är: | ||
| Rad 34: | Rad 33: | ||
|} | |} | ||
Liksom andra [[semitiska språk]] ([[arabiska]], [[arameiska]] med flera) är hebreiskan ''ovokaliserad''; det vill säga endast [[konsonant]]er skrivs ut, varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta [[vokal]]erna vid uppläsningen av texten. I synnerhet [[vav]] (ו) och [[yod]] (י) användes i hebreiskan som | Liksom andra [[semitiska språk]] ([[arabiska]], [[arameiska]] med flera) är hebreiskan ''ovokaliserad''; det vill säga endast [[konsonant]]er skrivs ut, varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta [[vokal]]erna vid uppläsningen av texten. I synnerhet [[vav]] (ו) och [[yod]] (י) användes i hebreiskan som "vilbokstäver" och indikerar att föregående vokal uttalas längre. När den muntliga traditionen, som tidigare var sättet att överföra vokaluttalet, började tunnas ut blev man tvungen att infoga tecken i de heliga skrifterna för att markera vilken [[vokal]] som skulle användas. Vokalsystemet utarbetades av [[masoretiska bibeltexten|masoreter]]na under 600-900-talet v.t. | ||
Därför råder oklarheter kring exakt vilket [[vokal]]ljud (eller'' vokalkvalité'') som är det rätta att fylla ut med mellan dessa fyra konsonanter. Exakt hur Guds namn skall uttalas enligt äldre hebreiska är således inte fullt klarlagt; på arameiska står det Yheva(v)(h)e (/iǽvaahɛ/). När texten vid övergången till arameiska vokaliserades, förde man in [[vokal]]erna från ordet Adonaj | Därför råder oklarheter kring exakt vilket [[vokal]]ljud (eller'' vokalkvalité'') som är det rätta att fylla ut med mellan dessa fyra konsonanter. Exakt hur Guds namn skall uttalas enligt äldre hebreiska är således inte fullt klarlagt; på arameiska står det Yheva(v)(h)e (/iǽvaahɛ/). Ordet JHVH har med all sannolikhet uttalats [jahvae] baserat på samaritansk uttalstradition och grekisk transkription.<ref>Egnell:Hebreisk grammatik sid 26</ref> När texten vid övergången till arameiska vokaliserades, förde man in [[vokal]]erna från ordet Adonaj eller Elohim, beroende på sammanhang, dvs A-O-A eller e-o-i mellan konsonanterna JHVH, för att påminna om att man skulle uttala "Adonai" eller "Elohim" i stället för det som står. Under tidig medeltid läste kristna ordet med vokaltecken och ansåg att det var ETT ord, och läste det som "Jehova", en form som alltså aldrig existerat eftersom konsonanterna och vokalerna inte är från samma ord. Detta namn används av en del bibelöversättare, t ex [[Helge Åkeson]] och [[Jehovas vittnen]]. Jehovas vittnen går så långt att de kallar judarnas respekt för Gudsnamnet för "vidskepelse" <ref> [https://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1200002391 JV artikel 1972]</ref> | ||
Namnet יהוה förekommer 6828 gånger i TaNaK, den [[hebreiska Bibeln]]. | |||
== Källor == | == Källor == | ||
<references/> | |||
[[Kategori:Judendom]] | |||
Nuvarande version från 14 maj 2024 kl. 01.13
Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, '[ord på] fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen). På svenska transkriberas dessa vanligen JHVH och på engelska YHWH.
Judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "Jag Är" [1] , eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. [2] jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. [3] Oftare står i Bibeln omskrivningar, som t ex Adonai (hebr: אֲדֹנָי, 'Mina Herrar, majestätsplural) eller Elohim. Andra ord som uttalades i stället för J H W H var HaShem (hebr: השם, Namnet), Hakadosh (hebr: הַקָּדוֹשׁ, den helige), HaMaqom (hebr: הַמָקוֹם, platsen), HaShammaijim (hebr: הַשָׁמַיִם, himlen).
Bokstäverna, från höger till vänster, är:
Liksom andra semitiska språk (arabiska, arameiska med flera) är hebreiskan ovokaliserad; det vill säga endast konsonanter skrivs ut, varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta vokalerna vid uppläsningen av texten. I synnerhet vav (ו) och yod (י) användes i hebreiskan som "vilbokstäver" och indikerar att föregående vokal uttalas längre. När den muntliga traditionen, som tidigare var sättet att överföra vokaluttalet, började tunnas ut blev man tvungen att infoga tecken i de heliga skrifterna för att markera vilken vokal som skulle användas. Vokalsystemet utarbetades av masoreterna under 600-900-talet v.t.
Därför råder oklarheter kring exakt vilket vokalljud (eller vokalkvalité) som är det rätta att fylla ut med mellan dessa fyra konsonanter. Exakt hur Guds namn skall uttalas enligt äldre hebreiska är således inte fullt klarlagt; på arameiska står det Yheva(v)(h)e (/iǽvaahɛ/). Ordet JHVH har med all sannolikhet uttalats [jahvae] baserat på samaritansk uttalstradition och grekisk transkription.[4] När texten vid övergången till arameiska vokaliserades, förde man in vokalerna från ordet Adonaj eller Elohim, beroende på sammanhang, dvs A-O-A eller e-o-i mellan konsonanterna JHVH, för att påminna om att man skulle uttala "Adonai" eller "Elohim" i stället för det som står. Under tidig medeltid läste kristna ordet med vokaltecken och ansåg att det var ETT ord, och läste det som "Jehova", en form som alltså aldrig existerat eftersom konsonanterna och vokalerna inte är från samma ord. Detta namn används av en del bibelöversättare, t ex Helge Åkeson och Jehovas vittnen. Jehovas vittnen går så långt att de kallar judarnas respekt för Gudsnamnet för "vidskepelse" [5]
Namnet יהוה förekommer 6828 gånger i TaNaK, den hebreiska Bibeln.
Källor
- ↑ John Bowker, 1997 The Oxford Dictionary of World Religions, "God, name of in Judaism", Oxford University Press
- ↑ Stefan Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt) tysk originalupplaga 1990; svensk upplaga 1996) Religionslexikonet, Stockholm: Bokförlaget Forum, isbn 91-37-11539-1, sid 361 - Uppslagsord: "Mose"
- ↑ Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"
- ↑ Egnell:Hebreisk grammatik sid 26
- ↑ JV artikel 1972