Resonet in laudibus: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 9: Rad 9:


Georg Wicel, samtida med [[Martin Luther]], kallade sången ''en av de främsta glädjesångerna för julen'' 1550.
Georg Wicel, samtida med [[Martin Luther]], kallade sången ''en av de främsta glädjesångerna för julen'' 1550.
<ref name=hcc/> In addition to its literal English translation, it has also appeared as "Christ was born on Christmas Day" in two different translations by [[John Mason Neale]] in 1853 (who based his version on the 1582 Swedish song collection ''[[Piae Cantiones]]'') and [[Elizabeth Poston]] in 1965.<ref name=hcc/>  
<ref name=hcc/>  
Förutom en ordagrann engelsk översättning har den också publicerats som "Christ was born on Christmas Day" i två olika översättningar av John Mason Neale 1853 (som baserade sin version på den svenska ''[[Piae cantiones (1582)]]'') och Elizabeth Poston 1965.
<ref name=hcc/>  


In Germany, the melody is used for the traditional song "Joseph, lieber Joseph mein" ("Joseph dearest, Joseph mine"), originally sung as a lullaby by the Virgin Mary in a 16th-century [[mystery play]] in [[Leipzig]] (and doubtfully credited to [[Johannes Galliculus]]).
== Melodi ==
<ref>[http://www.hymnsandcarolsofchristmas.com/Hymns_and_Carols/NonEnglish/josef_lieber_josef_mein.htm Joseph, lieber Joseph mein], Hymns and Carols of Christmas, accessed 27 November 2010</ref>  
I Tyskland används melodin till den traditionella sången "Joseph, lieber Joseph mein", som ursprungligen sjöngs som en vaggsång av [[Jungfru Maria]] i ett 1500-tals mysterie skådespel i Leipzig, och tveksamt tillskrivet Johannes Galliculus.
<ref>[http://www.hymnsandcarolsofchristmas.com/Hymns_and_Carols/NonEnglish/josef_lieber_josef_mein.htm Joseph, lieber Joseph mein], Hymns and Carols of Christmas</ref>  


The Lutheran poet and composer [[Johann Walter]] wrote one of his finest motets using this song. Sir [[David Willcocks]]' arrangement in ''[[Carols for Choirs|Carols for Choirs 2]]'' titles the work "Resonemus laudibus".
Luthers poet och kompositör [[Johann Walter]] skrev en av sina finaste motetter som använder denna sång. Sir David Willcocks' arrangemang i ''[[Carols for Choirs|Carols for Choirs 2]]'' betitlar verket "Resonemus laudibus".
<ref>Willcocks, David; Rutter, John, ''[http://www2.cpdl.org/wiki/index.php/Carols_for_Choirs_2 Carols for Choirs 2]'' (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177</ref>
<ref>Willcocks, David; Rutter, John, ''[http://www2.cpdl.org/wiki/index.php/Carols_for_Choirs_2 Carols for Choirs 2]'' (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177</ref>
== Se även ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=sXVVK927XXo The Kings singers på YouTube]


== Källor ==
== Källor ==
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Resonet_in_laudibus Engelska wikipedia]
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Resonet_in_laudibus Engelska wikipedia]

Nuvarande version från 4 mars 2022 kl. 07.01

Resonet in laudibus, Låt ljudet av lovsång skalla, är en 1300-tals sång som var känd i större delen av Europa och utförs än idag. [1] Den finns första gången nedskriven i Moosburg Graduale från 1360 och förekommer i många samlingar från 14 till 16-talet i både katolsk och luthersk tradition. [2]

Det finns ingen enad latinsk text och det finns många variationer och parodier i olika andliga sångböcker. Det finns även utförliga versioner, t ex motetter av Orlando di Lasso och den slovenska-tyska kompositören Jacobus Gallus. [3]

Georg Wicel, samtida med Martin Luther, kallade sången en av de främsta glädjesångerna för julen 1550. [2] Förutom en ordagrann engelsk översättning har den också publicerats som "Christ was born on Christmas Day" i två olika översättningar av John Mason Neale 1853 (som baserade sin version på den svenska Piae cantiones (1582)) och Elizabeth Poston 1965. [2]

Melodi

I Tyskland används melodin till den traditionella sången "Joseph, lieber Joseph mein", som ursprungligen sjöngs som en vaggsång av Jungfru Maria i ett 1500-tals mysterie skådespel i Leipzig, och tveksamt tillskrivet Johannes Galliculus. [4]

Luthers poet och kompositör Johann Walter skrev en av sina finaste motetter som använder denna sång. Sir David Willcocks' arrangemang i Carols for Choirs 2 betitlar verket "Resonemus laudibus". [5]

Se även

Källor

  1. Hugh Keyte and Andrew Parrott, "Resonet in laudibus: Let the Voice of Praise Resound", New Oxford Book of Carols (Oxford: Oxford University Press, 1992), p.173.
  2. 2,0 2,1 2,2 Resonet in laudibus, Hymns and Carols of Christmas. Accessed 27 November 2010.
  3. [[[:Mall:Allmusic]] Jacobus Gallus's version], All Music Guide, accessed 27 November 2010
  4. Joseph, lieber Joseph mein, Hymns and Carols of Christmas
  5. Willcocks, David; Rutter, John, Carols for Choirs 2 (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177