Resonet in laudibus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
Luthers poet och kompositör [[Johann Walter]] skrev en av sina finaste motetter som använder denna sång. Sir David Willcocks' arrangemang i ''[[Carols for Choirs|Carols for Choirs 2]]'' betitlar verket "Resonemus laudibus". | Luthers poet och kompositör [[Johann Walter]] skrev en av sina finaste motetter som använder denna sång. Sir David Willcocks' arrangemang i ''[[Carols for Choirs|Carols for Choirs 2]]'' betitlar verket "Resonemus laudibus". | ||
<ref>Willcocks, David; Rutter, John, ''[http://www2.cpdl.org/wiki/index.php/Carols_for_Choirs_2 Carols for Choirs 2]'' (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177</ref> | <ref>Willcocks, David; Rutter, John, ''[http://www2.cpdl.org/wiki/index.php/Carols_for_Choirs_2 Carols for Choirs 2]'' (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177</ref> | ||
== Se även == | |||
* [https://www.youtube.com/watch?v=sXVVK927XXo The Kings singers på YouTube] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Resonet_in_laudibus Engelska wikipedia] | * [https://en.wikipedia.org/wiki/Resonet_in_laudibus Engelska wikipedia] | ||
Nuvarande version från 4 mars 2022 kl. 07.01
Resonet in laudibus, Låt ljudet av lovsång skalla, är en 1300-tals sång som var känd i större delen av Europa och utförs än idag. [1] Den finns första gången nedskriven i Moosburg Graduale från 1360 och förekommer i många samlingar från 14 till 16-talet i både katolsk och luthersk tradition. [2]
Det finns ingen enad latinsk text och det finns många variationer och parodier i olika andliga sångböcker. Det finns även utförliga versioner, t ex motetter av Orlando di Lasso och den slovenska-tyska kompositören Jacobus Gallus. [3]
Georg Wicel, samtida med Martin Luther, kallade sången en av de främsta glädjesångerna för julen 1550. [2] Förutom en ordagrann engelsk översättning har den också publicerats som "Christ was born on Christmas Day" i två olika översättningar av John Mason Neale 1853 (som baserade sin version på den svenska Piae cantiones (1582)) och Elizabeth Poston 1965. [2]
Melodi
I Tyskland används melodin till den traditionella sången "Joseph, lieber Joseph mein", som ursprungligen sjöngs som en vaggsång av Jungfru Maria i ett 1500-tals mysterie skådespel i Leipzig, och tveksamt tillskrivet Johannes Galliculus. [4]
Luthers poet och kompositör Johann Walter skrev en av sina finaste motetter som använder denna sång. Sir David Willcocks' arrangemang i Carols for Choirs 2 betitlar verket "Resonemus laudibus". [5]
Se även
Källor
- ↑ Hugh Keyte and Andrew Parrott, "Resonet in laudibus: Let the Voice of Praise Resound", New Oxford Book of Carols (Oxford: Oxford University Press, 1992), p.173.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Resonet in laudibus, Hymns and Carols of Christmas. Accessed 27 November 2010.
- ↑ [[[:Mall:Allmusic]] Jacobus Gallus's version], All Music Guide, accessed 27 November 2010
- ↑ Joseph, lieber Joseph mein, Hymns and Carols of Christmas
- ↑ Willcocks, David; Rutter, John, Carols for Choirs 2 (Oxford: Oxford University Press, 1970), p.177