Herr Christ, der einig Gotts Sohn: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Text) |
||
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Herr Christ, der einig Gotts Sohn''' är en av de äldsta evangeliska psalmerna och hör till kärnbeståndet av reformatoriska koraler. Den har nr 67 i [[Evangelisches Gesangbuch|nuvarande tyska psalmboken]]. | '''Herr Christ, der einig Gotts Sohn''' är en av de äldsta evangeliska psalmerna och hör till kärnbeståndet av [[reformation|reformatoriska]] koraler. Den har nr 67 i [[Evangelisches Gesangbuch|nuvarande tyska psalmboken]]. | ||
== Text == | == Text == | ||
Texten författades av den till luthersk tro konverterade nunnan [[Elisabet Cruciger]]. | Texten författades av den till luthersk tro konverterade nunnan [[Elisabet Cruciger]]. Psalmen fann sanbbt sin plats i den unga evangeliska kyrkan och dessutom bland bönerna. [[Philipp Nicolai]] har ofta citerat den som bön och hans psalm ''[[Wie schön leuchtet der Morgenstern]]'' ([[Evangelisches Gesangbuch]] nr 70) har paralleller med Crucigers psalm som även använder ''Morgenstern'' som ärotitel i första versen. | ||
[https://de.wikipedia.org/wiki/Herr_Christ,_der_einig_Gotts_Sohn Dagens tyska text på tyska wikipedia] | [https://de.wikipedia.org/wiki/Herr_Christ,_der_einig_Gotts_Sohn Dagens tyska text på tyska wikipedia] | ||
Rad 19: | Rad 13: | ||
== Melodi och bearbetningar == | == Melodi och bearbetningar == | ||
Melodin går tillbaka på en 1400-talsmelodi, ''[[Mein Freud möcht sich wohl mehren]]'', bearbetad av [[Elisabet Cruciger]] 1524. Den publiceras samma år i ''[[Erfurter Enchiridion|Ein Enchiridion oder Handbüchlein]]'' med 26 | Melodin går tillbaka på en 1400-talsmelodi, ''[[Mein Freud möcht sich wohl mehren]]'', bearbetad av [[Elisabet Cruciger]] 1524. Den publiceras samma år i ''[[Erfurter Enchiridion|Ein Enchiridion oder Handbüchlein]]'' med 26 psalmer och 15 melodier. | ||
Några barockmusiker har bearbetat melodin, varav ett par av [[Johann Sebastian Bach]] är betydelsfulla: kantaten [[Herr Christ, der einge Gottessohn]] och hans orgebearbetning i [[Orgelbüchlein]] ({{Audio|BWV601-organ.mid|BWV 601}}). | Några barockmusiker har bearbetat melodin, varav ett par av [[Johann Sebastian Bach]] är betydelsfulla: kantaten [[Herr Christ, der einge Gottessohn]] och hans orgebearbetning i [[Orgelbüchlein]] ({{Audio|BWV601-organ.mid|BWV 601}}). |
Nuvarande version från 21 juni 2022 kl. 17.38
Herr Christ, der einig Gotts Sohn är en av de äldsta evangeliska psalmerna och hör till kärnbeståndet av reformatoriska koraler. Den har nr 67 i nuvarande tyska psalmboken.
Text
Texten författades av den till luthersk tro konverterade nunnan Elisabet Cruciger. Psalmen fann sanbbt sin plats i den unga evangeliska kyrkan och dessutom bland bönerna. Philipp Nicolai har ofta citerat den som bön och hans psalm Wie schön leuchtet der Morgenstern (Evangelisches Gesangbuch nr 70) har paralleller med Crucigers psalm som även använder Morgenstern som ärotitel i första versen.
Dagens tyska text på tyska wikipedia
Den har översatts till svenska med titeln Kristus, den rätte Herren
Melodi
Melodin går tillbaka på världslig musik och trycktes första gången i Erfurter Enchiridion och Geystliche gesangk Buchleyn 1524
Melodi och bearbetningar
Melodin går tillbaka på en 1400-talsmelodi, Mein Freud möcht sich wohl mehren, bearbetad av Elisabet Cruciger 1524. Den publiceras samma år i Ein Enchiridion oder Handbüchlein med 26 psalmer och 15 melodier.
Några barockmusiker har bearbetat melodin, varav ett par av Johann Sebastian Bach är betydelsfulla: kantaten Herr Christ, der einge Gottessohn och hans orgebearbetning i Orgelbüchlein (BWV 601 ).
Litteratur
- Karl Christian Thust: Bibliographie über die Lieder des Evangelischen Gesangbuchs. Vandenhoeck & Ruprecht, Göttingen 2006.
- Christian Möller (Hrsg.): Ich singe dir mit Herz und Mund. Liedauslegungen – Liedmeditationen – Liedpredigten. Ein Arbeitsbuch zum Evangelischen Gesangbuch. Stuttgart 1997.
- Britta Martini: Lieder und Texte im Evangelischen Gesangbuch. Eine feministische Lektüre. In: Renate Jost, Ulrike Schweiger (Hrsg.): Feministische Impulse für den Gottesdienst. Verlag W. Kohlhammer, Stuttgart 1996, S. 59(66)–71.