Agricola, Johannes: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Johannes Agricola''' (ursprungligen ''Johann Schneider''), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas ''Magister Islebius'' ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk [[luthersk]] [[teolog]] och [[reformator]]. | '''Johannes Agricola''' (ursprungligen ''Johann Schneider''), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas ''Magister Islebius'' ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk [[luthersk]] [[teolog]] och [[reformator]]. | ||
På uppdrag av [[Luther]] ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast [[Evangelium (budskap)|evangelium]], men inte [[Religiös lag|lagen]] är nödvändig till framkallande av bättring och [[tro]] gav han anledning till den så kallade [[Antinomism|antinomistiska]] striden, i vilken Luther och [[Melanchthon]] med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "[[Augsburger interim]]", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten [[Joakim II]] utnämndes han till [[hovpredikant]] och [[superintendent]] i | På uppdrag av [[Luther]] ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast [[Evangelium (budskap)|evangelium]], men inte [[Religiös lag|lagen]] är nödvändig till framkallande av bättring och [[tro]] gav han anledning till den så kallade [[Antinomism|antinomistiska]] striden, i vilken Luther och [[Melanchthon]] med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "[[Augsburger interim]]", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten [[Joakim II]] utnämndes han till [[hovpredikant]] och [[superintendent]] i Berlin, där han avled 1566. Han bidrog verksamt till [[protestantism]]ens införande i [[Markgrevskapet Brandenburg|Brandenburg]] och gjorde sig även känd som författare på åtskilliga områden, bland annat utgav han en förträfflig samling av tyska ordspråk. Han finns representerad i svenska psalmböcker sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr 564 [[Till dig jag ropar, Herre Krist]]). | ||
Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger [[Paul Speratus]] som författare men också att detta betvivlats. | Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger [[Paul Speratus]] som författare men också att detta betvivlats. | ||
== Psalmer == | == Psalmer == | ||
* [[Gladeligh wele wij | * [[Gladeligh wele wij Halleluja siunga]] (1695 nr 165) Högmarck anger: ''Är mycket gammal både i Swenskan och Danskan'' | ||
* [[Till dig jag ropar, Herre Krist]] (1695 nr 281, 1986 nr 564) skriven troligen 1526/1527 | * [[Till dig jag ropar, Herre Krist]] (1695 nr 281, 1986 nr 564) skriven troligen 1526/1527 | ||
Nuvarande version från 17 juni 2022 kl. 18.50
Johannes Agricola (ursprungligen Johann Schneider), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas Magister Islebius ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk luthersk teolog och reformator.
På uppdrag av Luther ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast evangelium, men inte lagen är nödvändig till framkallande av bättring och tro gav han anledning till den så kallade antinomistiska striden, i vilken Luther och Melanchthon med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "Augsburger interim", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten Joakim II utnämndes han till hovpredikant och superintendent i Berlin, där han avled 1566. Han bidrog verksamt till protestantismens införande i Brandenburg och gjorde sig även känd som författare på åtskilliga områden, bland annat utgav han en förträfflig samling av tyska ordspråk. Han finns representerad i svenska psalmböcker sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr 564 Till dig jag ropar, Herre Krist).
Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger Paul Speratus som författare men också att detta betvivlats.
Psalmer
- Gladeligh wele wij Halleluja siunga (1695 nr 165) Högmarck anger: Är mycket gammal både i Swenskan och Danskan
- Till dig jag ropar, Herre Krist (1695 nr 281, 1986 nr 564) skriven troligen 1526/1527
Källor
- Agricola, Johann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Högmarck: Psalmopoeographia, 1736.
| |||||