Herrnhutism: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(31 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Omdirigering|Brödraförsamlingen|anabaptistsamfundet|Brödraförsamlingen (anabaptister)}}
{{Omdirigering|Brödraförsamlingen|anabaptister|Anabaptism}}
 
[[Fil:Hiärneska gården.jpg|miniatyr|I Hiärneska malmgården fanns Evangeliske Brödernas bönesal i Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 12.]]
[[Fil:Hiärneska gården.jpg|miniatyr|I Hiärneska malmgården fanns Evangeliske Brödernas bönesal i Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 12.]]
[[Fil:Herrnhutarkyrkan-Kungsträdgårdsgatan-Stockholm.jpg|mini|Interiör från Evangeliska brödraförsamlingens kyrksal, som efter den Hiärneska malmgården fanns i ett gårdshus på samma adress. Fotot taget 1917.]]
[[Fil:Herrnhutarkyrkan-Kungsträdgårdsgatan-Stockholm.jpg|mini|Interiör från Evangeliska brödraförsamlingens kyrksal, som efter den Hiärneska malmgården fanns i ett gårdshus på samma adress. Fotot taget 1917.]]


'''Herrnhutismen''' är en [[Religion|religiös]], [[kristendom|kristen]] rörelse som uppstod kring greve [[Nikolaus Ludwig von Zinzendorf]]s (1700–1760) gods Berthelsdorf i staden Herrnhut i Oberlausitz (idag i tyska delstaten Sachsen). Zinzendorf gav 1722 skydd åt de så kallade [[Böhmiska bröderna|böhmiska bröder]], som tvingats fly [[motreformationen]] i bland annat Böhmen och Polen, och från denna ort fick alltså rörelsen sitt namn. Det officiella svenska namnet på rörelsens verksamhet i Sverige är [[Evangeliska Brödraförsamlingen]]. I Tyskland heter rörelsen [[Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine]]
'''Herrnhutismen''' är en [[Religion|religiös]], [[kristendom|kristen]], [[inomkyrklig]] rörelse som betonar det rätta hjärteförhållande till [[Jesus]]. Känslomässiga upplevelser av [[Kristus|Kristi]] lidande och glädjen över [[försoning]]en i Kristi blod är centrala. Liksom den äldre [[pietism]]en är man inriktad på individen och på förnyelse av de [[luthersk]]a kyrkorna. Man är inte inriktad på [[Kyrklig separatism|separatism]], rätt lära eller rätt ordning för [[omvändelse]]n.
 
== Historia ==
De första tankarna uppstod tidigt när [[Jan Hus]] som [[reformator]] verkade i Prag vid 1400-talets början. Hus framförde flera av de ideer som [[Martin Luther]] hundra år senare skulle ansluta sig till, t ex  påvens roll, prästernas uppförande, synen på nattvard, liturgi på landets språk och celibatet för präster.
 
Hus brändes på bål 6 juli 1415 som kättare. Hus' anhängare slöt sig samman och bildade en kyrka 1467 av flera olika grupper med namnet [[Unitas Fratrum]] (Förenade Bröderna). De flesta kom från Tjeckiska republikens landskap Böhmen och Mähren och kallades därför även [[Böhmiska bröderna]].
 
Under 1700-talets början blir motreformationen stark i bl.a. Böhmen och Polen och Böhmiska bröderna tvingas fly. [[Christian David]], en Böhmisk broder, frågade greve Zinzendorf '''1722''' om han ville ge uppehälle till några av hans Böhmiska trossyskon på sin mark. Greve [[Nikolaus Ludwig von Zinzendorf]] (1700–1760) hade ett sommargods, Berthelsdorf i Oberlausitz, idag i tyska delstaten Sachsen. Zinzendorf var tveksam men valde till slut att tillåta dem att komma. Den 8 juni samma år anlände de första av många flyktingar som fått en fristad på greve Zinzendorfs mark. En by växte snart fram som fick namnet ''"Unter des Herrn Hut" "under Herrens beskydd"'' . Under de närmaste åren växte antalet invånare i byn snabbt men med lite olika trosinriktningar uppstod också meningsskiljaktigheter, ända till öppna konflikter.
 
Zinzendorf slutade då sin anställning vid hovet och flyttade till Berthelsdorf (Herrnhut) och i maj '''1727''' hade alla kommit till en överenskommelse om hur de skulle leva tillsammans. Redan den 13 augusti firar man [[nattvard]] tillsammans och denna dag räknas som kyrkans födelsedag. Man startat en bönetimme som utförs av en man och en kvinna växelvis dygnet runt. Denna rutin pågår i över hundra år.
 
Redan 1731 ger man ut den första [[Dagens lösen]], en bok med ett bibelord för varje dag. Den ges fortfarande ut. (Museet har många årgångar, främst moderna)
 
Efter att Zinzendorf träffat en f.d. slav från ön St Thomas i Västindien (USA) beslöt han att skicka missionärer dit. Missionen till olika platser blev snart en stor del av verksamheten. På 30 år sändes 225 missionärer ut från lilla byn Herrnhut. 1734 vigs Zinzendorf till präst i lutherska kyrkan, men redan 1736-47 är Zinzendorf bannlyst från sitt hem och reser och grundar nya byar efter modell av Herrnehut. 1747 kan han återvända och vigs till biskop för Unitas Fratrum.
 
Brödernas kyrka heter internationellt idag the [[Moravian Church]], Kyrkan i Mähren.¨Det officiella svenska namnet på rörelsens verksamhet i Sverige är [[Evangeliska Brödraförsamlingen]]. I Tyskland heter rörelsen [[Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine]]


I början anslöt de sig till den lutherska församlingen Berthelsdorf. Efterhand anslöt sig allt fler [[Pietism|pietister]] och [[Kyrklig separatism|separatister]] till församlingen, vilket skapade konflikter inom denna. Zinzendorf slog sig då själv ned på platsen och införde religiös endräkt genom att skapa vissa religiösa statuter, vilka enhälligt antogs 12 maj 1727. Zinzendorf blev tillsammans med friherre von Wattewille församlingens föreståndare. De nya statuterna och kyrkans omorganisation firades genom en högtidlig nattvardsgång 13 augusti 1727, vilket fortsatt firas som församlingens grundläggningsdag. Herrnhutismen var ursprungligen en inomkyrklig sammanslutning, men tvingades dels genom missionen och dels genom motstånd utifrån 1735 bilda ett eget kyrkosamfund, och införde ett biskopsämbete. Kyrkans namn blev ''Den förnyade brödrakyrkan''. 1736 landsförvisades de ur Sachsen, men sedan bröderna 1746 erkänts som augsburgska religionsförvanter erhöll samfundet statligt erkännande i Sachsen. Samma år erkändes brödraförsamlingen i Storbritannien och dess kolonier, här kallade ''Unitas fratrum''.  
Herrnhutismen var ursprungligen en [[inomkyrklig]] sammanslutning, men tvingades dels genom missionen och dels genom motstånd utifrån 1735 bilda ett eget kyrkosamfund, och införde ett biskopsämbete. Kyrkans namn blev ''[[Den förnyade brödrakyrkan]]''. 1736 landsförvisades de ur Sachsen, men sedan bröderna 1746 erkänts som [[augsburgska religionsförvanter]] erhöll samfundet statligt erkännande i Sachsen. Samma år erkändes brödraförsamlingen i Storbritannien och dess kolonier, här kallade ''Unitas fratrum''.  
Årtiondena efter Zinzendorfs död erhöll kyrkan genom flera synoders arbete en fast författning. Drivande var biskopen [[August Gottlieb Spangenberg]]. Den på synoden 1775 antagna författningen är den som sedan kommit att bilda grund för den fortsatta verksamheten.
Årtiondena efter Zinzendorfs död erhöll kyrkan genom flera synoders arbete en fast författning. Drivande var biskopen [[August Gottlieb Spangenberg]]. Den på synoden 1775 antagna författningen är den som sedan kommit att bilda grund för den fortsatta verksamheten.
Det viktiga för herrnhutismen är varken rätt lära eller rätt ordning för [[omvändelse]]n, utan istället det rätta hjärteförhållande till [[Jesus]]. Känslomässiga upplevelser av [[Kristus|Kristi]] lidande och glädjen över [[försoning]]en i Kristi [[blod]] är centrala. Liksom den äldre [[pietism]]en är man inriktad på individen och på förnyelse av de [[luthersk]]a kyrkorna istället för [[Kyrklig separatism|separatism]].


Under 1740-talet framträdde herrnhutismen i sin mest radikala form som känslosvärmisk med sensuella inslag. Bröllops-, blod- och sårmystik blev mycket framträdande. Man kunde tala om Jesus som den "söte brudgummen" och sig själva som "blodiglar" som levde av såren på Jesu kropp (det vill säga de sår på händer, fötter och i sidan som uppstod vid Jesu [[försoning]]sdöd på korset).
Under 1740-talet framträdde herrnhutismen i sin mest radikala form som känslosvärmisk med sensuella inslag. Bröllops-, blod- och sårmystik blev mycket framträdande. Man kunde tala om Jesus som den "söte brudgummen" och sig själva som "blodiglar" som levde av såren på Jesu kropp (det vill säga de sår på händer, fötter och i sidan som uppstod vid Jesu [[försoning]]sdöd på korset).
Rad 18: Rad 32:
Där har rörelsen präglat livet ända in i modern tid. Här finns ett museum, församlingens egen kyrka och deras kyrkogård som är ett centralt element i Per Olov Enquists bok Lewis resa.
Där har rörelsen präglat livet ända in i modern tid. Här finns ett museum, församlingens egen kyrka och deras kyrkogård som är ett centralt element i Per Olov Enquists bok Lewis resa.


Från Danmark spred herrnhutismen sig till Norge och Sverige. I Norge dog rörelsen ut omkring 1890 men i Sverige finns fortfarande brödraförsamlingar i Stockholm och Göteborg.
Från Danmark spred herrnhutismen sig till Norge och Sverige. I Norge dog rörelsen ut omkring 1890 men i Sverige finns fortfarande brödraförsamlingar i [http://www.evangeliska.nu Stockholm] och [http://www.evangeliskabrodraforsamlingen.se Göteborg].
 
== Herrnhutismen i Sverige ==
En av de första missionärerna för herrnhutismen var assessor [[Carl Henrik Grundelstierna]] som lärt känna rörelsen under en studieresa i Sachsen och vid sin återkomst till Sverige gjorde rörelsen känd bland pietister i Stockholm. Från 1731 började diasporaarbetare från Sachsen att söka sig till Sverige. 1735 besökte Zinzendorf själv Skåne, dock utan att vinna några större framgångar. Åren '''1739–1744''' blev herrnhutismens genombrottstid i Sverige. I Stockholm verkade [[Thore Odhelius]] och pastor [[Jonas Hellman]]. I västra Sverige uppstod en kraftig väckelse, i Göteborg med domprosten [[Andreas Hilleström]] som den främste ledaren och i Västergötland med [[Främmestads socken]] kyrkoherde [[Andreas Tengbom]] som medelpunkten. I Sydsverige uppstod även herrnhutiska kretsar, sedan [[Johannes Sundius]] i [[Allerums socken]] blivit rörelsens pionjär. 1741 sändes från Herrnhut två deputerade, före detta Uppsaladocenten [[Arvid Gradin]] och "överäldsten" [[Martin Dober]] för att vinna stöd hos den ortodoxa kyrkoledningen i Sverige. [[David Hollazius den yngre|David Holazius]] författade uppbyggelsetraktaten ''[[Nådens ordning]]''. Även sångsamlingen [[Sions Sånger]] samt den årliga andaktsboken [[Dagens lösen]] kom att sprida herrnhutiska fromhetstankar även utanför kretsar som berördes av missionen. Under perioden 1745–1760 dominerades den herrnhutiska rörelsen i Sverige av de mer radikala formerna, särskilt i Stockholm och Västergötland under ledning av diasporaarbetaren [[Ernst Becklind]] och magister [[Petrus Werving]]. till denna riktning hörde även den kände politikern [[Anders Carl Rutström]] och Uppsaladocenten [[Magnus Brynolf Malmstedt]], Anna Maria Lenngrens far. Genom [[C.G. Ike]] fördes rörelsen från 1760 åter in på mer moderata banor.


I Stockholm fick herrnhutarna 1783 tillstånd att uppföra en församlingslokal, och 1785 uppfördes en sådan även i Göteborg. I Karlskrona fanns 1802–1839 en liknande församling.
== Herrnhutism i Sverige ==
 
Se [[Evangeliska Brödraförsamlingen]]
== Framstående svenska herrnhutare ==
* [[Brytzelius, Paul Daniel]]
* [[Conow, Diedrich Christian]]
* [[Enequist, Nils Johansson]]
* [[Keyser, Gustaf T.]]
* [[Kullberg, Carl]]
* [[Odhelius, Thore]]
* [[Rutström, Anders Carl]]
 
En medlem i rörelsen brukar kallas ''herrnhutare''.


== Herrnhutism i Tyskland ==
== Herrnhutism i Tyskland ==
Idag finns rörelsen som [[Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine]]. Den är ansluten till ''Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD)'' och även gästmedlem i ''Vereinigung Evangelischer Freikirchen (VEF)''. Rörelsen erhåller inga statliga bidrag. Deras grundtro redovisas i dokumentet ''Der Grund der Unität'' från 1957.
Idag finns rörelsen som [[Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine]]. Den är ansluten till ''[[Evangelischen Kirche in Deutschland]] (EKD)'' och även gästmedlem i ''[[Vereinigung Evangelischer Freikirchen]] (VEF)''. Rörelsen erhåller inga statliga bidrag. Deras grundtro redovisas i dokumentet ''[[Der Grund der Unität]]'' från 1957.


Rörelsen finns idag i 40 länder på fem kontinenter. Organisatoriskt finns 29 provinser med ca 1,25 miljoner registrerade medlemmar. I Europa finns rörelsen i Holland, Tyskland, Danmark, Sverige, Schweiz, Estland, Lettland och Albanien.
Rörelsen finns idag i 40 länder på fem kontinenter. Organisatoriskt finns 29 provinser med ca 1,25 miljoner registrerade medlemmar. I Europa finns rörelsen i Holland, Tyskland, Danmark, Sverige, Schweiz, Estland, Lettland och Albanien.
Rad 45: Rad 46:
* ''Herrnhut-Magazin'', Magasin som förklarar herrnhutismen och firar 300-års-jubileet. Gratis. [https://www.ebu.de/fileadmin/media/publikationen/2022/HerrnhutMagazin_040622_web.pdf PDF]
* ''Herrnhut-Magazin'', Magasin som förklarar herrnhutismen och firar 300-års-jubileet. Gratis. [https://www.ebu.de/fileadmin/media/publikationen/2022/HerrnhutMagazin_040622_web.pdf PDF]
* ''weltweit verbunden'', Magazin der Herrnhuter Mission
* ''weltweit verbunden'', Magazin der Herrnhuter Mission
== Herrnhutiska psalmböcker ==
* [[Andelig Dufworöst]],  [[Olof Kolmodin d.ä.]], 1734
* [[Sions Sånger, herrnhutisk]], 1743


== Se även ==
== Se även ==
Rad 52: Rad 57:
* [http://www.evangeliska.nu Evangeliska Brödraförsamlingen Stockholm]
* [http://www.evangeliska.nu Evangeliska Brödraförsamlingen Stockholm]
* [http://www.evangeliskabrodraforsamlingen.se Evangeliska Brödraförsamlingen Göteborg]
* [http://www.evangeliskabrodraforsamlingen.se Evangeliska Brödraförsamlingen Göteborg]
* Svensk uppslagsbok, 1931, Bd 8, sid 1079-1082
* [[Arne Jarrick]], ''Den himmelske älskaren. Herrnhutisk väckelse, vantro och sekularisering i 1700-talets Sverige'', Stockholm 1987
* [[Arne Jarrick]], ''Den himmelske älskaren. Herrnhutisk väckelse, vantro och sekularisering i 1700-talets Sverige'', Stockholm 1987
* Christina Ekström: ''Gör dig en sång uti mitt bröst: musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition'', Göteborg 2007
* Christina Ekström: ''Gör dig en sång uti mitt bröst: musikalisk gestaltning i ljuset av herrnhutisk tradition'', Göteborg 2007
Rad 60: Rad 64:
* Svensk uppslagsbok, 1931, Bd 8, sid 1079-1082
* Svensk uppslagsbok, 1931, Bd 8, sid 1079-1082
* {{runeberg.org|nfbk|0302.html Herrnhutare}}
* {{runeberg.org|nfbk|0302.html Herrnhutare}}
* [https://www.evangeliskabrodraforsamlingen.se/var-historia/ EBF Göteborg om historien]


[[Kategori:Herrnhutism| ]]
[[Kategori:Herrnhutism| ]]
[[Kategori:Inomkyrkliga väckelserörelser]]

Nuvarande version från 19 augusti 2024 kl. 08.46

Uppslagsordet ”Brödraförsamlingen” leder hit. För anabaptister, se Anabaptism.
I Hiärneska malmgården fanns Evangeliske Brödernas bönesal i Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 12.
Interiör från Evangeliska brödraförsamlingens kyrksal, som efter den Hiärneska malmgården fanns i ett gårdshus på samma adress. Fotot taget 1917.

Herrnhutismen är en religiös, kristen, inomkyrklig rörelse som betonar det rätta hjärteförhållande till Jesus. Känslomässiga upplevelser av Kristi lidande och glädjen över försoningen i Kristi blod är centrala. Liksom den äldre pietismen är man inriktad på individen och på förnyelse av de lutherska kyrkorna. Man är inte inriktad på separatism, rätt lära eller rätt ordning för omvändelsen.

Historia

De första tankarna uppstod tidigt när Jan Hus som reformator verkade i Prag vid 1400-talets början. Hus framförde flera av de ideer som Martin Luther hundra år senare skulle ansluta sig till, t ex påvens roll, prästernas uppförande, synen på nattvard, liturgi på landets språk och celibatet för präster.

Hus brändes på bål 6 juli 1415 som kättare. Hus' anhängare slöt sig samman och bildade en kyrka 1467 av flera olika grupper med namnet Unitas Fratrum (Förenade Bröderna). De flesta kom från Tjeckiska republikens landskap Böhmen och Mähren och kallades därför även Böhmiska bröderna.

Under 1700-talets början blir motreformationen stark i bl.a. Böhmen och Polen och Böhmiska bröderna tvingas fly. Christian David, en Böhmisk broder, frågade greve Zinzendorf 1722 om han ville ge uppehälle till några av hans Böhmiska trossyskon på sin mark. Greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf (1700–1760) hade ett sommargods, Berthelsdorf i Oberlausitz, idag i tyska delstaten Sachsen. Zinzendorf var tveksam men valde till slut att tillåta dem att komma. Den 8 juni samma år anlände de första av många flyktingar som fått en fristad på greve Zinzendorfs mark. En by växte snart fram som fick namnet "Unter des Herrn Hut" "under Herrens beskydd" . Under de närmaste åren växte antalet invånare i byn snabbt men med lite olika trosinriktningar uppstod också meningsskiljaktigheter, ända till öppna konflikter.

Zinzendorf slutade då sin anställning vid hovet och flyttade till Berthelsdorf (Herrnhut) och i maj 1727 hade alla kommit till en överenskommelse om hur de skulle leva tillsammans. Redan den 13 augusti firar man nattvard tillsammans och denna dag räknas som kyrkans födelsedag. Man startat en bönetimme som utförs av en man och en kvinna växelvis dygnet runt. Denna rutin pågår i över hundra år.

Redan 1731 ger man ut den första Dagens lösen, en bok med ett bibelord för varje dag. Den ges fortfarande ut. (Museet har många årgångar, främst moderna)

Efter att Zinzendorf träffat en f.d. slav från ön St Thomas i Västindien (USA) beslöt han att skicka missionärer dit. Missionen till olika platser blev snart en stor del av verksamheten. På 30 år sändes 225 missionärer ut från lilla byn Herrnhut. 1734 vigs Zinzendorf till präst i lutherska kyrkan, men redan 1736-47 är Zinzendorf bannlyst från sitt hem och reser och grundar nya byar efter modell av Herrnehut. 1747 kan han återvända och vigs till biskop för Unitas Fratrum.

Brödernas kyrka heter internationellt idag the Moravian Church, Kyrkan i Mähren.¨Det officiella svenska namnet på rörelsens verksamhet i Sverige är Evangeliska Brödraförsamlingen. I Tyskland heter rörelsen Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine

Herrnhutismen var ursprungligen en inomkyrklig sammanslutning, men tvingades dels genom missionen och dels genom motstånd utifrån 1735 bilda ett eget kyrkosamfund, och införde ett biskopsämbete. Kyrkans namn blev Den förnyade brödrakyrkan. 1736 landsförvisades de ur Sachsen, men sedan bröderna 1746 erkänts som augsburgska religionsförvanter erhöll samfundet statligt erkännande i Sachsen. Samma år erkändes brödraförsamlingen i Storbritannien och dess kolonier, här kallade Unitas fratrum. Årtiondena efter Zinzendorfs död erhöll kyrkan genom flera synoders arbete en fast författning. Drivande var biskopen August Gottlieb Spangenberg. Den på synoden 1775 antagna författningen är den som sedan kommit att bilda grund för den fortsatta verksamheten.

Under 1740-talet framträdde herrnhutismen i sin mest radikala form som känslosvärmisk med sensuella inslag. Bröllops-, blod- och sårmystik blev mycket framträdande. Man kunde tala om Jesus som den "söte brudgummen" och sig själva som "blodiglar" som levde av såren på Jesu kropp (det vill säga de sår på händer, fötter och i sidan som uppstod vid Jesu försoningsdöd på korset).

Evangeliska Brödraförsamlingen i Norden

Från Herrnhut organiserade greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf och hans anhängare flera missionsföretag, bland annat till de danska kolonierna St Thomas och Grönland. De första herrnhutarna anlände 1733 till Grönland där de byggde flera missionsstationer. Efter 200 år lämnade de 1933 Grönland men många av deras hus finns kvar som viktiga minnen från Grönlands moderna historia.

Herrnhutismen kom tidigt till Danmark där man kom att bygga samhället Christiansfeld. Där har rörelsen präglat livet ända in i modern tid. Här finns ett museum, församlingens egen kyrka och deras kyrkogård som är ett centralt element i Per Olov Enquists bok Lewis resa.

Från Danmark spred herrnhutismen sig till Norge och Sverige. I Norge dog rörelsen ut omkring 1890 men i Sverige finns fortfarande brödraförsamlingar i Stockholm och Göteborg.

Herrnhutism i Sverige

Se Evangeliska Brödraförsamlingen

Herrnhutism i Tyskland

Idag finns rörelsen som Evangelishe Brüder-Unität - Herrnhuter-Brüdergemeine. Den är ansluten till Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD) och även gästmedlem i Vereinigung Evangelischer Freikirchen (VEF). Rörelsen erhåller inga statliga bidrag. Deras grundtro redovisas i dokumentet Der Grund der Unität från 1957.

Rörelsen finns idag i 40 länder på fem kontinenter. Organisatoriskt finns 29 provinser med ca 1,25 miljoner registrerade medlemmar. I Europa finns rörelsen i Holland, Tyskland, Danmark, Sverige, Schweiz, Estland, Lettland och Albanien.

Publikationer

  • Herrnhuter Bote, tidskrift med meddelanden från rörelsen.
  • Herrnhut-Magazin, Magasin som förklarar herrnhutismen och firar 300-års-jubileet. Gratis. PDF
  • weltweit verbunden, Magazin der Herrnhuter Mission

Herrnhutiska psalmböcker

Se även

Källor

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Herrnhutism&oldid=753833"