|
|
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
Rad 5: |
Rad 5: |
| Ambrosius' text är en del av ett omfångsrikt liturgiskt verk och omfattar åtta strofer med vardera fyra åtta-staviga rader. Den treeniga [[doxologi]]n lades till på medeltiden och den ursprungliga inledningsraden ''Intende qui regis Israel'' ([[Psaltaren 80]]) föll bort. Ambrosius betonar ständigt med nya formuleringar Kristus dubbla natur, människa - gudom. | | Ambrosius' text är en del av ett omfångsrikt liturgiskt verk och omfattar åtta strofer med vardera fyra åtta-staviga rader. Den treeniga [[doxologi]]n lades till på medeltiden och den ursprungliga inledningsraden ''Intende qui regis Israel'' ([[Psaltaren 80]]) föll bort. Ambrosius betonar ständigt med nya formuleringar Kristus dubbla natur, människa - gudom. |
|
| |
|
| == Melodie == | | == Melodi == |
| Wohl hat Ambrosius mindestens vier Melodien zu diesem Hymnus hinterlassen. Die heute gesungene Melodie geht jedoch auf eine Handschrift des [[Kloster Einsiedeln|Benediktinerklosters Einsiedeln]] aus dem Jahr 1120 zurück, die möglicherweise aus der musikalischen Blütezeit des [[Kloster St. Gallen|Klosters St. Gallen]] um 900 stammt und im [[Dorischer Modus|ersten Kirchenton]] komponiert ist. Die 1524 in Erfurt erschienene Gemeindefassung wurde vermutlich von Martin Luther selbst für seinen Text geschaffen. Wie dieser vermindert sie das Versmaß um die Auftaktsilbe jeder Zeile. Bei dieser deutschsprachigen Fassung handelt es sich um eine [[Kontrafaktur]].<ref>Markus Bautsch: [http://www.mater-dolorosa-lankwitz.de/wiki/doku.php/musik:ueber_kontrafakturen_gregorianischen_repertoires#veni_redemptor_gentium ''Über Kontrafakturen gregorianischen Repertoires - Veni redemptor gentium''.] abgerufen am 3. Dezember 2014</ref>
| | Ambrosius har efterlämnat minst fyra melodier till denna text. Den melodi som används i Tyskland idag kommer från en handskrift från [[Kloster Einsiedeln|Benediktinerklostret Einsiedeln]] från år 1120, som kanske härstammar från [[Kloster St. Gallen|klostret S:t Gallen]] ca 900 och är komponerad i [[Kyrkotonart|första kyrkotonen]]. Den version som kom 1524 är förmodligen skapad av [[Martin Luther|Luther]] själv. |
|
| |
|
| == Innehåll == | | == Innehåll == |
Nuvarande version från 12 september 2022 kl. 08.09
Nun komm, der Heiden Heiland är en Adventspsalm av Martin Luther som grundas på den gammalkyrkliga hymnen Veni redemptor gentium av Ambrosius av Milano. Den publicerades först i Erfurt Erfurt och Wittenberg
Ambrosius' hymn
Ambrosius' text är en del av ett omfångsrikt liturgiskt verk och omfattar åtta strofer med vardera fyra åtta-staviga rader. Den treeniga doxologin lades till på medeltiden och den ursprungliga inledningsraden Intende qui regis Israel (Psaltaren 80) föll bort. Ambrosius betonar ständigt med nya formuleringar Kristus dubbla natur, människa - gudom.
Melodi
Ambrosius har efterlämnat minst fyra melodier till denna text. Den melodi som används i Tyskland idag kommer från en handskrift från Benediktinerklostret Einsiedeln från år 1120, som kanske härstammar från klostret S:t Gallen ca 900 och är komponerad i första kyrkotonen. Den version som kom 1524 är förmodligen skapad av Luther själv.
Innehåll
Ambrosius |
Luther |
Idag
|
- Veni, redemptor gentium;
- Ostende partum virginis;
- Miretur omne saeculum.
- Talis decet partus Deo.
- Non ex virili semine,
- Sed mystico spiramine
- Verbum Dei factum est caro,
- Fructusque ventris floruit.
- Alvus tumescit virginis.
- Claustrum pudoris permanet;
- Vexilla virtutum micant,
- Versatur in templo Deus.
- Procedit e thalamo suo,
- Pudoris aula regia,
- Geminae gigans substantiae
- Alacris ut currat viam.
- Egressus eius a Patre,
- Regressus eius ad Patrem;
- Excursus usque ad inferos
- Recursus ad sedem Dei.
- Aequalis aeterno Patri,
- Carnis tropaeo accingere,
- Infirma nostri corporis
- Virtute firmans perpeti.
- Praesepe iam fulget tuum,
- Lumenque nox spirat novum,
- Quod nulla nox interpolet
- Fideque iugi luceat.
- Gloria tibi, Domine,
- Qui natus es de virgine,
- Cum Patre et Sancto Spiritu,
- In sempiterna saecula.
|
- Nu kom der Heyden heyland /
- der yungfrawen kynd erkannd.
- Das sych wunnder alle welt /
- Gott solch gepurt yhm bestelt.
- Nicht von Mans blut noch von fleisch /
- allein von dem heyligen geyst /
- Ist Gottes wort worden eyn mensch /
- vnd bluet eyn frucht weibs fleisch.
- Der yungfraw leib schwanger ward /
- doch bleib keuscheyt reyn beward
- Leucht erfur manch tugend schon[1] /
- Gott da war yn seynem thron.
- Er gieng aus der kamer seyn /
- dem könglichen saal so reyn.
- Gott von art vnd mensch eyn hellt /
- seyn weg er zu lauffen eyllt.
- Seyn laufft kam vom vatter her /
- vnd keret wider zum vater.
- Fur hyn vndtern zu der hell /
- vnd wider zu Gottes stuel.
- Der du bist dem vater gleich /
- fur hynnaus den syeg ym fleisch /
- das dein ewig gots gewalt /
- ynn vnns das kranck fleysch enthallt.
- Dein kryppen glentzt hell vnd klar /
- die nacht gybt eyn new liecht dar /
- tunckel muß nicht komen dreyn /
- der glaub bleib ymer ym scheyn.
- Lob sey Gott dem vatter thon /
- Lob sey got seym eyngen son.
- Lob sey got dem heyligen geyst /
- ymer vnnd ynn ewigkeyt.
|
- 1. Nun komm, der Heiden Heiland,
- der Jungfrauen Kind erkannt,
- dass sich wunder alle Welt,
- Gott solch Geburt ihm bestellt.
- 2. Er ging aus der Kammer sein,
- dem königlichen Saal so rein,
- Gott von Art und Mensch, ein Held;
- sein’ Weg er zu laufen eilt.
- 3. Sein Lauf kam vom Vater her
- und kehrt wieder zum Vater,
- fuhr hinunter zu der Höll
- und wieder zu Gottes Stuhl.
- 4. Dein Krippen glänzt hell und klar,
- die Nacht gibt ein neu Licht dar.
- Dunkel muss nicht kommen drein,
- der Glaub bleib immer im Schein.
- 5. Lob sei Gott dem Vater g’tan;
- Lob sei Gott seim ein’gen Sohn,
- Lob sei Gott dem Heilgen Geist
- immer und in Ewigkeit.
|
Publikationer
Källor
- ↑ In Kurt Alands orthografisch angepasster Ausgabe lautet die Zeile: „leucht hervor manch Tugend schon“ (Luther Deutsch, Band 6, Göttingen, 3. Auflage 1983, S. 248).