Akademiboktryckeriet i Uppsala: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Ägare) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Ägare == | == Ägare == | ||
* | * 1510-19 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | ||
* 1613 | * 1526 inkallades [[Georg Richolff]] från Lübeck för att trycka [[Nya Testamentet]] | ||
* | * 1542-1613 var Uppsala utan tryckeri. | ||
* 1685 accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser | * 1613 fick boktryckaren [[Eskil Matsson]] privilegiet som akademiboktryckare genom Gustav II Adolfs agerande. | ||
* 1695 följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik | * professor Olof Rudbeck fick Eskil avsatt och ersatt med [[Henric Curio]]. Även han avsattes 1685. | ||
* 1701 kontrakterades [[Johan Henrik Werner]], ägare av det [[ | * 1685 accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser den äldre]] att driva tryckeriet. | ||
* 1695 följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik den yngre|namn]]. | |||
* 1701 kontrakterades [[Johan Henrik Werner]], ägare av det [[Kungliga tryckeriet]] i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733. | |||
* 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748. | * 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748. | ||
* 1748 övertog en son. | * 1748 övertog en son. | ||
* När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. [[Evald Ziervogel]] som förblev akademins boktryckare fram till | |||
* 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av [[Johan Edman]] till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]]s namn | * 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av [[Johan Edman]] till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]]s namn | ||
* 1794 [[Johan Fredrik Edman]], som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet. | * 1794 [[Johan Fredrik Edman]], som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet. | ||
| Rad 18: | Rad 20: | ||
* [http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/akademitryckeriet/ Uppsala industriminnesförening] | * [http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/akademitryckeriet/ Uppsala industriminnesförening] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Tryckerier]] | ||
Nuvarande version från 24 maj 2023 kl. 04.52
Ägare
- 1510-19 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala.
- 1526 inkallades Georg Richolff från Lübeck för att trycka Nya Testamentet
- 1542-1613 var Uppsala utan tryckeri.
- 1613 fick boktryckaren Eskil Matsson privilegiet som akademiboktryckare genom Gustav II Adolfs agerande.
- professor Olof Rudbeck fick Eskil avsatt och ersatt med Henric Curio. Även han avsattes 1685.
- 1685 accepterade stockholmaren Henrik Keyser den äldre att driva tryckeriet.
- 1695 följes han av sonen med samma namn.
- 1701 kontrakterades Johan Henrik Werner, ägare av det Kungliga tryckeriet i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733.
- 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748.
- 1748 övertog en son.
- När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. Evald Ziervogel som förblev akademins boktryckare fram till
- 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av Johan Edman till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan Catharina Elisabeth Broocmans namn
- 1794 Johan Fredrik Edman, som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet.
Belägenhet
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.