Gustav Trolle: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Adlig |namn = Gustav Trolle |bild = Gustav Trolle, Archbishop of Uppsala.png |bildstorlek = |bildtext =...')
 
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Adlig
'''Gustaf Eriksson Trolle''', född i september 1488, död sommaren 1535,<ref name="Westman, Knut B 1935">[[Åsbrink, Gustav]] & [[Westman, Knut B.]], ''Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid'', Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 179 & 188</ref> var en svensk [[präst]] och [[ärkebiskop]] av [[Uppsala stift]] 1515–1521. Han var en av de ansvariga bakom [[Stockholms blodbad]].
|namn                    = Gustav Trolle
|bild                    = Gustav Trolle, Archbishop of Uppsala.png
|bildstorlek              =
|bildtext                = Gustaf Trolle på ''[[Blodbadsplanschen]]''
|succession              =
|ämbetstid                =
|utnämnd                  =
|företrädare              =
|efterträdare            =
|succession1              =
|ämbetstid1              =
|utnämnd1                =
|företrädare1            =
|efterträdare1            =
|succession2              =
|ämbetstid2              =
|utnämnd2                =
|företrädare2            =
|efterträdare2            =
|succession3              =
|ämbetstid3              =
|utnämnd3                =
|företrädare3            =
|efterträdare3            =
|andra                    = <!-- andra titlar som inte förs in som succession -->
|yrke                    =[[Präst]] och [[ärkebiskop]]
|övrigt                  =<!-- andra arbeten -->
<!-- andra uppgifter för militär person -->
|troskap                  ={{flaggbild|Danmark}} [[Danmark]]
|gren                    =
|land                    =
|tjänstetid              =
|grad                    =
|enhet                    =
|befäl                    =
|slag                    =[[slaget vid Öxnebjerg]]
|utmärkelser              =
<!-- andra uppgifter för kyrklig person -->
|titel                =[[Ärkebiskop]]
|kyrka                =[[Romersk-katolska kyrkan]]
|stift                =[[Uppsala stift]], ärkebiskop
|period                =[[1515]]–[[1521]]
|kyrkligföreträdare    =[[Jakob Ulvsson]]
|kyrkligefterträdare  =[[Johannes Magnus]]
|stift2                =[[Fyns stift]], biskop
|period2              =[[1534]]–[[1535]]
|kyrkligföreträdare2  =[[Knud Henrikssen Gyldenstjerne]]
|kyrkligefterträdare2  =[[Knud Henrikssen Gyldenstjerne]]
|stift3                =
|församling3          =
|period3              =
|kyrkligföreträdare3  =
|kyrkligefterträdare3  =
|stift4                =
|period4              =
|kyrkligföreträdare4  =
|kyrkligefterträdare4  =
|valspråk              = <!-- ET GAUDIUM VESTRUM IMPLEATUR -->
|översättning          = <!-- För att er glädje ska bli fullkomlig -->
|prästvigd            =
|biskopsvigd          = 1514
|akademisk titel      =
<!-- släktuppgifter -->
|ätt                      = [[Trolle]]
|sätesgård                =
|far                      = [[Erik Trolle]]
|mor                      =Ingeborg Filipsdotter ([[Tott]])
|släktingar              =
|partner-1                = <!-- relation före gifte -->
|partnerbarn-1            = <!-- barn med relation före gifte -->
|make_maka                =
|giftdatum                =
|giftplats                =
|barn                    =
|make_maka2              =
|giftdatum2              =
|giftplats2              =
|barn2                    =
|partner                  = <!-- relation utan gifte -->
|partnerbarn              =
<!-- personuppgifter -->
|personnamn              =
|födelsedatum            = September [[1488]]
|födelseplats            =
|förstnämnddatum          =
|nämnddatum              =
|nämndplats              =
|residens                =
|utbildning              =
|alma_mater              =[[Kölns universitet]]
|åtal                    =
|dom                      =<!-- kan vara tex dom som ej lett till straff-->
|straff                  =<!-- kan vara både dom och straff-->
|senastnämnddatum        =
|dödsdatum                = Sommaren [[1535]]
|dödsplats                =[[Fyn]]
|dödsorsak                =skadades dödligt i [[slaget vid Öxnebjerg]] på ön [[Fyn]]
|begravningsplats        = [[Slesvigs domkyrka]]
|grav                    =
|grav_beskrivning        =
|religion                =
|extra_bild              =
|extra_bild_text          =
|namnteckning            =
|beskrivning_namnteckning =
|sigill                  =
|beskrivning_sigill      =
|vapensköld              =
|beskrivning_vapensköld  =
}}
 
'''Gustaf Eriksson [[Trolle]]''', född i september [[1488]], död sommaren [[1535]],<ref name="Westman, Knut B 1935">[[Åsbrink, Gustav]] & [[Westman, Knut B.]], ''Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid'', Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 179 & 188</ref> var en svensk [[präst]] och [[ärkebiskop]] av [[Uppsala stift]] 1515–1521. Han var en av de ansvariga bakom [[Stockholms blodbad]].


== Biografi ==
== Biografi ==
Han föddes 1488 som son till Erik Trolle och Ingeborg Filipsdotter (Tott).


Han föddes 1488 som son till [[Erik Trolle]] och Ingeborg Filipsdotter ([[Tott]]).
Efter ett par års studier vid Kölns universitet och i Rom, utnämndes Trolle 1513 till [[domprost]] i [[Linköpings stift]], och ett år senare till [[ärkebiskop]] av [[Uppsala stift]], där han efterträdde [[Jakob Ulvsson]].


Efter ett par års studier vid [[Kölns universitet]] och i [[Rom]], utnämndes Trolle 1513 till [[domprost]] i [[Linköpings stift]], och ett år senare till [[ärkebiskop]] av [[Uppsala|Uppsala stift]], där han efterträdde [[Jakob Ulvsson]].
Precis som sina företrädare så började han att arbeta för en unionsvänlig och rådskonstitutionalistisk politik. Redan 1515 råkade han emellertid i konflikt med [[riksföreståndare]]n [[Sten Sture den yngre]]. Trots försök att försonas lät Sten Sture från hösten 1516 belägra Trolle på dennes borg [[Almarestäkets borg|Almarestäket]], och efter att han intagit denna 1517 tillfångatogs Trolle och avsattes. Borgen Stäket revs enligt riksdagsbeslut, vars [[Stäkets rivning|beslutsdokument]] senare kom att användas som bevismaterial vid [[Stockholms blodbad]].


Precis som sina företrädare så började han att arbeta för en unionsvänlig och rådskonstitutionalistisk politik. Redan 1515 råkade han emellertid i konflikt med [[riksföreståndare]]n [[Sten Sture den yngre]]. Trots försök att försonas lät Sten Sture från hösten 1516 belägra Trolle på dennes borg [[Almarestäkets borg|Almarestäket]], och efter att han intagit denna 1517 tillfångatogs Trolle och avsattes. Borgen Stäket [[Stäkets rivning|revs enligt riksdagsbeslut]], vars [[Stäkets rivning|beslutsdokument]] senare kom att användas som bevismaterial vid [[Stockholms blodbad]].
När Sten Sture stupat i samband med Danmarks kung Kristian II:s erövring av Sverige under hösten 1520, återinsattes Trolle som ärkebiskop. Han förrättade ceremonin vid kung Kristians kröning i [[Stockholms storkyrka|Storkyrkan]] och festligheterna avslutades med [[Stockholms blodbad]], där Gustaf Trolle kom att spela en omstridd roll. Bland annat använde kungen Trolles krav på skadestånd till att brännmärka Trolles motståndare som [[kättare]] och avrätta dem. Redan 1521 tvingades Trolle fly till Danmark efter ett antal uppror i Småland och Dalarna. Där kom han att stanna och fortsätta att kämpa för Kristians sak. 1534 blev han biskop i Odense, men skadades dödligt redan följande år i slaget vid Öxnebjerg på ön Fyn den 11 juni och dog några veckor senare. Han begravdes i Slesvigs domkyrka.


När Sten Sture stupat i samband med [[Danmark]]s kung [[Kristian II]]:s erövring av Sverige under hösten 1520, återinsattes Trolle som ärkebiskop. Han förrättade ceremonin vid kung Kristians kröning i [[Stockholms storkyrka|Storkyrkan]] och festligheterna avslutades med [[Stockholms blodbad]], där Gustaf Trolle kom att spela en omstridd roll. Bland annat använde kungen Trolles krav på [[skadestånd]] till att brännmärka Trolles motståndare som [[kättare]] och avrätta dem. Redan 1521 tvingades Trolle fly till Danmark efter ett antal uppror i [[Småland]] och [[Dalarna]]. Där kom han att stanna och fortsätta att kämpa för Kristians sak. 1534 blev han biskop i [[Odense]], men skadades dödligt redan följande år i [[slaget vid Öxnebjerg]] på ön [[Fyn]] den 11 juni och dog några veckor senare. Han begravdes i [[Slesvigs domkyrka]].
Trots Trolles uppsatta position och sitt stöd från [[påve]]n, vägrade Gustav Vasa att erkänna honom som ärkebiskop och avvisade Trolle som landsförrädare. Påtryckningarna från Rom var en bidragande orsak till att Gustav Vasa bröt med [[Vatikanen]], påbörjade [[reformationen]] och införde [[protestantism]]en i Sverige.
 
Trots Trolles uppsatta position och sitt stöd från [[påve]]n, vägrade [[Gustav Vasa]] att erkänna honom som ärkebiskop och avvisade Trolle som [[landsförrädare]]. Påtryckningarna från Rom var en bidragande orsak till att Gustav Vasa bröt med [[Vatikanen]], påbörjade [[reformationen]] och införde [[protestantism]]en i Sverige.


Trolle dog några veckor efter 11 juni 1535.<ref name="Westman, Knut B 1935"/>
Trolle dog några veckor efter 11 juni 1535.<ref name="Westman, Knut B 1935"/>
==Se även==
* Släkten [[Trolle]]


==Källor==
==Källor==

Nuvarande version från 29 juli 2021 kl. 12.23

Gustaf Eriksson Trolle, född i september 1488, död sommaren 1535,[1] var en svensk präst och ärkebiskop av Uppsala stift 1515–1521. Han var en av de ansvariga bakom Stockholms blodbad.

Biografi

Han föddes 1488 som son till Erik Trolle och Ingeborg Filipsdotter (Tott).

Efter ett par års studier vid Kölns universitet och i Rom, utnämndes Trolle 1513 till domprost i Linköpings stift, och ett år senare till ärkebiskop av Uppsala stift, där han efterträdde Jakob Ulvsson.

Precis som sina företrädare så började han att arbeta för en unionsvänlig och rådskonstitutionalistisk politik. Redan 1515 råkade han emellertid i konflikt med riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Trots försök att försonas lät Sten Sture från hösten 1516 belägra Trolle på dennes borg Almarestäket, och efter att han intagit denna 1517 tillfångatogs Trolle och avsattes. Borgen Stäket revs enligt riksdagsbeslut, vars beslutsdokument senare kom att användas som bevismaterial vid Stockholms blodbad.

När Sten Sture stupat i samband med Danmarks kung Kristian II:s erövring av Sverige under hösten 1520, återinsattes Trolle som ärkebiskop. Han förrättade ceremonin vid kung Kristians kröning i Storkyrkan och festligheterna avslutades med Stockholms blodbad, där Gustaf Trolle kom att spela en omstridd roll. Bland annat använde kungen Trolles krav på skadestånd till att brännmärka Trolles motståndare som kättare och avrätta dem. Redan 1521 tvingades Trolle fly till Danmark efter ett antal uppror i Småland och Dalarna. Där kom han att stanna och fortsätta att kämpa för Kristians sak. 1534 blev han biskop i Odense, men skadades dödligt redan följande år i slaget vid Öxnebjerg på ön Fyn den 11 juni och dog några veckor senare. Han begravdes i Slesvigs domkyrka.

Trots Trolles uppsatta position och sitt stöd från påven, vägrade Gustav Vasa att erkänna honom som ärkebiskop och avvisade Trolle som landsförrädare. Påtryckningarna från Rom var en bidragande orsak till att Gustav Vasa bröt med Vatikanen, påbörjade reformationen och införde protestantismen i Sverige.

Trolle dog några veckor efter 11 juni 1535.[1]

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 179 & 188

Externa länkar


Företrädare:
Jakob Ulvsson 		Ärkebiskop av Uppsala stift
1515–1521 		Efterträdare:
Johannes Magnus
Företrädare:
Knud Henrikssen Gyldenstjerne 		Biskop i Odense
1534–1535 		Efterträdare:
Knud Henrikssen Gyldenstjerne
v • r
Ärkebiskopar av Uppsala stift
Ärkebiskopar under påven i Rom
(1164–1557)		Vapen för ärkebiskopen av Uppsala
Ärkebiskopar i Svenska kyrkan
(1531–)
Laurentius Petri Nericius · Laurentius Petri Gothus · Andreas Laurentii Björnram · Abraham Angermannus · Nicolaus Olai Bothniensis · Olaus Martini · Petrus Kenicius · Laurentius Paulinus Gothus · Johannes Canuti Lenaeus · Laurentius Stigzelius · Johannes Baazius den yngre · Olof Svebilius · Erik Benzelius den äldre · Haquin Spegel · Mattias Steuchius · Johannes Steuchius · Erik Benzelius den yngre · Jacob Benzelius · Henric Benzelius · Samuel Troilius · Magnus Beronius · Carl Fredrik Mennander · Uno von Troil · Jacob Axelsson Lindblom · Carl von Rosenstein · Johan Olof Wallin · Carl Fredrik af Wingård · Hans Olof Holmström · Henrik Reuterdahl · Anton Niklas Sundberg · Johan August Ekman · Nathan Söderblom · Erling Eidem · Yngve Brilioth · Gunnar Hultgren · Ruben Josefson · Olof Sundby · Bertil Werkström · Gunnar Weman · K.G. Hammar · Anders Wejryd · Antje Jackelén · Martin Modéus
Anmärkningar om katolska titulärärkebiskopar i exil i Rom under reformationen: 1 = 1533–1544; 2 = 1544–1557
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gustav_Trolle&oldid=6368"