Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(29 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Vid jubelfesten firande reformationens 200-årsjubileum upptogs [[Uppsala domkapitels psalmboksmommitté (1793)]]s förslag men redan vid jubelfesten anger ärkebiskop von Troil att förslaget "tarvar nytt öfverseende" och föreslår att en kommitté får fortsätta arbetet. Riksdagen biträder detta förslag och Kungl. Maj:t. förordnar till kommittéen följande personer: <br>
Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen [[Lindblom]]s förslag en ny kommitté, det s.k. ''ecklesiastika pastoralutskottet'' <br>
* [[Uno von Troil]], ([[ärkebiskop]])
 
* [[J G Flodin]], pastor primarius
== Ledamöter ==
* [[Arn Asplund]], kyrkoherde
Invalda med riksdagsprotoll 1809 <ref>Presteståndets protokoll 9 juni 1809</ref>
* [[G Murray]], hofpredikant
* [[Carl von Rosenstein]], [[biskop]] i Linköping
* [[A Borg]], hofpredikant
* [[Johan Adolf Tingstadius]], biskop i Strängnäs
* [[Christian Wilhelm Lüdeke]], pastor primarius vid tyska församlingen
* [[Erik Forssén]], [[prost]], Upsala stift
* [[J J Petrejus]], hofpredikant
* [[Johan Brantenberg]], teol. lektor i Skara stift, avgick snart pga sjukdom
* [[B Ljungblad]], prost
* [[Nils Hallström]], [[amiralitets-superintendent]] i Lunds stift <br>
* [[Tolleson]], hofpredikant
 
* [[Eric Jonas Almqvist]], (professor)
Invalda på förslag av professor [[Wijkman]] (nästa dag)
* [[Olof Domey]], (professor)
* [[Gustaf Murray]], [[hofpredikant]], [[pastor primarius]], sedermera [[ordensbiskop]], biskop i Västerås, död 1825
* [[J Winbom]], (professor)
* [[Per Samuel Drysén]], hofpredikant, 1812 pastor primarius, död 1818
* [[J A Tingstadius]], (professor)
* [[Jan Janzon]], biblioteksamanuens, sekreterare
* [[Kristoffer Dahl]], professor
* [[Matthias Stenhammar]], teol dr, inträdde senare
* [[J H Eberhardt]], (lektor)
* [[Samuel Ödmann]], teol adjunkt
Utöver dessa förordnades 17 korresponderande ledamöter, ''"hvilka genom råd skulle främja saken"''
Kommittén skulle också handlägga en del andra kyrkoärenden.


== Arbetet ==
== Arbetet ==
Redan vid första sammanträdet 20-29 januari 1794 utfärdade [[ärkebiskop]]en Uno von Troil direktiv att man skulle utgå från 1793 års förslag men ersätta en del psalmer och bibehålla ''så många psalmer som möjligt ur [[1695 års psalmbok|gamla psalmboken]], med så små ändringar som möjligt''.
Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810. <br>
Av [[1695 års psalmbok]] används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)]]
* [[Psalmbokskommittens förslag (1796)]], Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.
 
Privat utgivna förslag:
* [[Samuel Ödmann]], [[Ödmann, Försök till Kyrkosånger|Försök till Kyrkosånger]], flera upplagor från 1797 med samma innehåll.
* [[Olof Linderholm]], [[Linderholm, Psalmboksförslag 1804|Försök till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken]], 1804.
* [[Johan Olof Wallin]]
* [[Michael Choraeus]]
Som musikrådgivare hade fungerat herrar [[Pehr Frigel]] och [[J.C.F. Haeffner]].
Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. Inga rubriker finns i förslaget.
 
== Förslaget ==
[[Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809), innehåll]]
 
== Kritik ==
[[Albin Hildebrand]] kritiserar förslaget hårt i sin bok [[Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag]]. Bl.a. kritiserar han beslutet att införa de omarbetade och oförändrade psalmerna från [[1695 års psalmbok]] med ursprungliga nummer. Han skriver: ''fullkomligt mosaikarbete, i hvilket de mest heterogena produkter sammanfördes, främmande för hvarandra med hänsyn till anda, stil och religiös uppfattning. Ett större fattigdomsbevis på kyrklig tro och kristligt lif torde näppeligen kunna gifvas.'' Han kritiserar också de nya psalmförfattarna Lindholm, Dahl och Ödmann såväl som Wallin och Choraeus.
 
Även [[Samuel Ödmann]] kritiserade förslaget och skrev [[Oförgripliga anmärkningar vid Pastoralutskottets Psalmboksförslag]] där han ganska häftigt kritiserar [[J.O. Wallin]], en kritik som sedermera skulle tillta.
 
Även [[J.O. Wallin]] själv kritiserar förslaget, t.ex. skriver han ''temligen planlöst aggregat af kyrkosånger'', och ''detta oformliga lappverk''. an ger ju också ut flera revisioner med ganska stora ändringar.


Kommittén utgav aldrig något helt psalmboksförslag utan bara två sångsamlingar
== Se även ==
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Första förslaget Stockholm 1765-67]]
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)|Andra förslaget Upsala 1793]]
* [[Psalmbokskommitté (1793)|Förra kommittén 1793]]
* [[Psalmbokskommittens förslag (1796)]], 1807
* [[Psalmbokskommitté (1811)|Nästa kommitté 1811]]


== Källor ==
== Källor ==
* [[Albin Hildebrand]], [[Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag]] under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. '''Finns i museet'''


<references/>


[[Kategori:Psalmboksförslag]]
[[Kategori:Psalmboksförslag]]

Nuvarande version från 3 september 2022 kl. 17.42

Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen Lindbloms förslag en ny kommitté, det s.k. ecklesiastika pastoralutskottet

Ledamöter

Invalda med riksdagsprotoll 1809 [1]

Invalda på förslag av professor Wijkman (nästa dag)

Arbetet

Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810.
Av 1695 års psalmbok används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:

Privat utgivna förslag:

Som musikrådgivare hade fungerat herrar Pehr Frigel och J.C.F. Haeffner. Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. Inga rubriker finns i förslaget.

Förslaget

Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809), innehåll

Kritik

Albin Hildebrand kritiserar förslaget hårt i sin bok Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksförslag. Bl.a. kritiserar han beslutet att införa de omarbetade och oförändrade psalmerna från 1695 års psalmbok med ursprungliga nummer. Han skriver: fullkomligt mosaikarbete, i hvilket de mest heterogena produkter sammanfördes, främmande för hvarandra med hänsyn till anda, stil och religiös uppfattning. Ett större fattigdomsbevis på kyrklig tro och kristligt lif torde näppeligen kunna gifvas. Han kritiserar också de nya psalmförfattarna Lindholm, Dahl och Ödmann såväl som Wallin och Choraeus.

Även Samuel Ödmann kritiserade förslaget och skrev Oförgripliga anmärkningar vid Pastoralutskottets Psalmboksförslag där han ganska häftigt kritiserar J.O. Wallin, en kritik som sedermera skulle tillta.

Även J.O. Wallin själv kritiserar förslaget, t.ex. skriver han temligen planlöst aggregat af kyrkosånger, och detta oformliga lappverk. an ger ju också ut flera revisioner med ganska stora ändringar.

Se även

Källor

  1. ↑ Presteståndets protokoll 9 juni 1809
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Pastoralutskottets_psalmboksförslag_(1809)&oldid=18441"