Konventikel

Konventikel (latin conventiculum, dim. av conventus, "sammankomst"), religiös uppbyggelsesammankomst av frikyrklig art. Det kan t ex vara ett bönemöte i ett hem i stället för i kyrkan.

Dessa sammankomster började hållas i och med pietismen. Denna rörelses upphovsman, Philipp Jakob Spener, förordade sammankomster av mera privat natur (collegia pietatis) bland annat för att fördjupa det religiösa livet. De var avsedda för bön och [[[bibelstudier]] under ledning av en lekman. Speners rörelse var en inomkyrklig rörelse och var inte avsedd att spittra den lagliga kyrkan eller visa förakt för dess ämbeten, gudstjänster eller ordningar. Efter Speners död (1705) blev det mer avståndstagande från den antagna kyrkan. Redan under hans livstid uppstod vad som ansågs som oordning genom dessa så kallade konventiklar. Kyrkans prästerskap uppträdde i allmänhet fientligt emot dem och sökte förhindra dem. Konventiklar förbjöds i England 1664, ett förbud som upphävdes genom toleransediktet av år 1689. I Danmark-Norge infördes ett förbud mot konventiklar 1741, upphävt i Norge 1842 och i Danmark 1846.

I Sverige började konventiklar förekomma egentligen först under kung Karl XII:s regering. Men i Finland blev redan 1689 tre män, före detta prästen Lars Ulstadius, magister Peter Schaefer och studenten Olof Ulhegius, anklagade inför Åbo domkapitel för "pietistiska villoläror och oordningar" och satta i fängsligt förvar. 1694 fann sig kung Karl XI föranlåten att i ett edikt på tyska förbjuda alla sina undersåtar i de tyska provinser, som lydde under Sveriges krona, men i synnerhet präster och lärare, att anordna "hemliga conventicula". Konventiklar förbjöds slutligen under kung Fredrik I år 1726 genom konventikelplakatet. Det upphävdes delvis 1858 och slutligen 1868.

Se även

• Konventikelplakatet

Källor

• Konventikel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
• Svensk uppslagsbok, 1933, Bd 15, sid 1013-14