Kyrkotvång och religionsfrihet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
* 1693 [[Kyrkohandbok (1693)|Kyrkohandbok]] | * 1693 [[Kyrkohandbok (1693)|Kyrkohandbok]] | ||
* 1726 [[Konventikelplakatet]] införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt. | * 1726 [[Konventikelplakatet]] införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt. | ||
* 1735 [[Religionsstadgan (1735)|Religionsstadga]]: Straff även för de som kunde misstänkad hysa uppfattningar som avvek från "den rätta läran". En inskränkning i tankefriheten, inte bara yttrandefriheten. | |||
* 1741 [[Religionsfrihetsförordningen]]: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.<ref>Religionsfrihetsförordningen 27 aug 1741</ref> | |||
* 1779 [[Riksdagsbeslut (1779)|Riksdagsbeslut]] om begränsad religionsfrieht | |||
* 1781 [[Toleransediktet]] (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst | * 1781 [[Toleransediktet]] (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst | ||
* 1782 [[Judereglementet]] (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping | * 1782 [[Judereglementet]] (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping | ||
* 1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse. | * 1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse. | ||
* 1838 [[Förordning angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i riket]], 30 juni | |||
* 1840-43 [[Roparrörelsen]] straffas enligt konventikelplakatet. | * 1840-43 [[Roparrörelsen]] straffas enligt konventikelplakatet. | ||
* 1844 [[Erik Jansson (predikant)|Erik Jansson]] ([[Erik-jansarna]]) fängslas | * 1844 [[Erik Jansson (predikant)|Erik Jansson]] ([[Erik-jansarna]]) fängslas | ||
* 1858 Konventikelplakatet upphävs delvis | * 1858 Konventikelplakatet upphävs delvis | ||
* 1860 Första [[Dissenterlagarna|dissenterlagen]] | |||
* 1862 Kommunallagarna | * 1862 Kommunallagarna | ||
* 1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång | * 1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen 11 dec, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång | ||
* | * 1860 Andra [[Dissenterlagarna|dissenterlagen]] tillåter utträde ur kyrkan om man inträdde i annat samfund. | ||
* | * 1951 [[Religionsfrihetslag (1951)|Religionsfrihetslagen]] den 26 oktober (1951:680) i kraft från 1/1 1952<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86. | * Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86. | ||
<references/> | |||
[[Kategori:Religion]] | [[Kategori:Religion]] | ||
Nuvarande version från 4 april 2024 kl. 07.30
Kyrkotvång och religionsfrihet i viktiga årtal
- 1527 Västerås riksdag, luthers-evangelisk tro införs
- 1528 Gustav Vasas kröning skapar ett evangeliskt-lutherskt kungarike
- 1571 kyrkoordning
- 1576 Johan III:s Röda Bok, ny, mer katolsk kyrkoordning
- 1593 Uppsala möte fastställer den evangeliskt-lutherska tron som den enda tillåtna i landet
- 1686 Kyrkolag
- 1693 Kyrkohandbok
- 1726 Konventikelplakatet införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt.
- 1735 Religionsstadga: Straff även för de som kunde misstänkad hysa uppfattningar som avvek från "den rätta läran". En inskränkning i tankefriheten, inte bara yttrandefriheten.
- 1741 Religionsfrihetsförordningen: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.[1]
- 1779 Riksdagsbeslut om begränsad religionsfrieht
- 1781 Toleransediktet (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst
- 1782 Judereglementet (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping
- 1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse.
- 1838 Förordning angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i riket, 30 juni
- 1840-43 Roparrörelsen straffas enligt konventikelplakatet.
- 1844 Erik Jansson (Erik-jansarna) fängslas
- 1858 Konventikelplakatet upphävs delvis
- 1860 Första dissenterlagen
- 1862 Kommunallagarna
- 1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen 11 dec, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång
- 1860 Andra dissenterlagen tillåter utträde ur kyrkan om man inträdde i annat samfund.
- 1951 Religionsfrihetslagen den 26 oktober (1951:680) i kraft från 1/1 1952[2]
Källor
- Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86.