Kyrkotvång och religionsfrihet
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Kyrkotvång och religionsfrihet i viktiga årtal
- 1527 Västerås riksdag, luthers-evangelisk tro införs
- 1528 Gustav Vasas kröning skapar ett evangeliskt-lutherskt kungarike
- 1571 kyrkoordning
- 1576 Johan III:s Röda Bok, ny, mer katolsk kyrkoordning
- 1593 Uppsala möte fastställer den evangeliskt-lutherska tron som den enda tillåtna i landet
- 1686 Kyrkolag
- 1693 Kyrkohandbok
- 1726 Konventikelplakatet införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt.
- 1735 Religionsstadga: Straff även för de som kunde misstänkad hysa uppfattningar som avvek från "den rätta läran". En inskränkning i tankefriheten, inte bara yttrandefriheten.
- 1741 Religionsfrihetsförordningen: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.[1]
- 1779 Riksdagsbeslut om begränsad religionsfrieht
- 1781 Toleransediktet (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst
- 1782 Judereglementet (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping
- 1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse.
- 1838 Förordning angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i riket, 30 juni
- 1840-43 Roparrörelsen straffas enligt konventikelplakatet.
- 1844 Erik Jansson (Erik-jansarna) fängslas
- 1858 Konventikelplakatet upphävs delvis
- 1860 Första dissenterlagen
- 1862 Kommunallagarna
- 1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen 11 dec, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång
- 1860 Andra dissenterlagen tillåter utträde ur kyrkan om man inträdde i annat samfund.
- 1951 Religionsfrihetslagen den 26 oktober (1951:680) i kraft från 1/1 1952[2]
Källor
- Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86.