Vishetslitteratur: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Vishetslitteratur''' är en litteraturform från framför allt Mellanöstern, som lär ut hur man ska leva ett gott liv. Ofta är lärdomarna framställda som ordspråk, sentenser eller aforismer.<ref>[http://www.ne.se/vishetslitteratur Nationalencyklopedin]</ref> I Bibelns Gamla testamente företräds vishetslitteraturen främst av Ordspråksboken,<ref name=NE/> men även Jobs bok, Predikaren och de apokryfi...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Vishetslitteratur''' är en litteraturform från framför allt [[Mellanöstern]], som lär ut hur man ska leva ett gott liv. Ofta är lärdomarna framställda som [[ordspråk]], [[sentens]]er eller [[aforism]]er.<ref>[http://www.ne.se/vishetslitteratur  Nationalencyklopedin]</ref>
'''Vishetslitteratur''' är en litteraturform som främst förekommer i Mellanöstern. I den hebreiska traditionen har begreppet ''vishet'' en bred betydelse. Det kan stå för hantverksskicklighet ([[2 Mos]] 31:3 och [[Jer]] 10:9) eller en andlig gåva, en inre auktoritet ([[5 Mos 34:9]]). I [[GT]] har de visa sentenserna en nära anknytning till gudsfruktan. ''Att frukta Herren är vishetens begynnelse'' står det på flera ställen ([[Ps]] 111:10, [[Job]] 28:28 och [[Ords]] 1:7).


I [[Bibeln]]s [[Gamla testamentet|Gamla testamente]] företräds vishetslitteraturen främst av [[Ordspråksboken]],<ref name=NE/> men även [[Jobs bok]], [[Predikaren]] och de [[apokryf]]iska [[Jesus Syraks vishet]] och [[Salomos vishet]] räknas till vishetslitteraturen.<ref>{{runeberg.org|salmonsen|2|25|0291.html Visdomslitteratur}}</ref>
== Böcker ==
De egentliga vishetsböckerna i [[GT]] är: [[Jobs bok]], [[Ordspråksboken]] och [[Predikaren]]. Även [[Höga Visan]] och [[Jesus Syraks vishet]] och [[Salomos vishet]] i [[apokryferna]] räknas till vishetslittaraturen. Men tydliga drag av vishet finns på andra ställen i GT, t ex i [[Psaltaren]] och några [[profetböcker]] ([[Jes]] 5:21 och [[Hos]] 14:10).
 
== Genre ==
Man brukar särskilja tre olika bakgrunder eller sammanhang för den gammatestamentliga visheten: Hovet, Hemmet och Skolan.
Hos '''hovet''' frodades visheten och förnyades genom internationella kontakter. I '''hemmet''' fanns den vardagliga visheten, ordspråken, som traderades från generation till generation. Slutligen i '''skolan''' fanns sambandet med undervisning, även om mindre är känt om skolsystemet i gammaltestamentlig tid.
 
Vishet delas vanligen in i två kategorier: Den '''praktiska''' som är vardaglig, användbar, allomfattande och allmängiltig. Den andra är den '''filosofiska''' som avhandlar de stora livsfrågorna, resonerande, snarare än förklarande och utmanar till eget tänkande.


== Källor ==
== Källor ==
* Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket, inledning till Gamla testamentet
<references/>
<references/>


{{Gamla Testamentet}}


[[Kategori:Bibeln]]
[[Kategori:Bibeln]]
[[Kategori:Böcker i GT]]

Nuvarande version från 11 maj 2024 kl. 09.15

Vishetslitteratur är en litteraturform som främst förekommer i Mellanöstern. I den hebreiska traditionen har begreppet vishet en bred betydelse. Det kan stå för hantverksskicklighet (2 Mos 31:3 och Jer 10:9) eller en andlig gåva, en inre auktoritet (5 Mos 34:9). I GT har de visa sentenserna en nära anknytning till gudsfruktan. Att frukta Herren är vishetens begynnelse står det på flera ställen (Ps 111:10, Job 28:28 och Ords 1:7).

Böcker

De egentliga vishetsböckerna i GT är: Jobs bok, Ordspråksboken och Predikaren. Även Höga Visan och Jesus Syraks vishet och Salomos vishet i apokryferna räknas till vishetslittaraturen. Men tydliga drag av vishet finns på andra ställen i GT, t ex i Psaltaren och några profetböcker (Jes 5:21 och Hos 14:10).

Genre

Man brukar särskilja tre olika bakgrunder eller sammanhang för den gammatestamentliga visheten: Hovet, Hemmet och Skolan. Hos hovet frodades visheten och förnyades genom internationella kontakter. I hemmet fanns den vardagliga visheten, ordspråken, som traderades från generation till generation. Slutligen i skolan fanns sambandet med undervisning, även om mindre är känt om skolsystemet i gammaltestamentlig tid.

Vishet delas vanligen in i två kategorier: Den praktiska som är vardaglig, användbar, allomfattande och allmängiltig. Den andra är den filosofiska som avhandlar de stora livsfrågorna, resonerande, snarare än förklarande och utmanar till eget tänkande.

Källor

  • Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket, inledning till Gamla testamentet